tisdag 30 juni 2009

Simskola

Skypade med dottern häromdagen och hon berättade sina historier från simskolan.. och mina egna minnen kommer upp.

Alla har vi våra trauman… och vissa är givetvis tyngre än andra. Själv var jag ett av några handfulla barn som blev skickade till simskolan någon gång i början av 80-talet trots att det snöade!! Som tur var så var det inställt.

Är uppväxt med historien ”vilken tur du har som får simma i en bassäng själv fick jag simma i Klarälven det var kallt det¨ ..hjälpte inte mycket när jag stod och gnällde i duschen (ute) eller klamrade mig fast i bassängkanten vid Kolsnäs. Jo jag vet att ni som bodde utanför Sunne fick bada i sjön.. lider fortfarande med er.

Att mina simskoleminnen, tillsammans med Anders, känns ännu kallare är att vi hann gå i simskolan, duscha, byta om, åka hem, få varm oboy och sätta oss för att se på sommarlovsmorgon på TV!… vi måste ha varit i Simskolan före 8! Inte för inte att jag enbart har vaga minnen av mina lärare från simskolan … inte en chans att de kan ha varit i bassängen med oss. Klart att man blir en badkruka efter det!

Trots detta så vill jag givetvis att mina barn ska gå i simskola och allra helst under sommaren och i Sunne! Simskola inomhus, på kvällar och helger är inte riktigt grej.

För något år sedan när vi satt i bilen på väg ner till första dagen på årets simskola i Sunne, så berättade jag för någon av döttrarna om mina minnen från simskolan och framförallt om hur kallt det var i omklädningsrummen och om duschen utomhus. Men i år skulle det vara annorlunda för det fanns en ny bassäng, nya omklädningsrum och som vi snart såg när vi kom fram …nya duschar…ute!
/Olof Atterfors

måndag 29 juni 2009

Röra sig fritt

Om någon frågar mina barn vilket var deras bästa minne från skolan förra terminen, så är det mycket möjligt att de svarar att det var de dagarna när de gick till skolan! Vi bor nära skolan, men både trafik och säkerhetsläget gör att man inte är ute och går för ofta…så för dem är att gå till skolan något spännande och nytt.

Men även för mig så av mina starkaste minnen från skolan när alla gick eller cyklade till/från skolan. Det kanske låter lite banalt, men det är fantastisk för barn att kunna gå till skolan själva! En mindre ort som Sunne saknar en hel del storstads aktiviteter, men för barn att växa upp så är man privilegierad (även vuxna).

Vår situation är i Guatemala City är lite extrem utifrån att man helst inte vill att barnen rör sig gatorna överhuvudtaget och absolut inte själva. På något sätt måste man alltid ordna så att barnen kan förflytta sig. Eftersom alla våra vänner har samma problem så fungerar det ganska bra med samåkning etcetera.

Nu behöver man inte åka över Atlanten för att ha skolskjuts problem. Vi bodde några år i Stockholm och våra kompisar hade en hel del dilemma med..vem?..när?..hur?..

Som alla föräldrar vill man alltid ge sina barn det bästa och det bästa är givetvis det som är svårast att ge…eller??

För mig är det viktigt att mina barn ska kunna cykla runt med kompisar, leka i skogen, bada i sjön…och hur lyckas man med det i Guatemala med en semester som tidsmässigt inte ligger i närheten av barnens ledighet? …Jo man låter barnen (de större, så att ni inte tror att jag är allt för ansvarslös) resa med en vän till Sverige …Farmor och Farfar möter upp på Arlanda….nu är det simskola, tennisskola, skogen och cyklar som gäller.

Vad jag gör när jag kommer hem?..Jo ett varv runt sjön på cykeln och gärna bada halvvägs, är helt ok..fortfarande.

Något som alltid slår mig i när jag kommer till Sunne är alla bilarna och så få cyklar…efter ett par år i Guatemala City så har cykeln definitivt blivit mitt favorit färdmedel…
/Olof Atterfors

fredag 26 juni 2009

Olov Atterfors bloggar 29 juni - 10 juli

Hejsan!
Jag heter Olov Atterfors och har fått möjligheten att ge min syn på Sunne – på distans, och såg i introduktionen till Sunne bloggen att jag blev klassad som “utvandrad”. Det låter lite väl definitivt…jag känner mig inte direkt som någon Karl Oskar…utan jag har just ett distansförhållande till Sunne.

Jag är uppväxt i Sunne och ¨flyttade¨ från Sunne för snart 18 år sedan (!!), lite svårt att fatta men åren går. Flyttade från Sunne är också en sanning med modifikation, för jag har kommit tillbaka på kortare eller längre besök…arbete, semester, föräldraledighet…och har alltid behållit kontakten med Sunne.

Mitt nuvarande distansförhållande är lite mer fysiskt avlägset än vanligt. Sedan drygt 3 år tillbaka bor jag tillsammans med min familj (Lucy och tre döttrar) i Centralamerika, närmare bestämt i Guatemala.

Jag kom hit som ”medföljande till biståndsarbetare för svensk biståndsorganisation” (min klassificering enligt Försäkringskassan) och har gjort lite allt möjligt de senaste åren. Sedan ett par månader tillbaka arbetar jag som programhandläggare för det holländska biståndet i Guatemala.

Hur det kommer sig att jag har ett distansförhållande till Sunne och har valt att leva, mestadels, utomlands har en rad faktorer, men givetvis spelar det in att jag träffade Lucy i Chile och vilket gör att Sverige/Sunne inte nödvändigtvis är det naturliga alternativet där man bosätter sig. Jag ser inte Guatemala som ”slutstationen”, men kommer troligtvis att stanna här ett par år till.

