onsdag 30 september 2009

BESÖK LANDSBYGDSRIKSDAGEN

Hej igen alla bloggare – Ja då var det dags igen, otroligt så fort nästa dag kommer igen, vad det nu beror på.

Hoppas ni såg TV-programmet med Bert Karlsson och den uppföljning han gör om hur vår mat ser ut, vad den innehåller m m. Det är skrämmande att vi äter denna skräpmat”, kan inte säga annat när man får reda på vad fabrikanterna stoppar i maten. UPPMANING – ta reda på vilka E-produkter som finns i den mat ni köper, det mesta är farligt för våra inre organ. Är det så vi vill ha det? Nej naturligtvis inte, men hur kan man ändra på det? Jo, det är mycket enkelt – tillse att vi börjar handla det som är lokalt producerat. Det finns så många djuruppfödare som skulle kunna sälja sina produkter direkt till oss konsumenter istället för att det skall gå via fabrikanterna med risk att få maten ”förstörd”. Men det krävs att regelverket ändras och att vi ändrar attityder – å dä ä inte lätt dä.

Men vill inte ni köpa färska produkter?? Varför kan man i Danmark köpa färskt kött, fisk, fläsk, lamm, bröd i alla småbyar, men inte i Sverige. Det måste bero på vår lagstiftning, att vi inte är betrodda att sköta sådana saker själva utan att det skall finnas en överkontroll vilket gör att det mesta koncentreras. Stordrift är för det mesta olönsamt när det gäller kvalitet.

Om stordrift kommer jag att skriva lite mer om vid nästa tillfälle – när det nu blir, kanske på torsdag, vem vet?

Lite mer om landsbygdsriksdagen och hur allmänheten kan få tillgång till detta evenemang. Vi har löst det så att under Martensdagen (fredag 7 maj) kommer vi att ha en buss som kör skytteltrafik mellan torget och fotbollshallen. Du kan endera parkera utanför fotbollshallen och ta bussen ner på byn eller tvärtom. Då kan ni ta del av utställningen med alla dess olika inspirationsdelar. De som finns där som utställare skall inspirera alla besökare på olika sätt. Under lördagen kommer vi att ha föreläsare av mycket hög klass som ni kan komma och lyssna på, även då finns utställarna med och inspirerar. Utanför fotbollshallen kommer det att finnas möjligheter till olika pröva på-aktiviteter där kanske Visit Värmland, försvarsmakten m fl finns på plats.

Ni är alla varmt välkomna under fredag och lördag – ni kommer att bli glatt överraskade när ni ser hur vi har iordningställt utställningshallen, den så kallade Inspirationshallen. Ni som varit på utställningar tidigare vet hur man bygger utställningsmontrar m m, här kommer det att bli andra bullar – kom och se!

Är för tillfället på väg till Stockholm för att träffa olika parter som kommer att vara med i Landsbygdsriksdagen, men ikväll ska bestämmas det vilket Leaderprojekt som skall tilldelas Guldmedalj som bästa projekt. Värmland har två nominerade kandidater och de är, Långserud med deras projekt Generationsvägen samt Segmon med rockfestivalen ”folk o rock”. Hoppas Värmland tar hem guld o silvermedaljerna!

Tills vi hörs nästa gång – ha det gött.

tisdag 29 september 2009

Hjälp oss att få till en bra Landsbygdsriksdag

Hej igen,
Jag tycker det varit kul att skriva om det som för tillfället ligger nära hjärtat – Landsbygdsriksdagen. Idag har vi genomfört ett långt och innehållsrikt projektgruppsmöte. Otroligt – vid varje möte har det gått framåt i rätt riktning – men som en uttryckte sig ”det är inte svårt att vara kreativ i en tillåtande miljö” å så är det. Det haglar idéer, diskuteras, värderas och tas beslut – ALLT i ett syfte – att få en bra landsbygdsriksdag.

Jag lovade att återkomma med ytterligare information om landsbygdsriksdagen och det stöd vi behöver. Som tidigare nämnts så kommer vi att få cirka 1 200-1 300 deltagare från hela Sverige och ca 100 internationella delegater. Alla dessa skall tas omhand på ett professionellt sätt, från den stund de anländer med tåg/buss/flyg eller bil tills att de avreser till sin hemort.

