torsdag 19 oktober 2017

Kungen på G

Kungligt besök på Ingesund

Som det ser ut blir det lite intensivare än vanligt närmaste 8-10 dagarna.
Kulmen nästa fredag då faktiskt H.M. Kung Carl XVI Gustaf kommer till Musikhögskolan Ingesund.
Jodå så är det.
Grunden till detta celebra besök är att när kungen fyllde 70 år på Valborgsmässoafton 2016 (samma dag som jag friande till Charlotta…), fick han en speciell present av Karlstads universitet – nämligen en upplevelse i form av konsert på Musikhögskolan Ingesund. 
Kungen kommer till Ingesund.
Här tillsammans med drottningen framför
Ingesundstudenter under Polarpriset
Av hur många erbjudanden som helst (säger nej till 2500 uppdrag årligen) tackade han ja, och det beskedet kom i våras. Därefter har det varit ett antal samtal och mejl med hovet för att överhuvudtaget hitta en dag som skulle passa, och till slut löste det sig.
Drottningen skulle även varit med, men fick nyligen tacka nej då läget ändrades i kalendern.
Jag producerar konserten som dock inte är offentlig men det kommer bli en upplevelse utöver det vanliga för Kungen och inbjudna gäster samt personal.
Bland det större i besöksväg som någonsin skett i Ingesunds historia.

Värmlands största konsertgivare

Några dagar innan, nämligen onsdag nästa vecka, kommer kultur- - och integrationsminister Alice Bah Kuhnke till Karlstads universitet för paneldebatt och möten.
Ingesundsstudenter kommer rama in det hela och undertecknad ska vara med på ett samtal med ministern – blir riktigt spännande.

Nu på fredag är det dags för Akademisk högtid på universitetet då professorer, doktorer och hedersdoktorer äntrar scenen i Aula Magna på Karlstads universitet för att bli installerade och promoverade. 
Varit med i planeringen och musiken med studenter och gästartister har en viktig funktion under ceremoni och efterföljande bankett. Ett genrep krävs också eftersom många är involverade och en stor apparat i sig.

Ikväll onsdag är det åter dags för konsert på Ingesund. Martin Hederos, Lena Willemark och Mats Berglund. Både en unik konstellation och ett unikt tillfälle för våra studenter publiken att möta tre högklassiga musiker som inom sin profession och genre tillhör de främsta i landet.
Martin Hederos är värmlänningen som även har studerat på Ingesund och jobbar med olika artister som Ane Brun, Sofia Karlsson och var med i bandet the Soundtrack  of Our Lives.

Borderless Musical Encounter - Ale Möller band och studenter.
Foto Viktoria Fyhr
Vi jobbar stort som smått med olika typer av konserter och samarbeten och ett antal konserter ges på andra orter. Studenter figurerar även i flertalet andra sammanhang som att inviga en Coop-butik, framträda under O-ringen, företagsevent, jubileum och konferenser m.m.

Känns inspirerade att vara ansvarig för konsertverksamheten och producera ett antal projekt eftersom vi faktiskt är Värmlands största konsertgivare med bortåt 120(!) konserter årligen. Från studenternas egna examenskonserter, ämneskonserter och solistkonsert till symfoniorkester, större projekt och artistbesök inom olika genrer.

Gå gärna in och följ vår facebook-sida!
Där kommer löpande info om kommande konserter och arrangemang.!

Vårt generalprogram med allt utbud finns även här:

Vore faktiskt trevligt att träffa lite mer ”Sunnefölk” och ”Fryksdalinger” på Ingesund, även om en och annan hittar dit :-)

Välkommen till Musikhögskolan Ingesund

Har knappt sett grabbarna hemma idag då det blev en alltför mycket arbete.
I morgon väntar lite möten bland annat lunchmöte på stan och sedan bär det i väg till universitetet för genomgång och genrep.
Som sagt, 8-10 intensiva dagar till så får det sedan bli något lugnare tempo, men först när Kungen åkt hem till slottet igen, Drottningholms slott.
Helst uppfylld med en upplevelse utöver det vanliga…