Guatemala är i många avseenden ett kontrasternas land. Geografin är fantastisk, ett par timmar i bil och man är i Karibien, uppe i bergen, eller vid Stilla Havet. Majoriteten av befolkningen är ursprungsfolk, mestadels olika Maya folk, och deras kultur har dimensioner som vår kultur aldrig kommit i närheten av. Tyvärr är rasismen mot ursprungsfolken enorm och landet har kommit in i en våldsspiral som inte verkar ha ett slut. Om man även lägger till problematiken med narkotikasmugglare på väg till USA samt stora klasskillnader mellan rika och fattiga, så tror jag att ni förstår att Guatemala har mer problem än man själva klarar av att lösa. Bistånd på olika sätt kan inte lösa problemen i sig själv, men kan fungera som en katalysator för förändring. För mig är det givetvis väldigt stimulerande att få arbeta med denna förändring, även om det ibland känns som uppförsbacken aldrig vill ta slut.

Hur är mitt distansförhållande till Sunne? Jag kan väl inte påstå att Sunne är någonting som alltid är närvarande i mitt vardagsliv, utan mitt bidrag till bloggen kommer ett bli ett antal betraktelser på Sunne sett utifrån.

Vi ses nästa vecka.
/Olov

På återseende

Det är dags att tacka för mig, för den här gången. Hemskt roligt har det varit. Från bekantskapskretsen har jag fått kommentarer som: Äntligen vet vi vad du gör om dagarna!

Det där med mat och vin kan man syssla med på olika sätt. Får jag beskriva det själv skulle jag säja att jag jobbar Sensoriskt- sinnligt, mat och vin är njutning och upplevelse. Kompis till en av pojkarna här hemma uttryckte sig mer klarsynt en gång när han sa: Du är ju BESATT av mat!

För att följa mig behöver man inte ha den dimensionen, ett intresse för livets goda räcker. På min hemsida är jag också bloggare sen några veckor tillbaka. Trollbyrån med Katrin Moström och Jeppe har hjälpt mig att göra den fina sidan. Där tipsar jag om mat och vin och ger reflektioner från vardagen - besök mig där så blir jag GLAD!

Vi ses! Kramar från Bibbi

torsdag 25 juni 2009

Sommarfest

Sommaren är här, ferielediga anländer till sina fritidsboenden i Sunne. Många vill ordna till fest och gärna visa upp trakten från sin bästa sida. – Jag hade ett sånt samtal senast idag. Det är så kul, att förvåna mottagaren med vad här finns att erbjuda: getostmejeri, charkuteri, fiskodling, närodlade grönsaker och vedugnsbageri. Sen har vi chokladtryfflar både norrut och söderut. Igår läste jag också att Carli choklad i Karlstad skall börja tillverka glass på närproducerade råvaror, efter italienskt recept- Ingen konst att ställa till kalas då!
Lokala producenter av mat hittar du på Värmlandsmat.

Igår lovade jag receptet på vår hembakade KÖPELIMPA. Den innehåller en del sirap, men mindre än originalet, hoppas jag. Där finns en del nyttigheter också. Här hemma sa första limpan ”slurp” på en kvart.
Receptet är omarbetat, kommer ursprungligen från Jan Heed. Den tar lite tid, men inte så mycket besvär.
Lycka till!

Köpelimpa
Skållning
:
Dag 1
250 g fint rågmjöl
30g havsalt
5 dl vatten

Dag 2
Fördeg:
50g jäst
11/4 dl vatten
200g fint rågmjöl
200 g vetemjöl

Huvuddeg
200g fint rågmjöl
950 g vetemjöl
33/4dl kallt vatten
150g rapsolja
210g ljus sirap

50g smält smör till pensling

Dag 1
Skållning

Väg upp mjöl och salt i en bunke. Koka upp vattnet och häll det över mjölet, blanda till en gröt. Täck med lock eller plast. Låt stå över natten.

Dag 2
Fördeg
Lös upp jästen i vatten, tillsätt mjöl och skållning. Knåda blandningen i 5 minuter. Täck över med plastfilm, jäs i 60 minuter.


Huvuddeg
Blanda fördegen med mjölsorterna, vatten, olja och sirap. Knåda degen elastisk ca 15 min. Degen ska nu vara lite varm, 28 grader är ett exakt mått.
Låt jäsa i 60 min eller tills degen dubblerat sin storlek.
Slå upp degen på ett bakbord, dela den i 5 bitar.
Rulla bitarna till stora bollar, platta till dem något med handen, rulla ihop igen som en rulltårta, till en limpa.
Sätt ugnen på 250grader.
Låt jäsa på plåt (2 st. får plats på varje), ca 45 min, till dubbel storlek.
Pensla bröden med smält smör, sen skjuts in i ugnen. Spruta in lite vatten med hjälp av en blomspruta så fort bröden är på plats.(Detta ska man bara göra om man vill ha lite krispig korpa)
Öppna luckan efter 5 min., släpp ut ångan som blev av blomsprutan. Sänk till 200 grader. Grädda tills fin färg, ca 25-30min eller 98 grader i innertemp.

Tips! Koka upp 250 g vatten med 50 g maizena, under vispning. Håll redningen varm och pensla på bröden, så fort de kommer ut ur ugnen. Det förstärker köpelimpe-looken, ger en blank och fin limpa.

/Bibbi

onsdag 24 juni 2009

Bröd

Jag är Brödoman. En sån där som doftar, smakar och småäter bröd, det dreglas i munnen när jag ser en nybakad limpa. På resor är det alltid BRÖDET som är det intressanta, har en förkärlek till medelhavsbröd, så som min kompis Lars bakar. Aromrikt, fluffigt med kraftig skorpa- så tycker jag ett bra bröd ska vara.

För några år sedan tog jag kontakt men Erik Olofsson. Han är snickaren som blev bagare, gräddar helst sitt bröd i vedugn. Vedugn är grejen, då blir brödet så där saftigt i inkråmet med kraftig skorpa. Under en tid fick jag vara med Erik på kurser och på vedugnsbageriet vid Rosendals Trädgårdar i Stockholm. Han lärde mig allt han kan om surdegar, fördegar och levain. Sen har jag fortsatt experimentera här hemma med resultatet att man kan finna en surdeg lite varstans, på toan till exempel, där är temperaturen den rätta.