Vad är det då att göra?? Massor med saker! För att beskriva vad som händer lite mer ingående och vilka faciliteter vi tar i anspråk kan nämnas följande.
Vi kommer att hålla hela konferensen uppe på Fryxellska skolans område som inkluderar ishall, fotbollshall och sporthall samt Broby Gymnasium. Vi disponerar allt detta på följande sätt:
- Fotbollshallen kommer att utgöra utställningshall (inspirationshall)
- Sporthallen blir seminariehall och plenisal
- Ishallen blir middagssal
- Gamla och nya Fryxellska skolan samt lokalerna i Broby gymnasium blir seminarieområde (plats för 57 seminarier), skolbespisningen kommer att erbjuda lunch för samtliga deltagare.

Vi behöver arbetskraft för att iordningställa samtliga salar och hallar, det skall läggas golv, möbleras med stolar och bord. Utställningshallen ska iordningställas för utställare med montrar m m.

Vi behöver personer som:
- Är värd och värdinnor för att registrera deltagare vid hotellen och vid konferensen
- Arbetar i garderob
- Informatörer som hänvisar deltagarna var saker och ting finns
- Kan snickra och iordningställa olika saker
- Håller ordning i salar och hallar och tillser att allt ser snyggt o prydligt ut
- Parkeringsvakter m m

Totalt behöver vi cirka 160-200 personer i olika funktioner.

För att komma ut med budskap m m skall vi:
- Web-sända direkt från olika programpunkter så att organisationer ute i Sverige kan vara med även om de fysiskt inte kan vara närvarande.
- Ge ut en tidning varje dag där några gör reportage under dagen, redigerar under kvällen och trycker under natten för att dela ut tidningen direkt på morgonen när deltagarna kommer direkt från boendeplatsen
- Hoppas att Radio Värmland sänder direkt från evenemanget
- SVT gör reportage och sänder i nyhetsprogram m m

Ja, det var lite information om vad som kommer att hända och vilket stöd vi skulle vilja ha. ÄR DU INTRESSERAD – HÖR AV DIG.

Nästa gång skall jag beskriva hur allmänheten kan ta del av landsbygdsriksdagen.

Vi höres – ha de

måndag 28 september 2009

Fullspäckat program på Landsbygdsriksdagen

Hej igen – tack för synpunkterna – men jag vill ha fler förslag till vad vi behöver göra för att få fler ungdomar att stanna kvar och utveckla landsbygden! Kom igen – ta chansen och påverka – chansen kommer kanske aldrig tillbaka. I alla fall inte i denna blogg.

Nu till programmet för Landsbygdsriksdagen.
Onsdagen den 5 maj kommer de internationella delegaterna till Sunne. Då skall vi visa dem Sunne, lite mer informellt.
6 maj kommer samtliga nationella delegater, ungdomar (300-350 stycken) och på kvällen är det den stora invigningen. Kanske någon från Kungahuset kommer, hoppas vi. Några ministrar finns i alla fall med. Vi kommer att webb-sända invigningen så om du inte är med fysiskt så kan du kolla på webben

Fredag 7 maj är den stora dagen med forskare, 57 seminarier. Dessutom genomför vi något vi benämnt ”framtidsverkstad”. Att diskutera vilka typer av verktyg som EU och Sverige bör arbeta fram för perioden 2013-2020 med inriktning på landsbygdsutveckling.
Seminarier – men vad skall det handla om? Jo, vi har ett antal ämnesområden vi ska arbeta med. Dessa är energi i alla dess former, vind, sol, vattenenergi, ECO-diesel, gas med mer.

Lördag 8 maj kommer vi att lämna konferensområdet och besöka de 30 BRA lansbygdsprojekten jag tidigare skrivit om

Söndag 9 maj
– ja då är det avslutning och vi hoppas att statsministern finns på plats.

Måndag 10 maj – Uh så skönt att allt är över. Tar en lång härlig sovmorron – kaffe på sängen (nja kanske inte, vem skulle förresten servera det?), njuter av att konferensen är över, det har gått som vi planerat och många vill komma tillbaka till det Sagolika Sunne kommun.

Vill du hjälpa till under landsbygdsriksdagen – vilket jag hoppas och tror att du vill – så återkommer jag med mer information i nästa inlägg.