Ses i morgon – då avslutar jag mitt bloggande!
Johan

tisdag 17 oktober 2017

Sunne, Stikkan och Polarpriset

Häromdagen fick jag ett mejl av Marie Ledin, VD för Music Polar Prize (Polarpriset). Dessutom legendaren Stikkan Andersons dotter och Tomas Ledins fru. Ja det har blivit många mejl senaste åren och upprinnelsen är följande:

Stikkan gick på Ingesund (folkhögskolan) 1949 – 51. Där testade han idéer fick kontakter och inte minst träffade han sin blivande hustru på Ingesund – nämligen Gudrun Rystedt. Gudrun var från Östra Ämtervik och de gifte sig i Sunne kyrka 1955 (precis som undertecknad i somras …). Två år senare fick de dottern Marie och många somrar har tillbringats i Sunnetrakten under 60- till 70-talen. Detta hade jag hött talas om och minns även när Tomas Ledin haft show på Kolsnäs och att familjen Andersson träffades i Gudruns hembygd. När jag började arbeta på Ingesund 2010, kände jag att detta måste jag spinna vidare på. Varför skulle inte Ingesundsstudenter kunna få vara med under Polarpriset i Stockholm, en sådan genuin och historisk förankring? Jag mejlade Marie och beskrev det hela, givetvis också min egen Sunnekoppling. Marie blev mycket glad, rörd och nostalgisk och varför inte? Marie hängde på direkt och vi testade första året i mindre skala och sedan har det blivit mer och mer och i somras i juni var vi med för femte året i rad – med 20 studenter och det hela har verkligen etablerats.

Årets Polarpristagare Sting & Wayne Shorter under ceremonin

Numera är det naturligt för Sveriges och Världens musiketablissemang att ta del av Musikhögskolan Ingesund på Polarpriset. Från Polar Talks (seminariedag), till musikkvällar på Oktagonen/Sturehof, spela vid konserthuset i samband med ceremoni och prisutdelning, lotsa kungaparet (kungafamiljen) vid konserthuset och även vid banketten på Grand Hotel. Ja det är verkligen inte på smått vis. Dessutom syns Ingesund, Arvika, Karlstads universitet i samband med pressutskick, programblad och presentationer i media. Riktigt kul att Marie själv i olika forum lyfter kopplingen och betonar vikten av att vi är representerade på plats. Många återkommande gäster känner väl till Ingesund och Stikkan.

Ingesund under Polarpriset


Johan Birgersson och Marie Ledin

Själv planerar jag vår del i det hela med logistik, musikinriktning, allt praktiskt, ser till att det fungerar och är även på plats under Polarveckan. Skapar kontakter i musikbranschen och nätverk, med på prisceremoni och bankett. Många intressanta och värdefulla möten förstås.


Stikkan och Gudrun

För drygt två år sedan fick jag idén att vi skulle göra en stor Stikkan-hyllning på Ingesund. Lill-Babs hängde på (Stikkan skrev hennes dunderhit ”Klas-Göran”) och femtiotalet studenter med Stikkan-låtar i olika tappningar och arrangemang. Jag ledde föreställningarna (två stycken i september 2015) som pågick i knappt tre timmar. Blev även framträdande i Karlstad på universitetet och KCCC (Akademisk högtid). Marie Ledin och Monica Ekmark närvarade i Arvika och det blev sådan succé och så lyckat att Marie ville sätta upp det hela i Stockholm. Fantastiskt – vilken grej! När Marie driver ärenden så händer det grejer minsann. Efter många turer hit och dit och fint samarbete med Marie, flyttades hela produktionen till China Teatern i huvudstaden och det blev riktig lyckat.

Johan och Lill-Babs

Att just stärka varumärket Musikhögskolan Ingesund fick sig en rejäl skjuts, inte minst då studenten Oskar Persson satt i TV4:a nyhetsmorgon tillsammans med Barbro ”Lill-Babs” Svensson och berättade om föreställningen – stort! Gick ut på bred front i sociala medier och Tomas Ledin höll verkligen inte igen på sin Facebooksida – vilken spridning!

Tomas Ledin om hyllningen till Stikkan
En riktigt stor produktion som verkligen krävde sitt att producera. Jag är stolt över det vi gjorde och studenterna levererade suveränt! Se gärna trailern, som föregick föreställningen på China Teatern,
här via länken Den visades över 25 000 gånger i sociala medier.