Som jag var inne på igår har inte alla i vår familj samma åsikt om mat- framförallt bröd.
Färdigskivat, smaklöst, mjukt, på gränsen till degigt ska det vara. Eller hur var det jag sa? Lättuggat!
De minsta pratar lyriskt om KÖPELIMPAN som de får på dagis. En sån där brun, försöker de förklara, helt förvissade om att det här är något som jag aldrig har sett.

Marknaden styr, så är det här. För att möta efterfrågan har vi återigen fått mötas på halva vägen. Brödskorpan har mjuknat, och allt som oftast hamnar både honung och sirap i degen.
Men det är ok för samtidigt så är bröden långjästa och fulla med SMAK.

Favoriten gjorde vi idag:

Känns den igen?

Jojo trodde väl det. En skillnad är att när man drar i kanterna…

…Följer inkråmet med. DET är kvalitet, har jag hört brödgurun Jan Heed säja.

Limpan tar 2 dagar att göra, arbetsinsatsen är liten. Receptet, det får ni imorgon.
/Bibbi

tisdag 23 juni 2009

Barn mat

Barn och mat är en fråga som fascinerar mig. Förr kunde det också frustrera mig - men inte längre. En vän är i sina forskarstudier, hon är inte färdig men har i allfall kommit så långt så hon har belägg för att den mat vi uppskattar i vuxen ålder och längtar efter när vi blir gamla- är just den mat vi fick som barn.

Därför lägger jag ingen värdering i orörda sopptallrikar. Det är klart att man kan morra lite, men man kan också mötas på halva vägen.
Ett knep som går hem är den mixade köttfärssåsen. Vår grovmalda köttfärs är ANNORLUNDA är några åsikter här i huset. Kör jag ett par varv med mixerstaven blir den mer bekant, då kan man också smyga ner både morot och palsternacka utan att någon märker det. Korv serveras - alla älskar det här. En gång gjorde jag ett test och serverade korv och makaroner fem dagar i sträck- till min stora glädje var det några som tyckte det blev enformigt!


Den yngsta juryn dömer hårt. Inte ens en grillad tonfisk slinker ner, fast att vi kallar den KOTLETT.

Sen har jag också märkt att gammal hederlig husmanskost går hem. Grytor, stek allt sånt som smakar snällt och är välkokt. I min, högst personliga, studie har jag kommit fram till en slutsats: Det ska vara lättuggat. Där har vi utgångsläget för en helrätt måltid, lägger man sen till en söt ingrediens som ketchup eller gelé så blir det ännu bättre.

I Grythyttan kom jag i kontakt med SAPERE . En metod framtagen för att ungdomar och barn ska få ett vidare perspektiv på mat. Barn som lär sig beskriva dofter och smaker blir mer nyfikna på mat. Från oss vuxna krävs det att vi släpper in barnen i matlagningen och förberedelserna.
Min syster är fantastisk hon lever så, utan att veta om det. På Söndag sätter hon sig ner med sin dotter som är 10 år. Tillsammans bestämmer de menyn för veckan. På måndag åker de och handlar, dottern springer som ett ”jehu” med varorna. Sen lagar de maten tillsammans- provsmakningen är viktig. När de sen äter det nylagade vid ett dukat bord, ofta med tända ljus, smakar det förstås förträffligt. Den här ungen är så härlig för hon äter ALLT, inget petande med gaffeln där inte.

Men jag verkar få nöja mig med visdomen att när de blir äldre, då kommer fiskgryta att smaka mums och säkert kommer de att längta efter baljor med grönsaker och bönor också…

Imorgon fortsätter jag mina reflektioner över barnen och BRÖDET.
/Bibbi

måndag 22 juni 2009

Platser jag återvänder till

Det finns några platser som kommit att betyda mer än andra- så är det säkert för många. Jag brukar känna mig som hemma vart jag än hamnar, men det är inte alla ställen jag återvänder till.

Sillegården är en av de platser jag tänker på. Det är så mycket hemmaplan, alltid ett ställe jag talar mig varm om. Kul är att se så fint Jeanette och Marianne förvaltar anläggningen. Det känns som att någon bryr sig i varenda hörna, både ute och inne. Här finns omtanke och proffsighet.

I Grythyttan har också mycken tid spenderats. Först studier på Restauranghögskolan i 3 år, sedan 5 års pendlande som deltidsanställd. Västra Ämtervik eller Grythyttan- det är inte så stor skillnad, om man bortser från Carl-Jan då förstås.
Utöver Restauranghögskolan är det intressant att följa byns entreprenörer. Per Fritzell med sitt hjortronvin, (kommer nu också med två olika vinägers). Lars Mill som gör blåmögelost och Nerings- det är värt en extra omväg, jag lovar- Godare glass har jag bara smakat i Italien.

Det tredje stället jag tänker på är Länsmansgården i Sunne. Det här var ett av mina första arbeten, när jag var i 20-års åldern. Länsmansgården blev språngbrädan för vidare äventyr. Härifrån tog jag mig först till Grövelsjön för en vintersäsong. Sedan blev det engelska studier i London och kryssningsfartyget på det. Stöttad och uppmuntrad av Pia, Ann och Urban som var de som sökte stipendium för mig och studierna på London School of English.

Idag, efter 15 år, är jag tillbaka på Länsmansgården. Några timmar i månaden får jag hjälpa till i köket, som en stöttning till mina andra uppdrag. Å vet ni vad? Här är ett annorlunda restaurangkök för kockar är ett rastlöst släkte men på Länsmansgården är personalen i köket densamma, nu som då. Med ett par undantag: Jimp- allas vår omtänksamma som har en brygd för varje krämpa, arbetar med flinka fingrar och estetiska blick. AnnCharlotte har också hittat hit, hon är organisatören som gillar varma grejer mest. Eva basar, med en beundransvärd kapacitet. Maten smakar mer, men att göra fantastiska tårtor är kanske är det hon gillar mest . Sen har vi Marianne som gillar SMAKER och kan det där med klassiskt även om hon gärna provar nytt.
Frida kan mycket och bakar som ett proffs. Tårtor, kakor, matbröd- fluffigt, saftigt, gott. Sen Christina, som också är en konstnär. Om hon inte haft den ådran skulle hon kanske nöjt sig med att vara terapeut, för det är hon också- i alla fall min.