Ha en bra dag

fredag 25 september 2009

Framtidens landsbygd på Landsbygdsriksdagen

Hej igen, sorry att det inte blivit så flitigt som jag trodde det skulle bli, tiden bara rinner iväg, inte konstigt egentligen när dagarna bara blir kortare och kortare. Jag lovade att komma tillbaka och berätta mer om det projekt som jag är inblandad i, Landsbygdsriksdagen.

Varför genomförs det i Sunne tror ni? Helt rätt – det finns ingen plats i Värmland som har sådan infrastruktur som Sunne har. Här finns möjligheter att genomföra hela evenemanget med boende och konferenser inom en ganska liten yta. Det kommer att bli cirka 1 200-1 300 deltagare och omkring 100 internationella delegater där vi hoppas att samtliga EU-länder är representerade. Antalet deltagare är förhållandevis inte någon stor konferens men den är ganska komplex och logistikkrävande – mer om detta senare.

Vad är Landsbygdsriksdagen? Frågan är berättigad – de flesta som jag träffar och ställer frågan till har ingen aning om vad den står för. Landsbygdsriksdagen är ett forum för att diskutera utvecklingsfrågor för landsbygden i alla dess former. Ett evenemang som genomförs för 11:e gången och som genomförs vartannat år. Förra gången genomfördes den i Lycksele. En gång i tiden, i slutet av 1980 tog regeringen beslut om att landsbygden behöver ett eget forum för att samlas och diskutera utvecklingsfrågor inom olika områden.

Tillfället är unikt - hm, varför? Jo, det kommer människor från hela Sverige, från hela beslutskedjan med representanter från regering, riksdag, region och län, kommuner och byalag, både forskare och småföretagare. Alla med ett och samma intresse – att utveckla landsbygden. Är inte detta fantastiskt, så säg?
Vi har beslutat att vår Landsbygdsriksdag som genomförs nästa år i maj skall handla om framtiden. Vi ska låta forskare beskriva landsbygdssituationen 2020/2025 inom olika områden som t ex energi, transporter, förädling m m. Ett viktigt ämne som de måste beröra är HUR får vi ungdomar att stanna kvar och utveckla landsbygden. Här vill jag ha era synpunkter och idéer – vad behöver vi ta tag i och utveckla för att göra detta möjligt?

Målsättningen med Landsbygdsriksdagen är klar och enkel. Vi skall:
Motivera
Inspirera och
Ge deltagare ”verktyg” för utveckling.

Denna målsättning ska vi uppnå genom att arrangera möten mellan människor i form av seminarier. Vi genomför 57 seminarier under en dag. Vi skall visa upp GODA och BRA landsbygdsprojekt i Sunne kommun och våra grannkommuner. Min övertygelse är att ju fler goda exempel man visar upp, desto fler vågar starta verksamhet när de kommer hem till sitt län/kommun/byalag. Eländesforskning ligger inte för mig – att beskriva hur svårt och eländigt allt är. Nej, inte på denna konferens; här skall vi ingjuta mod i deltagarna för att de skall våga starta verksamhet när de kommer hem

Från regeringen kommer 4-7 ministrar att delta – de är redan på hugget. Hade kontakt med näringsdepartementet igår och de vill börja diskutera var i programmet vår näringsminister kan vara med.

Det skall bli otroligt spännande att få visa upp Sunne i sin bästa vår skrud för alla deltagare.

Återkommer nästa gång med mer detaljer om programmet med mera.
Ha de!

måndag 21 september 2009

Ingemar Robertson brinner för landsbygden

Hejsan alla läsare som nu tar en titt i Sunne-bloggen.
Jag är helt ny som bloggare och skall under två veckor försöka ge er min bild av Sunne och dess omnejd. En omnejd som ibland kan vara ganska långt från Sunne men framförallt om det projekt som jag för närvarande är inblandad i – Landsbygdsriksdagen som genomförs i Sunne 5-9 maj 2010. Varför har man valt Sunne tror ni och inte någon annan ort i Värmland??

Jag – Ingemar Robertson, bor tillsammans med hustru Siv alldeles utanför Sunne på en bondgård i en liten by som heter Ingmår. En bondgård som gått i arv i många generationer. Barnen har lämnat hemmet och bosatt sig på olika platser i Sverige.

Är officer och jobbade under ett antal år på Värmlands regemente i Karlstad med främst att utbilda och förbereda soldater för att eventuellt sättas in i händelse av ofred och för internationella uppdrag. Slutade som aktiv officer förra året och är numera frilansare – inte alls så tokigt.