Helt fantastiskt att grabben från Hova kom till Arvika och Ingesund, träffade ”jäntan” från Fryksdalen och tillsammans byggde ett enormt musikimperium med ABBA i spetsen. Gudrun höll ihop det hela, var stark, skötte ekonomin och var som en mamma för många artister.

Stikkan hade själv en otrolig känsla för att skriva texter och dagligen spelas låtar i radions P4 eller i tv-program som Allsång på Skansen och så vidare. Låtar som du kanske inte visste var just en Stikkan-låt.

Se gärna en kort summering om Stikkans liv på ett charmigt sätt:
The Life of Stig 'Stikkan' Anderson

Läs gärna Maries fina bok ” Min pappa hette Stikkan” – intressant läsning som berör!

Just det ja – fick som sagt ett mejl av Marie och nu ska vi planera för Polarpriset 2018 ...

Ses!
/Johan

måndag 16 oktober 2017

Från trädgård till porterstek

En god helg till ända och på ett sätt har det varit lugnt men ändå en del aktiviteter – både ock alltså. Normalt sett brukar det vara evenemang på Ingesund eller frilansåtagande i någon form men inte denna helg. Nja, förutom en helt strålande examenskonsert förstås med studenten Oskar Persson på Ingesund som verkligen levererade.


Vårat hus, Furuhov på Minneberg

Har varit skönt att få tid att greja lite ute i trädgården. Ett steg närmare att bli klar med höststädning ute och förbereda vintern. Passade på att ”padda” det nya gårdsgruset ytterligare en gång för att få det kompakt och stabilt. Vi brukar ta en del ryck då och då och känns fint att vi kan fixa tillsammans, Charlotta, jag och smågrabbarna. Charlotta har ett ”driv” i vad hon än företar sig så det står inte still … De större pojkarna har dock andra planer men de får allt hjälpa till ibland ändå.

Victor och Charlotta i rabatten

Johan "paddar"


Jag har bott i huset i 18 år och det har varit lite pyssel genom åren. Totalrenoverade först och anpassade det till barnfamilj, lite modernare men ville samtidigt behålla det genuina och speciella (byggt 1926). Efter det började uteprojekten med gräsmatta, slänter, rabatter och häckar men framförallt stensättning. För drygt tolv år sedan köpte jag hur mycket gatsten och kantsten som helst – nästan besatt ... Tog bland annat en lastbil till Huskvarna och köpte ett stort parti begagnat. Resulterade i gångar, passager, uppfarter och trappor, inramat med kantsten för att det dels skulle bli snyggt, men inte minst göra trädgården mer lättskött.

Lite av terapi

Har varit lite av terapi också då mycket av ord och ton som är ”mitt område”, för det mesta klingar ut och finns inte kvar på samma sätt som en sten på 180 kg. Känslan att måtta in, lyfta, ta i och sätta den stabilt så den inte går att rubba – ja det är tjusning i sig faktiskt. Kontrast som sagt till musikaliska uttryck, programlederi, speakerjobb, konsertevenemang, och så vidare.

Det är alltid projekt på gång och närmast ska några träd tas ner och samtidigt ansa den våldsamt växande lindhäcken en aning. Ett par större maskiner är på ingång, typ grävmaskin med sågklingor, men vi får vänta ett tag till eftersom de har fullt upp med andra jobb. Inom några veckor så …

I morse kom även Micke, ”boss” och ägare till företaget JMS Måleri. De har varit hos oss i omgångar och snart (senaste tre till fyra åren) har vi nog gått över nästan hela huset igen. Ett större barnrum och kontoret ska fräschas upp inom kort och Micke känner huset – har bra koll och brukar göra ett mycket fint arbete.


Eric på bollbus

För övrigt drog ”bollbus” igång för Eric snart fyra år och han stortrivdes. Henrics P03-lag i Arvika Innebandy hade hemmamatch mot Filipstad och det blev seger. Han hjälpa till lite i speakerbåset innan jag fick dra vidare till Ingesund. Smågrabbarna härjade på som vanligt med egna klubbor och boll runt planen. En härlig aktivitet på olika fronter.

Henric spelar innebandymatch

Vill verkligen ta vara på dessa dagar då vi får umgås, greja, pyssla, laga mat, vara tillsammans och liksom ”komma ikapp” med saker och ting. Ser dessutom fram mot portersteken som puttrat några timmar i grytan …

Ses!