/Bibbi

söndag 21 juni 2009

Midsommarafton

Vädret överträffade våra förväntningar. Regnskurarna, som verkar ha varit lokala, hamnade på precis rätt tidpunkt och plats. Sillunchen, snapsen och matjetarten fick bra betyg. När min mamma, efter en tugga, utbrister - Åhh, va gôtt- behöver ingen säja något mer!
Blomsterkransar i håret fick de som ville, sen var det dags att resa MIDSOMMARSTÅNGEN.
Ida hon spela och sjöng när vi andra tvättade våra kläder…. Prästens kråka, grodor och raketer höjde både stämningen och pulsen. När vi väl varvat ner efter dans och lekar smög sig kvällningen på.

Vi sparade grillningen till nästa dag och lyxade oss med andra godsaker ur frysen istället. Min skaldjurfavorit Kungskrabba är en riktig bjässe, full med mat. Helst vill jag ångkoka den själv, i saftmajan faktiskt, å sen låta den dra i saltlag ett dygn. Men den här hade vi köpt färdigkokt. Lite torrare, men det funkar. Den doppade vi i en vitlökssås på hälften creme fraiche och majonnäs- hemmagjord förstås.
Inte nog med det vi fann också anklever - Fois Gras - som jag rörde ut med några droppar konjak och creme fraiche, la på ett knäckebröd med en mörk chokladkräm under. Rostade nötter och flingsalt ovanpå - helt improviserat men salt, sött och gott i samma tugga. Jo, det kommer mer. Den enklaste lyxen, så klassisk, men varje gång slår det mig vad gott det är. Löjrom på rostat surdegsbröd med creme fraiche och hackad rödlök.
Så här goa grejer kräver förstås sin dryck. Vi plockade fram en Chabli Grand Cru som jag fått av Anders i 30-årspresent. Nu räknar snabbtänkta ut att den borde vara en 8-år sådär men den var faktiskt äldre ändå, för den hade några år på nacken när jag fick den. 1997 var födelseåret och det hade kunnat var på sin topp just nu, men tyvärr var den redan passerad. Vi räknade ut att den nog var som bäst när jag senast var höggravid eller ammade som mest. Nu gjorde inte det så mycket för vinet var gott ändå. Såna här upplevelser är så mycket mer än bara smaken.
Småtjejerna fascinerades över hur löjromen knastrade mellan tänderna- men inte var det lika gott som Kalles förstås.

I den mycket sena kvällen - gjorde vi oss ett ärende ut. För prinsessor som ännu inte funnit sin drömprins, har ju chansen att sia in i framtiden nu. Luften var kall och runt oss var det knäpptyst, över sjön dansande dimmorna som älvor - Magiskt och mållöst vackert!

/Bibbi

torsdag 18 juni 2009

Silltart och barnprat

Silltarten är färdig. En blandning mellan gubbröra, S.O.S. och cheescake - Ja, så kan man beskriva den. Klassisk men ändå innovativ. Kan serveras kall eller ljummen. Jättegod - om jag får säja det själv, och det måste jag - för än är det bara jag som smakat.

Snapsen däremot har jag fått respons på. Är nöjd med den, provningsdeltagarna också. Namnet är bra, för den känns fräsch, nästan lite mintig i doften men sen avrundad i smaken med viss krydda och varm på något sätt. Perfekt till tarten! Prova får ni se. Jag lät den alltså dra i 3 dagar, det hade nog räckt med 2,5 dag också, innan jag silade av den i ett melittafilter. Sen tillsatte jag 3 g. (1/2 tsk ) honung. Kom ihåg när ni serverar den att snaps är mycket godare kylskåpskall än frusen. Förra veckan hade jag kryddat en egen snaps med färsk dill och lite annat - den hade jag med på en provning med ett gäng akvavitdrickare från Kongsvinger. Ok, de var diplomatiska men den var INTE JÄTTEGOD. Vi provade olika smårätter till: limemarinerade räkor och böndipp bl.a. - ingenting funkade. Men när vi kom till choklad blev det glada utrop för här var det bingo! Nu har jag inte testat själv men nånting säjer mig att även ”Fräschingen” är god till mörk choklad.

När jag stökade i köket häromdagen lyssnade jag roat på barnens ”diskussioner” i rummet intill. Drabbas äldre, i vanliga fall tålmodiga, bröder av rastlöshet för en stund då är lillan ett tacksamt byte. Att bli kallad bebis är inte vad som passar en fröken på 3,5 år, speciellt inte när man är av det bestämda slaget: ”JAG ÄR INGEN BEBIS”, är ju faktiskt helt korrekt och det kan vara en bra markering att sätta ner foten också. På tredje anfallet fick hon motfrågan: ”Vad är du då??” ”JAG ÄR EN …MÄNNISKA!!”… (bestämt stamp med foten). Självkännedomen är det inget fel på, eller vad säjer ni?

Imorgon är det Midsommarafton. Jag tar med kameran på vårt firande och hoppas kunna rapportera i ett inlägg under helgen. /Bibbi

Här kommer receptet på Matjetarten:
80 g knäckebröd
1,5 dl vetemjöl
125 g. smör
1 msk kallt vatten

  • Kör knäckebrödet i matberedare/mixer. Blanda ner mjöl, smör och sist vatten.
  • Tryck ut i n pajform eller springform. Pudra lite mjöl över, det kan vara kladdigt. Nagga botten, låt stå i frys ca 1 h. innan ni förgräddar 12min i 200 grader.