Under de senaste 5 åren har jag jobbat med internationella fredsmissioner och ingick då i FN´s snabbinsatstyrka, SHIRBRIG. Vi fick det stora nöjet att vara med och starta två missioner i Afrika, Liberia och Sudan. Dessutom stödde vi African Union och dess utveckling inom stabsarbete och att skriva operationsordrar m m. En tid som var fantastisk intressant, att få träffa alla dessa människor med olika bakgrunder, olika värderingar och religiös tro. I Sudan hade jag 21 personer i min enhet och de kom från 11 olika länder. En blandning av alla religioner, färger och värderingar men vi hade ett gemensamt mål – att hjälpa till och starta missionen så att freden kunde bibehållas, vilket ställde stora krav på oss alla. Nog om detta – nu gäller Landsbygdsriksdagen, vi höres.

torsdag 17 september 2009

Några boktips

Jag försöker att ta del av andra personers tankar genom att läsa lite vad de skriver. Många politiker och entreprenörer har efter avslutad gärning givit ut sina memoarer. Eller så har någon skrivit den åt dem. Bäst blir det när den som skriver inte är aktiv längre. Annars har de företagshemligheter och strategier att skydda och boken blir inte lika äkta.

Varje bok brukar ge något eller några guldkorn att ta med sig. Carly Fiorina, tidigare VD för HP, beskrev utförligt vikten av att ”vända blad” och att göra någonting ”tillräckligt bra”. En bra lärdom för oss perfektionister...

Boken ”From good to great” av Jim Collins borde alla företagare läsa. Finns översatt till svenska och beskriver nycklarna för att skapa och leda ett framgångsrikt och långsiktigt bolag. Här hade jag turen att precis innan ha läst Bertil Torekulls bok om Ikea och kunde på så sätt sätta in den i samma analyser som de gjorde på de medverkande bolagen i ”Good to great”.

Jan Gunnarsson besökte Sunne tidigare i år och pratade om det goda värdskapet. Han har skrivit två böcker i ämnet som också rekommenderas: ”Det goda värdskapet” och ”Det välkomnande ledarskapet”. Mycket av hans visdomar hade vi med oss när vi jobbade med att överträffa gästernas förväntningar i vattenlandet i somras och det fungerade över förväntan.

Avslutningsvis vill jag tipsa om Timothy Ferriss bok ”The 4-Hour work week”. Boken visar ett flertal exempel på hur man kan skapa det liv man önskar. Boken är intressant läsning men det svåra är ju att sedan översätta det skrivna ordet i praktiken.

tisdag 15 september 2009

Entreprenörsjakten


Jag ger mig ut på jakt i Fryksdalen. Mitt mål är det erkänt svårfångade människosläktet som kallas för entreprenörer. Detta finns överallt i samhället men inte en enda vägskylt pekar ut vägen dit.

De samlas inte allt för ofta i grupp utan agerar mer som bygdens, kvarterets eller vägsamfällighetens fixare som ser till att saker och ting händer och blir genomförda.

Detta är också räddningen för att man skall kunna ha och vara lite annorlunda än alla andra.
Att man exempelvis är sist med att både lägga i och ta upp båten – varje år.
Och att den på övrig tid står parkerad lite i vägen någonstans.

Fler karakteristiska drag hos en entreprenör brukar vara en lampa som lyser i arbetsrummet senare än hos alla andra i mitten av varje månad. Momsrapport som skall in till Skatteverket innan morgonen gryr nämligen.

Ett annat tydligt drag hos entreprenörerna är att de ofta har många olika sätt att spendera sin fritid på – trots att de har en mycket begränsad sådan. Det finns kanske både båt, husvagn och en sommarstuga även tiden som finns till förfogande för dessa aktiviteter max är en dag eller två per år. Ändå får de till det på något sätt.

Min första trofé i jakten på bygdens entreprenörer gör jag tidigt på morgonen den 14 september i trakterna kring Mellby. Jag får inte själva entreprenören på bild men när garaget är större än boningshuset kan man vara helt säker på att det bor en entreprenör där. I detta fallet där det inte bara är ett utan två garage som är större än boningshuset finns det inte några som helst tvivel.