/Johan

fredag 13 oktober 2017

Sorgen och glädjen de vandra tillsammans

Så här innan helgen blir det några ord som beskriver mitt liv på ett sätt med ytterligheter.

En del som präglat mig genom alla år är att vara solist på begravningar och ibland även officiant. Nu för tiden hinner jag inte med detta på samma sätt men tillfällen ges då och då och jag känner starkt för detta forum. När man träffar sorgehus och nära anhöriga som mist en kär person, har jag lärt mig att få lite perspektiv på livet, att stanna upp ibland och bara tänka till en aning. Faktum är att det på många ställen är onödigt tjafs, bråk och ”töling”, på arbetsplatser, inom politiken, inom idrotten o.s.v.

Ta vara på livet – det kan vara riktigt skört!

Tänker ibland när det blir uppenbart; ”vad håller du eller ni på med”, du vet inte vad som händer i morgon eller nästa vecka. Ta vara på livet – det kan vara riktigt skört!

Bara ett exempel som kom mig mycket nära förra veckan då jag var officiant och begravde Stefan snart 55 år. Efter en aggressiv njurcancer som blev uppenbar i somras, återvände han hem efter tre veckors behandling, hem till ”min backe” som han sa. Efter några dagar i sängläge gjorde han något stort – Stefan friade till sin älskade Annica och hon sa naturligtvis JA. Det blev vigsel i hemmet, prästen kom och döttrarna var på plats. Han fick sin hustru och var SÅ lycklig, men antagligen i sämre skick än vad någon kunde ana. Efter en fantastisk kväll var det dags att vila och sova, och efter den natten vaknade han aldrig upp mer. Han gick bort och liksom släppte taget, men hade fått sin älskade fru. Ett möte och en begravning som officiant jag aldrig kommer att glömma. Vila i frid Stefan!

Började tidigt med begravningssång men även bröllopssång redan under Sunnetiden och senast för ett par veckor sedan återvände jag till Sunne kyrka. En gammal fotbollskompis i IFK Sunnes P69-lag hade hört av sig, Urban och hans pappa, tillika vår tränare en gång i tiden hade gått bort – nämligen Ove Östlund. Kändes fint att komma ”hem” och bidra på detta sätt samtidigt som det var fyllt av nostalgi och vemod då jag såg många kända ansikten, och en del tog det lite längre tid att urskilja. Kan vara svårt att känna igen vissa efter 30 år …

Det blev ett flertal sånger och Ove blev hedrad på ett fint sätt – inte minst utomordentligt vackert och personligt av prästen Elisabet Bäckström. Sist jag mötte henne var på mitt eget bröllop i somras då hon gjorde en helt suverän vigselakt i Sunne kyrka.


Johan friar till Charlotta på Valborgsmässoafton 2016

Nu går vi istället över till det glada och härliga i denna blogg, när vi gifte oss – jag och min Charlotta.

Men det startade året innan på Valborgsmässoafton då vi var med att fira Inger och Karl-Erik Ericssons guldbröllop i Spegelsalen. I samband med att vi gjorde ett litet musikprogram kl. 00.30(!) på natten, gick jag ner på knä. Publiken jublade, skrattade och grät för man fick ju uppleva ett riktigt frieri – live. Charlotta (då Tagesson) sa JA i ljudanläggningen så det ekade ända bort till Öjervik … Charlotta är från Lövåsen (Lövstaholm) och vi har delvis samma bakgrund med musikskolan i Sunne, vissa gemensamma musiklärare och bekanta.

Charlotta och nationalsången i Löfbergs Arena 

Hösten 2008 ringde jag Charlotta i ett speciellt ärende – nämligen att sjunga nationalsången i Löfbergs Arena inför en Färjestad-match. Jag jobbade då mycket för att FBK skulle vara hela Värmlands lag och det kunde även nationalsångare från olika delar i vårt län bidra med. Hade hört talas om att det fanns en sångerska från Fryksdalen som tidigare studerat på Musikhögskolan Ingesund, var sångpedagog och samtidigt frilansade en del. Jag råkade befinna mig i Karlstad just på matchdagen, den 8 december, och hade varit på annat jobb innan. Hämtade Charlotta vid Karlstads Centralstation och frågade om hon var hungrig? JA svarade hon lika bestämt som när jag friade. Vi drog till restaurang Vedugnen på Norrstrand och tiden gick, och gick väldigt fort eftersom det var SÅ himla trevligt när jag plötsligt insåg att det snart är matchdags – 25 min kvar …