Fyllning
1 burk matjesill
120 g riven, lagrad ost/brännvinsost, västerbotten)
1 röd lök
3 st. kokta ägg
2 äpplen
150 g kokt färskpotatis
0,5 dl grädde
2 dl gräddfil
1 knippe gräslök
1 msk smör

  • Hacka lök, skär äpplen, med skal i tärningar 1,5 x 1,5 cm. Bryn tills de är glansiga i smör.
  • Dra pannan år sidan. Vänd ner osten när det fortfarande är varmt. Tillsätt äggen, (hackade) och färskpotatis i tärningar. Häll i spadet från matjesillen. Rör om till en homogen blandning.
  • Lägg fyllningen i det förgräddade pajskalet. Lägg matjesillbitarna ovanpå, jämnt fördelade runtom.
  • Visp grädden lätt fluffig, blanda ner gräddfil. Häll och bred över tarten.
  • Stäng av ugnen. Låt tarten stå på eftervärme i 10 min tills gräddfilen stelnat.
  • Garnera med hackad gräslök.

onsdag 17 juni 2009

Midsommarsillen

Snapsen har stått i 2 dagar nu. Den har fått viss färg och börjar ta smak, riktigt bra verkar den bli... Spritdoften är mer dämpad, istället känns den rundare men kanske inte fullt så aromatisk som jag tänkt mig. Den får stå tills imorgon innan jag tappar av den, vi får se vad som har hänt då. Eventuellt kommer jag att mjuka upp med lite honung, tycker att snapsar när de har lite sötma, blir så goda till sillen.

Sillen ja! Vad ska ni servera till midsommar? Jag var inne på att göra egen matjesill efter som jag lever efter devisen ”Hur svårt kan det va´?” Det visade sig vara riktigt svårt, i alla fall så långt jag kom i min forskning. Sillen ska mogna, lagras på något sätt, och så ska den kryddas med sandel. Men vad är det??

Så då tänkte jag på bacardisillen- ett recept vi fått av matroade svågern Peter. En riktigt modern sill med gröna äpplen, rom, lime och basilika - jättegod! Sen tittade vi på vädret, regn och kallt… Matjesill är så god varm så jag ska testa en grej jag funderat på - en paj med knäckebröd i skalet och i övrigt klassiska smaker. Ska prova fram ett recept som jag lägger ut i morgon. För er som vill handla till den bör ni då ha matjesill hemma, 1 burk á 200g, rödlök, västerbottenost, äpple, ägg, knäckebröd, smör, grädde, mjölk och gräddfil.
/Bibbi

tisdag 16 juni 2009

En vinprovares vardag

Ungefär en gång i månaden provar jag vin på Systembolagets huvudkontor i Stockholm. Det är lite grann som ”att gå till jobbet ”- eftersom jag inte gör det regelbundet annars. Här träffas kollegor, alla är vi anslutna till Vinskribenternas förening – ett 50-tal från hela landet.

Nu har man chansen att prata av sig om jobb, vardag och annat. Men vi är ju här för att prova vin, förstås. Vid varje släpp lanseras ungefär 150 viner. Dessa provar vi. Många tycker att vinprovning är njutning och lite fint sådär. Det kan man glömma nu. Klart att det finns guldkorn, men mycket är inte roligt heller. Det finns väääldigt många viner för 59kr och mååånga buteljer som är vackra som lampfötter. Min snitsiga kollega Håkan har sitt eget uttryck: It’s a dirty job, but someone has to do it!

I alla fall. Att gå hit kräver förberedelser. Sinnena ska hårdköras, så det gäller att vara på topp. Utvilad och fräsch i gommen är ett måste. Förkylning eller snuva får inte ens vara i närheten.

Inget kaffe men gärna en youghurt strax innan, det får magsyrorna i balans, i fickorna väntar fluortabletterna. För tänderna tar stryk! Efter 10 års vinprovande har min tandläkare deklarerat att emaljen är sliten av alla syror. Därför – pro-emalj, fluortabletter och tuggummin. Ett kärt ämne bland kollegor är just tandläkare och hur GLADA våra är.

Sen ska det provas och spottas, i 5 timmar. Alla har sitt upplägg. Jag har lärt mig av några äldre kollegor att varva 20 vita, sen 20 röda o.s.v. Det håller gommen fräsch förvånansvärt länge. Dofta, smaka, spotta, beskriva, bedöma. Där gör också alla på sitt sätt– jag använder en skala mellan 1-10, allt över 5 är godkänt.

När man sedan sitter där, en lång stund senare med svarta tänder och ömmande gom känns det ganska bra ändå. 150 viner har passerat paletten och jag har en uppfattning om alla! Mitt verktyg är uppdaterat. Jag kan plocka nyheter till provningar och har material till några skrivjobb.

Goda råd från äldre kollegor är många, ett gör sig påmint på vägen ut: - Kom ihåg att du STINKER mycket mer när du provar än när du dricker vin! Min kompis Sofia Ander i vinprovartagen. Sofia skriver för NWT till vardags.

måndag 15 juni 2009

En riktig fräsching

Genom tiderna har vi alltid månat om vad vi stoppar i oss. Det är fascinerande hur vi redan för 3-400 år sedan insåg att man fick en bra start på dagen med hjälp av kolhydrater i någon form.

Spannmål förtärdes både som flytande och fast föda. Näringen var den samma men flytande föredrogs av många - den värmde gott i magen och gav mod.
Med genomtänkta kryddningar kunde man också bota krämpor och andra besvärligheter. Vad säjs om rödbetor och lingon i ett blekfisbrännvin? - eller gökbrännvin, med förkolnade gökfjädrar, till den som ville bättra på sin sångröst.

Så gick det som det gick. Råvaror fanns i överflöd, nu när även potatis användes som råvara. En bit in på 1800-talet var konsumtionen uppe i nästan en liter per person/vecka. Vi höll på att supa ihjäl oss men Motboken blev vår räddning!