Likt en fågelskådare antecknar jag datum och tid i en liten bok och fortsätter min jakt, man vet aldrig när nästa tillfälle dyker upp.

måndag 14 september 2009

Att få tiden att räcka till

Ingen har tid idag. Alla har fullt upp. Trots att vi vet att vi bara har fått en begränsad mängd med tid i livet (och problemet är att vi inte vet hur mycket) så lever de flesta som om man hade obegränsad tillgång av denna råvara.

Någon sade, eller om jag läste det, att så många som 10 procent av alla människor lever i förhoppningen om att de en dag skall vinna högvinsten på lotto och sedan leva många lyckliga år som pensionärer. Det är ju rätt skrämmande faktiskt.

Jag upptäckte, mer eller mindre av en slump, att avsaknaden av TV gör att man får väldigt mycket mer tid. Det är hur enkelt som helst att slå ihjäl en timme eller två framför dumburken utan att man knappt märker det. Faktum är att en timmes TV-tittande varje dag under 45 år sammanlagt blir två års konstant tittande.

Jag ger dig därför en utmaning: Släng ut din TV. Känns det lättare så intala dig själv att det bara gäller för en vecka när du bär ner den i källaren eller ställer in den i förrådet. För du måste ställa undan den, annars är det för enkelt att inte göra det till 100%.

Argumentet att du skulle gå miste om en massa nyttiga saker som nyheter med mera är inte sant. Starta dagen med att fråga någon du träffar "Och vad har hänt i världen idag då" så är du inom en minut uppdaterad med det viktigaste. Världens bästa gatekeeper ser till att enbart ge dig den information du behöver.
Så kom igen nu, testa!

Jag lovar att detta kommer ge dig en hel del mera tid. Denna tid skall du nyttja till något bra.
Läsa böcker är ett bra alternativ. Gå till biblioteket idag och låna din favoritbok eller köp en i bokhandeln. En promenad, gärna i skogen, är ett annat alternativ.

onsdag 9 september 2009

Entreprenörskap i praktiken

I somras fick vi en felleverans av kanelbullar till vattenlandet. Vi arbetar med färdiggräddade bullar som vi bara behöver att tina för att kunna servera. Nu hade vi av misstag istället fått en leverans av ogräddade bullar.Jag ringde leverantören och fick veta att nästa leveransmöjlighet var tidigast om en vecka.

Det är bara att gilla läget tänkte jag och gick för att hämta de kartonger som redan hade transporterats ut till kioskerna och förbereda dem för retur. Men i kiosken fanns det inte någon kartong med bullar. När jag frågade tjejerna i kiosken vart den var tittade de skräckslaget på mig.
- Den är i restaurangen, fick jag veta.
- Varför då? frågade jag.

Jo, när personalen hade sett att bullarna var ogräddade hade man helt enkelt skickat en person till restaurangen intill, lånat deras varmluftsugn och såg till så att de ogräddade bullarna blev gräddade. Sedan kunde man servera nygräddade bullar till våra gäster hela den dagen, och alla vet ju hur gott det luktar av nybakat och hur underbart det smakar.

Det går alltid att lösa en sak på minst två sätt.

måndag 7 september 2009

Att välja rätt

Jag minns tiden då vi jobbade åt Metronome Film & TV och deras produktionsbolag Meter.
Ett av programmen de gjorde var Big Brother. Vi gjorde bland annat hemsidan till programmet och ansvarade för Web-TV'n.

Till konceptet knöts ett antal samarbetspartners och en av dessa var en vadslagningsbyrå. Detta var alltså snart tio år sedan så detta med vadslagning på nätet var en ganska så ny företeelse.
Vid ett tillfälle när jag pratade med deras ansvarige i telefon så fick jag ett förslag om att vi skulle börja att arbeta tillsammans med ett projekt.

De hade nämligen idé om att programmera en tjänst så att man skulle kunna spela poker på nätet.
Med riktiga pengar.


Jag tyckte inte att det lät som någon bra idé. Poker som man spelar i goda vänners lag, förvisso kanske med riktiga pengar men oftast (i varje fall levde jag med den uppfattningen) med struntsummor. Jag ansåg att den stora anledningen till att man spelar poker försvann om man skulle lägga ut det på nätet. En programmerad tjänst på Internet skulle också vara utsatt för misstänksamhet om att det var något fusk eftersom det var en dator som "blandade" och gav ut korten.

Lägg till de omfattande och stenhårda reglerna för denna typ av verksamhet i Sverige och jag tackade vänligen men bestämt nej till att medverka i det projektet.