”Doggybag” fick det bli och snabba instruktioner hur det hela går till. Parkerade utanför arenan och vi rusade in. Gick ner till speakerbåset där jag brukade hålla till och inom kort blev Charlotta presenterad, klev ut på isen och verkligen fyllde arenan på ett sådant sätt att jag blev helt stum – wow!

Som tur var hade jag inget annat uppdrag den kvällen så vi kunde se matchen och prata, prata, prata … Det bästa var ju att vi skulle ju åt samma håll – till Arvika och skjuts tackade hon inte nej till och på den vägen är det kan man säga. Nu är hon min hustru och ni förstår säkert att Färjestad BK betyder mycket mer än hockey för mig … Precis som Håkan Loob sa i en videohälsning på bröllopsfesten – Kärleken kräver ”Stort hjärta, hårt arbete” likt FBK:s slogan sedan flera år.

Den 8 juli var det så dags i Sunne kyrka och vi överraskade nog de flesta med att sjunga en duett mitt under vigseln, och den bjuder jag på här via länken!

Dessutom nationalsång med Charlotta i Löfbergs Arena

Som sagt – Sorgen och glädjen de vandra tillsammans.

Vi ses!
/Johan


P69, tränare Ove Östlund och Putte Olsson

Intensivt arbete med konferenser, ceremonier och mycket annat

Återigen en lång dag på Ingesund med många olika spörsmål och framför allt flertalet möten. Det är mycket som händer på skolan som brukligt men hösten har varit extra intensiv då jag även är involverad i vissa delar som sker på universitetet i Karlstad. Kopplingen är tydlig eftersom Musikhögskolan Ingesund är en del av Karlstads universitet, ett andra campus sedan 2002.


Avgående rektor Åsa Bergenheim, Johan Birgersson och Maria Kull, konferesenheten

I slutet av augusti var det dags att avtacka rektor Åsa Bergenheim efter närmare fem år. Det var olika musikinslag från studenter på skolan och Ale Möller Band samtidigt som jag var moderator. Strax därefter firade universitetet 50 år, då man startade filial till Göteborgs universitet 1967. Högtidlig ceremoni med mycket tal och musik, bland annat studenter och Nisse Landgren (som jag då och då samarbetar med), men inte minst en festbankett på KCCC där jag var toastmaster.

Ale Möller och Mamadou Sene

Nisse Landgren


Akademisk Högtid med doktorspromotion

Nästa fredag är det Akademisk Högtid då professorer, doktorer och hedersdoktorer äntrar scenen i Aula Magna på Karlstads universitet för att bli installerade och promoverade. Där har vi en mycket viktig funktion med planering och musikalisk inramning. Detta har vi haft möte om idag med fina konferensenheten på universitetet och Maria Kull i spetsen. För alla projekt av liknande slag krävs rejäl framförhållning då många delar ska synkas. Det som känns lite komplext just nu för undertecknad är att flertalet projekt ligger parallellt i kombination med besök, konserter och andra nya spörsmål som dyker upp dagligen. En mycket inspirerande miljö som verkligen passar mig, där jag kan vara kreativ och driva olika ting.

Har sedan flera år ett uppdrag från universitetet att jobba med varumärket Musikhögskolan Ingesund, att lyfta och stärka verksamheten och i förlängningen hela universitetet. Jag gillar verkligen att skapa kontakter, nätverk och samverka med olika aktörer – stort som smått. Kan exempelvis vara gentemot politiker, näringsliv, Norges Musikhögskola, stiftelser, Arvika kommun, föreningsliv och Polarpriset. Vad gäller just Polarpriset, finns en mycket stark och speciell koppling till Sunne. Detta är något som betytt mycket för mig personligen och inte minst för hela Ingesund. Återkommer i ärendet inom någon dag i Sunnebloggen …

Hann med att träffa småbarnen lite i samband med nattning. De äldre grabbarna var uppe desto längre och det är kontraster i kommunikationen och språket hos en två- till fyraåring gentemot tonåringarna i huset.
Både charmigt och häftigt!