Idag konstaterar vi att vi skapat kultur. I historien finns berättelserna som förklarar våra traditioner. Tack vare brännvinet har vi smörgåsbordet- det svenskaste av allt!

Efter finfolkets långa resor till kalasen, behövde damerna borsta av sig resdammet. I sin väntan blev herrarna serverade brännvin, sill och potatis. Nu skall ni inte tro att man nöjde sig med det. Stod man på tur att bjuda tillbaka innehöll bordet ytterligare en sillinläggning nästa gång, eller kanske korv och pastej - just för den stora mångfaldens skull.

Idag behöver vi inte krydda snapsen för att dölja grovheter - vi gör det för att vi har en tradition. Man kan köpa färdig och man kan göra själv. -Det sistnämnda är mycket roligare.

Midsommar närmar sig och jag har slängt ner svarta vinbärsblad och kryddor i en burk, tillsammans med brännvin.
Är inte säker på vilka krämpor den botar men jag har hört att det är bra för matsmältningen...

Det här med att krydda själv är inte så märkvärdigt. Man tar vad man har, kryddor, örter eller frukter. Är man osäker på utfallet kan man göra essencer i små burkar med kryddor var och en för sig. Så blandar man ihop det färdiga resultatet sen, när man vet vad man har. Färska örter begränsar hållbarheten och kan ibland ge beska. Smaka därför av under tiden som örterna drar. Brännvin Special är bra att använda som bas, den har lägre alkohol och tar till sig aromer på ett fint sätt.

Så här gör jag vår blandning. ”Fräsching” ska den få heta:

Halv flaska Brännvin Special, 375 ml
En näve Svarta vinbärsblad -15-20 gram för att vara exakt
1 msk/12 gram sultanrussin
1 msk/6 g kummin
0,5 msk/3 g fänkål(kryddan)
Det gula skalet från en citron(tvättad) utan det vita underskalet. Cirka 1 cm gånger 8.
Lägg allt i en burk, slå över Brännvin Special tills det täcker.

Nu ska det stå 1-3 dagar i rumstemperatur. Återkommer om detta och vad nästa steg blir. Lovar att den ska vara färdig till midsommar!

/Bibbi

söndag 14 juni 2009

FÖRBAND ÅT ALCAZAR!

Nu så är jag tillbaka i härliga Sunne! Har precis kommit hem från Trädgårdsfestivalen! Superfina och mysiga trädgårdar fanns där, Martin Timell skakade rumpa och fick oss att skratta trots att han pratade om att man inte ska använda högtryckstvätt på huset innan man målar! Jag lyckades hitta ett hattstånd och gjorde så klart några inköp! Fairtrade-hattar! Har alltid längtat efter att få gå runt som Julia Roberts i Pretty Woman, ni vet den där vita hatten med stort brätte… Nu blir det sanning ser det ut som! Blå eller svart!? :-) Bra initiativ med festival tycker jag! Kul med nya saker!
Audition igår också! Jag kom dit, vi lyssnade på låten, Stig Lindell (pianisten) tog ut låten och sen sjöng jag den för juryn. Mycket odramatiskt, bra stämning och kul, tro det eller ej! Jag blir fortfarande otroligt imponerad av musiker som kan spela en låt efter första lyssningen.. Det är mitt långsiktiga mål.. Svensktoppen Nästa ger chansen att, om man får mest röster av er lyssnare, få kvala in på Svensktoppen så jag skulle verkligen behöva er (om jag kommer med) när det väl sätter igång!! Lyssna efter ”Rise” och iNA så är jag er evigt tacksam!

Har funderat länge på att blogga. När jag fick frågan om att blogga här på Sunnebloggen så sådde det ett frö till att starta en egen blogg. Så vill ni fortsätta följa mig och mitt liv så kolla in http://www.inasweden.blogspot.com/! På iNA’s life kommer jag uppdatera er om vad som händer och försöka involvera er i allt som händer, med start imorgon!

Så nu är det officiellt sommar, jag bestämmer att solen kommer fram i veckan så vi får det som vi vill ha det! Varmt och skönt.. Vill tipsa er om en sak ni inte får missa i sommar! Jag kommer vara förband åt Alcazar!!! Det är stort och det kommer bli galet kul.. Så jag vill ju så klart se er alla där! Jag och Johan Gustavsson tillsammans med dansare ska få stämningen på topp genom ös, tryck och sväng! Så kommer ni……..?!?

Tack för nu och vi ses på Sunne…!

Puss!
iNA

fredag 12 juni 2009

Trööött!!

Vad händer då efter att man har laddat ur så mycket som vi gjort under de senaste veckorna? Jo man däckar på alla sätt och vis, tydligen! Jag har spenderat de sista två dagarna under täcket med en film eller bara blundandes på kudden! :-) Det har blivit en del av min vardag. Vi repar intensivt under en eller flera veckor för att sen dippa, gå i ide och sen resa sig och köra vidare. Det är otroligt viktigt med vila mellan varven för att kroppen ska orka med. Tänk på att vara snäll mot kroppen! Det är ju den som bär dig och det är ju faktiskt du!

Innan jag somnade till hann jag dock med på P4 i onsdags för en intervju med Hedwig i Sommarradion. Vi pratade om showcasen, min tid i IDOL och studenten. Jag fick i panik på morgonen försöka minnas hur vi sjöng på vår egen student den studentsång som numera inte sjungs så frekvent som tidigare. Jag och P4:as medarbetare tog i och sjöng: ”Sjung om studentens lyckliga dar…”! Vilken stämning! ;)

Jag har ett litet test kvar denna vecka innan jag kan slappna av helt. Imorrn gör jag audition för ”Svensktoppen Nästa” med låtan ”Rise” (kolla in på www.myspace.com/inasweden)! Det ska bli kul tycker jag, pratade med Anna och Bengt när jag var på P4 i onsdags och det känns som det kan bli kul! Jag vet inte riktigt hur ordningen går ännu men man måste gå vidare härifrån för att sedan komma med i radion längre fram i juli. Ja, det är bara att hålla tummarna och ge järnet som vanligt!

