Våra tankar

Vi har en nästan oupphörlig dialog i vårt sinne. Sinnet är sysselsatt med att tala till sig själv, kommenterar och har åsikter om livet, våra känslor, våra problem, andra människor med mera. Alla dessa ord och idéer som strömmar igenom är av stor betydelse på hur vi mår. Oftast är vi inte medvetna om alla dessa tankar som strömmar. Ändå är det vi ”säger till oss själva” i vårt sinne den grund på vilken vi formar vår erfarenhet av verkligheten. Det har dessutom visat sig att negativa tankar bidrar till ökad försurning och inflammatoriska processer i kroppen. Läs mer: http://www.ehdin.com/?id=1189 En värdefull erfarenhet, och ett sätt att bryta mönster är helt enkelt att börja iaktta och observera den inre dialogen, eftersom vi då blir medvetna om vilka slags tankar vi har för vana att tänka. Många av dessa tankar är som gamla bandinspelningar av gamla tankar som följt oss kanske hela livet. De är gamla programmeringar i vår ”dator” som vi ”lastade ner” för länge sen och som påverkar det som händer oss idag. Vi tänker om och om igen till exempel ”jag kommer aldrig att klara det här” eller ”det här kommer aldrig att bli bra”. Hur stor är då chansen att jag lyckas genomföra det jag vill? Vi behöver helt enkelt ”omprogrammera”vår hjärna och få nya ”spår” att följa som gagnar oss bättre. Vi kan likna vår hjärna med en dator som vi programmerat med olika program som kommunicerar med varandra. Vi gör olika kommandon som datorn svarar an på. Sak samma med vår tänkande hjärna. Vi har själva möjlighet att bestämma vad för slags kommando vi vill påverka vår hjärnas tankar med. Vi kan helt enkelt bestämma vad vi ska tänka. Jag har alltid valet att ändra min tanke. Jag påstår inte att det är lätt, men jag har ett val och ingen annan än jag själv kan ändra tanken. Varje tanke jag tänker ”ristar” in ett spår i min hjärna. För varje gång jag tänker samma tanke bildas djupare spår, till slut bredare väg och snabbare kommunikation. Tanken åker samma väg gång på gång, för varje gång kör tanken snabbare på vägen och jag åker där helt på automatik. Jag behöver inte medvetet vara så vaken och uppmärksam på vad jag gör eller tänker längre utan det har blivit en vana. Den här ”motorvägen” går visserligen snabbt och enkelt men ger mig ingen större glädje, jag känner mig inte så levande eller inspirerad längre. En önskan om förändring föds! För att kunna köra på en ny väg krävs det mer av mig. Kanske jag behöver mer tid att hitta fram till målet för resan. Vägen blir kanske krokigare och osäkrare de första turerna jag gör. Jag kanske till och med kör i diket, för vägen har nylagt oljegrus som gör det mer osäkert och riskfyllt till en början. Jag överväger att ta den gamla vägen igen som ändå känns mer bekant och trygg trots att jag mår illa och blir sömnig av att åka där. Efter en stund på den nya krångligare vägen känns det ändå trevligare att köra och jag börjar slappna av mer och njuta av utsikten och resan . Jag har till och med glömt den snabbare motorvägen som inte gav så många fina upplevelser längre. Jag väljer nu den väg som ger mig mest glädje och håller mig vaken och mer alert. Nya positiva vägar har börjat byggas i min hjärna… ”Livet är fullt av möjligheter!” Ta hand om dig! Susanne

Kommentarer

Populära inlägg