Johan - moderator vid avtackningsceremoni

Ses!
Johan

onsdag 11 oktober 2017

Härlig dag med smågrabbarna

Mitt upp i jobbtempot vill jag även vara ”föräldraledig”. Det är nu de är små och det är nu som chansen finna att skapa en god grund av samhörighet och kontakt, pappa och söner, men det är minsann inte helt enkelt. Många av er känner säkert igen situationen att bli kluven. Men jag försöker ändå släppa så mycket som möjligt av ordinarie arbete dessa dagar, vilket inte går helt och hållet. Minst en timme med telefon och något mejl gör trots allt att det blir mer humant tempo när man är åter på Ingesund. Flow i verksamheten där och mycket som sker.

Victor och Eric gillar att vara med när Pappa Johan tar hand om bilen. 

En härlig känsla varje söndagskväll att veta att i morgon måndag är det bara vi – Victor, Eric och jag. Vi har våra rutiner men denna vecka startade dagen med oljesprutning av bilen i Brunskog. Först skulle vi även spola rent bilen under. Och att göra det på en mack är ju spännande bara det. Underredsbehandling gör susen. Jag har faktiskt inte missat det en enda gång på två bilar, årligen i närmare 20 år. Tog lite extra tid denna gång eftersom de låg efter något i tid. Men väl på plats fanns maskiner att titta på och grabbarna njöt. Tog även en fika med festis och vetelängd en lite längre bit bort från det oljedimmiga täcket.

Veckotradition besök på soptippen

Dagen rusade sedan på med lunch och förstås veckotraditionen med besök på soptippen. Jag överdriver inte, men Eric snart fyra år vet precis var stort wellpapp ska ligga liksom glödlampor, hårdplast och färgat glas. Vi springer runt som om vi vore hemma i köket bland containers och behållare. Handla mat blev nästa projekt. Denna gång med en varsin minikundvagn till Eric och Victor, så det var bara för mig att peka och barnen fick plocka. Brukar fungera riktigt bra faktiskt. Får dock se upp så det inte kommer en vagn i full fart över hälsenan …

Smågrabbarna handlar mat

Därefter lite utelek samtidigt som jag fixade maten, en sväng på stan och till slut hamnade vi på badhuset som jag hade lovat. Mörkret inföll sig vilket gjorde att vi inte åter hann ”padda”. Det vill säga platta till nya gårdsgruset, 9 kubikmeter som vi nyligen fick på. Charlotta hade själv en långdag men till slut sågs vi och det var dags att få de små i säng. Det bästa med föräldradag är att vi får umgås och prata mycket. Smågrabbar har en hel del att beskriva, fråga och förtälja. Däremot är föräldraledig ett konstigt ord …

Ses!
/Johan

tisdag 10 oktober 2017

Musiken ett självklart val


Johan Birgersson har alltid sysslat med musik. Idag jobbar han på Musikhögskolan Ingesund. Han har dessutom ett flertal frilansuppdrag. Fotograf Viktoria Fyhr
Då är det min tur att ta över stafettpinnen för Sunnebloggen.

Riktigt kul eftersom Sunne för mig betyder rötter, nostalgi, vänner och många minnen. Det var i Sunne på Leran jag växte upp, gick i skola och lade grunden till det jag håller på med i dag – musiken.

Dessutom blev det mycket idrott och jag var nyfiken – ville testa och lära mig olika idrotter.

Musik eller idrott

På högstadiet och ”Frycke” var frågan om musiken eller idrotten skulle få fullt fokus inför gymnasiet, men det blev ändå ett självklart val – musiklinjen (musikestet) på Sundstagymnasiet i Karlstad. Flyttade alltså hemifrån i augusti 1985 när jag var 16 år men har genom åren haft bra kontakt med hembygden genom släkt, vänner och jobb.

Direkt efter gymnasiet studerade jag på Musikhögskolan Ingesund i fem år, till musiklärare och det blev en mycket god grund att stå på. Undervisade ett par år men frilansandet som musiker och musikentreprenör tog över tidigt och på heltid i tjugotalet år.