Här kommer en bild på mig och en av huvudpersonerna för dagen, min kusin Christine. Hon har gått ur skolan idag och nu är det sommarlov! Grattis alla sommarlovare och studenter! Enjoy! Jag ser fram mot att komma hem till kära Sunne på söndag och kommer göra ett sista inlägg på söndag för att berätta hur allt gått!! Sunne kära Sunne.. Snart är jag hemma.

Kram och underbar helg till er!
ina

Bloggare nr 5 - Bibbi Nilsson

Jag döptes till Birgitta, efter min moster. Har genom åren vant mig vid att de flesta förväntar sig en minst 20 år äldre människa, när jag gör entré. Bibbi är inte så mycket vanligare, men det är bra för det är ett namn som många kommer ihåg och så är det lätt att säga.

Komma ihåg förresten. Det är inte jag så bra på, om det inte gäller mat jag åt eller årgången på en blanc de blanc från Champagne.

Bland mina nära och kära upplevs jag en smula disträ. Ni vet den där typen som lägger handskarna i kylen och osten på hyllan. "Det beror på att jag TÄNKER så mycket", brukar jag förklara mig.

Trots mina förutsättningar har jag fyllt på livet så gott jag kunnat. Kom i tidig ålder in på matlagning. Min 7 år äldre syster, för övrigt den äldsta (jag har en till som är 2 år äldre), ansvarade på den tiden för köket på Sillegården. Efter devisen ”se dig omkring” lärde jag mig redan som 13-åring att ta egna initiativ.

Uppvuxen på en gård i Aplungstorp, Västra Ämtervik med föräldrar, 16 mjölkkor, höns, grisar, en get vid namn Rosabella och så mina systrar då förstås. Ja, vi var i princip självförsörjande och lagade allt från grunden, på vår gård med kvällssol ner mot Aplungen. Fantastiskt - men det förstod man inte då.

Jobb och studier har tagit mig ett varv runt jorden och resulterat i några jojohopp till Berlin, Grythyttan och Stockholm. Det sägs att en värmlänning alltid återvänder - där kvalar jag.

Uppväxten har format min filosofi. Mat är livet och ett sätt att umgås, men den ska vara naturlig, av god kvalitet och smakar bäst när det är säsong.

Idag driver jag egna företaget Kulinarika - Mat &Vinbyrån - och är sambo med Anders som jobbar på COOP. Till familjen hör också mina styvsöner som är 19 och 17 år och våra gemensamma småtjejer som är 3,5 och 5 år. Huset, i mitt barndomshem i Aplungstorp, är fullt av liv och det är härligt.

tisdag 9 juni 2009

Wooooohhhooooooo!!!! Living the dream!

Jag antar att ni är helt galet nyfikna på hur det gick igår!? Det gick skitbra! Världens grymmaste publik och helt galet kul! Nu har jag äntligen fattat vad det är jag, och vi, slitit för och vad som är värt att lägga ner sin tid på. Tiden är dyrbar!

Ledsen men jag hann inte lägga upp bilder igår tyvärr..! Anledningen till det var följande.. Vi hade soundcheck 13.40 – 14.00. Tight med tid, allt måste vara på plats för att man ska hinna få ett bra soundcheck. Jag och Sanna kom dit ca kvart i ett och tyckte att vi hade ganska gott om tid. Men ack så vi bedrog oss. Ann skulle hämtas i Täby så Chris och Jessica fick störtdyka iväg. David ringde från tunnelbanan, tydligen hade en förare kollapsat så all trafik var nere. Han sprang (!) typ hela vägen från Skanstull. Den underbara soffan som ni sett bilder på hade fortfarande inte levererats och till råga på allt hade vi glömt skivan med musiken på! Gaaaaah med andra ord! 13.25 kom en lastbil som jag bestämde mig för skulle innehålla vår soffa och yes så rätt jag hade! Helt otroligt! Alla kom i tid och vi hann! Soundcheck gick skitbra och det kändes trots allt lugnt på scenen!

Här har ni vår stylist Charlotte som gör det sista på sötaste Ann precis innan vi ska upp på scen.! Ja, jag vet! Det blir mycket bilder nu men dom blev ju så galet snygga!!! Jag och Chris, the artist and the best choreographer in the whole world! Love you!
David going crazyliciousely snygg!
SnyggSanna i en härlig kitchpose!
Här står vi precis innan show när vi drar igenom numret en sista gång, fixar den sista maken och snörper åt korsetten lite extra! :-) (Och posar som ni ser!)
Vi fick superbra respons av de vi pratade med och de tyckte verkligen det var bra. Och när detta kommer från de mest kritiska dansare och artister då kan man ge sig den på att man är ”on to something good”! Nu är det bara att köra!!!

Hear me out på P4 imorrn kl 11.00!! Då pratar jag lite mer om showcasen och mitt liv. Pratade med Hedvig (programledaren) förut och det verkar som att det blir lite studentsnack blandat med barndom och jag ska göra det så spännande och intressant jag kan! Ni får till och med höra låtarna vi körde igår!!

Tack för visat intresse, kära och käre läsare! Idag är jag hög på livet så: Love You!

ina

måndag 8 juni 2009

Ikväll gäller det!

02.02 natt till söndag

Har precis kommit hem till mitt kryp-in på Götgatan (brorsans lägenhet visserligen!)! Vi har repat sedan fem i eftermiddag och nu börjar det dra ihop sig! Har varit ett superkul rep med as-snygga dansare och en tight korsett! :-) Tyvärr har Ann åkt på influensa och var superrisig men vi var tvungna att köra ändå. Sån är branschen.. Här kan man inte sjukanmäla sig hur som helst om ni trodde det. Såna divafasoner finns det inte plats för.. Ann fattar det och är helt grym, hoppas hon sover gott nu!