Frilansade som sagt i olika former med konserter, event, programlederi (från SR P2 & P4 till speaker och publikaktiviteter för Färjestad BK), då helt plötsligt Musikhögskolan Ingesund hörde av sig. I mitt tänk egentligen tio år för tidigt, eftersom mycket var på G med andra uppdrag. Men livet befann sig just då i ett skede att det var läge att stanna upp och delvis tänka i nya banor inte minst efter en separation. Åtog mig jobbet mer som konsult först men sedan växte det i snabb takt och helt plötsligt blev jag erbjuden en tjänst. På Ingesund har jag jobbat på olika sätt sedan hösten 2010. Från studierektor till att idag i huvudsak arbeta med utåtriktad verksamhet. Konserter, workshops, gästartister, varumärkesstärkande uppdrag från universitetet för att lyfta verksamheten på Musikhögskolan Ingesund i synnerhet och Karlstads universitet i allmänhet. Handlar mycket om strategi för övergripande samverkan med olika aktörer och kommunikation. Producerar regelbundet projekt och större konserter. Ett brett spektra som gör att en riktigt bra titel, på mitt sätt att arbeta, saknas just nu. Någon som har ett bra förslag …?

Faktum är att det blir en hel del frilansuppdrag ändå – och det känns bra att samtidigt vara igång, vara ”up to date”.

Bröllop i Spegelsalen

Idag är jag 48 år, gifte mig i somras med Charlotta (före detta Tagesson), som även hon är från Fryksdalen. Vigsel i Sunne kyrka förstås och fest i Spegelsalen, Rottneros park. Har fyra ”pôjker” – Oscar 17, Henric 14 (sedan tidigare), Eric snart 4 och Victor 2 år. De två yngsta med Charlotta som mor.

Ja livet går verkligen på högvarv både yrkesmässigt och privat och jag stortrivs! Häng gärna med ett par veckor så ska jag försöka förmedla en del av både dagliga händelser och lite nostalgi!

Vi ses!
/Johan


fredag 6 oktober 2017

Full fart från morgon till kväll

Hola sunnebor, jag hoppas att ni haft en bra dag!

Idag har verkligen allt som kunnat gå fel, gått fel. 
Dagen började med att båda bilarna krånglade. Vi hade maximal otur och fick inte igång någon av dem, det resulterade i att jag fick ta bussen in till Sunne.
Eftersom det går så få bussar i kommunen så kom jag till skolan förrän klockan 10.15, något som gjorde att jag kom 1 timme försent till första lektionen (I dessa stunder uppskattar man verkligen föräldrar som skjutsar en till skolan varje morgon).

Dagen rullade på som vanligt fram till sista lektionen, vilket var svenska.
Där fick jag reda på att jag endast har två dagar på mig att bli klar med analysen av boken som vi arbetat med.
Missförstå mig inte nu, svenska är ett av mina favoritämnen men just där och då blev jag helt sönder stressad. Hur skulle jag finna tid till att skriva en bokanalys när både idag och imorgon är två väldigt fullspäckade dagar?

Elyse jobbar på Shangri La
Efter lektionen fick jag rusa ner till centrum för att hinna i tid till jobbet, jag arbetar nämligen på Shangri La här i Sunne.
Jag tycker verkligen om jobbet, stämningen bland personalen och kunderna är något utöver det vanliga och man känner sig alltid välkommen. Har ni tid någon dag skulle det vara jätteroligt om ni vill komma in och hälsa!

Efter ett fyra timmars pass med en hel del dataproblem så slutade jag lite innan sextiden. Därefter sprang jag upp till kulturskolan för att inte missa dagens danslektion som började klockan 18.00. Att dansa är verkligen något som ligger kärt om hjärtat, varför har jag ingen aning om men det jag vet är att jag alltid lämnar danslektionen med ett stort leende på läpparna. (Eller ja, kanske förutom den gången då jag stukade foten)

Efter dansen så åkte jag hem med pappa som, efter ett akut besök hos bilmekanikern, hade fått igång en av bilarna!
Kvällen ägnade jag sedan åt en hel del skrivande på bokanalysen men också åt elevkåren. Just nu har vi nämligen fullt upp, vi ska bland annat hålla i terminens allra första elevrådsmöte på onsdag. Jag är så nervös inför det, ni får önska mig lycka till!

Puss, Elyse!