Nu snart gäller det gott folk! Det jag har väntat på så länge ska vi snart ro iland och det kommer bli galet kul att giga ikväll! Det känns ännu roligare att veta att massor av mina vänner kommer vara där. Och vänner till dom. Det betyder jättemycket.. Vänner är bra, kom ihåg det! Ge dom ett extra tack för att dom finns idag!

Jag ska lägga upp bilder på de as-snygga dansarna (:-)) senare idag och uppdatera er om läget..!

Nu! I’m off to bed!

Natti!

iNA

torsdag 4 juni 2009

Våga vara lite knasig!

Sitter på tåget från Sthlm till Karlstad! Är det inte helt fantastiskt med tåg!? Man kan sitta med laptopen i knät och göra det som måste göras.

Egentligen är det ganska konstigt när man tänker efter... Folk sätter sig ner i en stol och där sitter man i tre timmar med undantag för ett snabbt toabesök eller en macka i bistron. Men det är så man gör när man åker tåg. Det har vi lärt oss sen vi var små. Inga utsvävningar som lite skön morgon-yoga i mittengången eller allsångsförsök i kupén, det skulle kunna gå under rubriken förargelseväckande beteende!

Tycker det är himla intressant detta att vi kämpar för att lära våra barn att göra som de vill, stå på sig och vara de de är. Men samtidigt skickar vi så många signaler om vad man får och, framför allt, inte får göra eftersom risken är stor att man framstår som knäpp, konstig eller rent utav galen (ve och fasa)..

Tänk när jag ibland går runt på gatan hemma i Sunne och nynnar på nån låt... Det kan vara en text jag måste lära mig, en låt jag verkligen gillar eller rent utav bara en trall. Jag har många gånger fått menande blickar riktat mot mig. Folk tycker nog att jag är lite knäpp när jag går runt och visslar lite halvkrassligt på ”Ack Värmeland du sköna”.

Men vet ni!? Jag har kommit till en punkt där jag känner att jag inte orkar eller vill bry mig om ifall någon annan har ett problem med detta.

Känner jag för att sjunga (och jag inte stör någon eller är elak så klart) så gör jag det! Ja! Så får det bli!

Jag tycker vi i Sunne ska försöka gå steget längre... Våga vara lite knasiga! Inte attsingen har folks drömmar gått i uppfyllelse för att de fokuserat på att vara så normala och lika alla andra som möjligt! Följ dina drömmar och kom ihåg att du, i alla fall, har mitt stöd!

Nu ska jag vila en stund på tåget och då kan det se ut så här!
Ta hand om dig idag..!

ina

tisdag 2 juni 2009

Hemlige sjefen! Hjälp!


Yep! Repet gick bra igår! För mig gick det långsamt, men i alla fall framåt.

Vi repade hemma hos Chris på Östermalm då vår replokal stängde tidigare men Ann fixade tid på Nikes gym "Metropolis" (obs där har man inga adidaskläder) och vi fick skaka våra lurviga!

Just nu komponerar vi outfits till dansarna. Tankarna går: svarta slitna jeans, silvertights under, vitt linne, svart linne över, väst och kavaj. Det kommer bli varmt för killarna! Men med tanke på att jag har lite svårt med andningen i min korsett så blir det ju lite mer jämna plågor över scenen!:)

Så fort det är klart får ni se bilder!

Det blir mycket fokus på showcasen den här veckan men det får ni stå ut med. Vi funderar, ärligt talat, på att köpa en silversoffa till numret. Pengar växer ju dock inte på träd så antingen får vi be hemlige sjefen om hjälp eller spela på gatan! I vilket fall får ni en bild på den!

Imorrn blir det sista shopping och rep inför giget på Nöjesfabriken på fredag.

Peace out Sunne!
Ta hand om er!

iNA

måndag 1 juni 2009

Countdown

Idag börjar det! Delvis min bloggtid här på Sunnebloggen (bra initiativ Genius Loci!) men också mycket annat. Jag har tänkt ta er med på två oerhört roliga veckor i mitt liv som Ina, artisten och företagaren, på väg framåt i livet!

Ligger just nu i solen i en park på Söder i Stockholm och laddar inför eftermiddagens första rep inför den showcase jag ska göra på Choreographers showdown på anrika Nalen på måndag. Vad är en showcase undrar ni!? Man skulle enkelt kunna säga ett promotion-gig inför folk i branschen. Hela eventet är mestadels fokuserat på dans med mindre och större akter (dansgrupper och artister) från Sverige och utlandet. Jag kommer vara där som artisten iNA med mina låtar och fyra grymma dansare. Chris, Sanna (båda från Sunne!!), Ann och David (kommer antagligen nämna dem fler gånger under veckan så det är lika bra ni lär er namnen!). Det kommer bli galet roligt och jag ska göra mitt allra yttersta för att representera Sunne på ett bra sätt om en vecka!

Vad finns det då att förbereda inför showcasen nästa måndag? En hel massa! Förberedelserna började för flera månader sen då vi gjorde en mix av två av mina låtar då man bara får ca fem minuter på scen. Låtarna är Hey Mister och Rise och dom ligger uppe på www.myspace.com/inasweden om ni är nyfikna (vilket ni så klart är :-) !). Tillsammans med låtskrivar- och producentduon RealPitch har vi kapat i låtarna och gjort en övergång där dansen står i fokus. Sceniskt har jag och Chris tänkt och diskuterat kring numret (vad vill vi förmedla och på vilket sätt) och just nu, när jag skriver, koreograferar han kring detta. (Han ringde precis och bad mig hälsa till er!)
För att sen göra ett nummer till en show krävs snygga outfits så klart! Chris hittade en supersnygg lackkorsett i en liten butik i Gamla Stan som numera är min favorit. Den är tight som inget annat men fem minuter på scen ska jag nog klara!! Kolla in bilderna som finns med. Det är jag, tro det eller ej, trots att det ser ut som en helt pigmentslös provdocka..!
Jag hoppas kunna säga imorrn att allt gått bra, kläderna passade och koreografin sitter! Den som kollar in får se... Countdown!

Ta hand om er!
iNA