Ja, du vet ju vad som har hänt sedan dess.
Behöver jag tillägga att han som ringde idag kör Porche, äger eller ägde en Hummer av Limousine-modell och att jag fortfarande kör en Volvo 745 från 1992?

fredag 4 september 2009

Markus Johansson, entreprenören

(Bilden är gjord av Kamilla Borgström Lööv på Turistbyrån.)
Hej!

Jag som tar över stafettpinnen efter den renoveringstokige prästen heter Markus Johansson, president av Sunne Vattenland. Jag måste börja med att tacka mina föregångare för en läsvärd och intressant blogg.

Jag har blivit ombedd att skriva om entreprenörsskap och det ämnet är ju både vitt och brett. Inga personliga inlägg är tillåtna så det blir att väga sina ord när ens liv som "entreprenör" består av att man lever och andas sin verksamhet. En entreprenör skall enligt Wikipedias beskrivning vara en företagsam person, en person som arbetar hårt och är drivande.

Vi får låta de kommande två veckorna visa om det stämmer på mig eller det jag skriver om. Nu har jag inte förberett mig särskilt mycket för detta uppdrag utan tänkte skriva om det dagens infall ger, och så får vi se hur resultatet blir.

Idag regnar det förresten. Skönt att det inte spelar någon roll.

Kärlek förändrar världen

”Det är kul att göra något med händerna. Man ser resultat och kan känna sig stolt över det man gjort” så sa en ung kille jag träffade i går på Frycke. Vi hade pratat om lite av varje och jag hade berättat att vi hemma höll på att göra i ordning vårt badrum och precis har satt upp mosaik på väggarna och räfflad marmor och skiffer på golvet. Själv hade han grävt en fiskdamm i sommar!

Dom där ungdomarna jag möter är så kloka! För visst är det sant. I varje fall för mig som så ofta jobbar med möten och ord och människor och oftast inte har en aning om vad resultatet blir. Det kanske man inte ser förrän om 20 år eller också ser man det aldrig… Då är det skönt att göra något med händerna ibland. Gräva en damm, göra ett badrum, tapetsera, måla bygga ett utedass eller vad som.

Men… jo jag märker och ser resultat av det där andra jag gör också. Jag ser och märker ibland att människor orkar gå vidare, hittar en ny möjlighet, tror på sig själva och andra igen.

Här om veckan var det någon som sa till mig, lite så där i förbifarten, att ”du får dom att se hopp igen”. Jag grubblade på det, och - ja, jo kanske är det så.

Jag tror inte på hopplösa fall! Jag tror på hoppet, på möjligheten, på morgondagen. Och det bär jag med mig i mötet med människor.

Ett bibelord (jag är ju trots allt präst) som jag ofta återvänder till i olika skeden i livet är från bibelns sista bok, uppenbarelseboken. Där står ”Jag känner dina gärningar. Se, jag har ställt en dörr öppen för dig som ingen kan stänga.” En öppen dörr, ett hopp, en möjlighet.

Sen tror jag inte att det finns några onda människor i grund och botten. Jag vet det är naivt och blåögt. Men jag kan inte hjälpa det. Det är så jag är. Jag tror som Hjalmar Söderberg skriver:

Man vill bli Älskad,
i brist därpå Beundrad,
i brist därpå Fruktad,
i brist därpå Avskydd och Föraktad.
Man vill ingiva människorna
något slags känsla.
Själen ryser för tomrummet
och vill kontakt till vad
pris som helst.

Det flesta människor, alla tror jag i grund och botten, längtar efter att bli älskade.
Allt annat är i grund och botten en frukt av bristen på kärlek.

Och det stora problemet i världen i vårt samhälle, är inte att det finns för mycket kärlek mellan människor, det stora problemet är avsaknaden av kärlek.

Att möta människor med inställningen att du är älskad och (nästan) allt är möjligt – det är väl min livsfilosofi – eller om ni så vill – det är min tro.

Med dessa ord (som ju blev en liten predikan - en yrkesskada får man förmoda) vill jag tacka för mina två veckor här på Sunnebloggen!

torsdag 3 september 2009

I have a dream

"I have a dream” – eller, ja om jag skall vara ärlig är det en dröm, en vision som jag delar med några andra här i Sunne som jag träffat genom mitt jobb både i kyrkan och nu inom skola/soc- projektet. En dröm som handlar om att stötta och hjälpa barn/ungdomar som på grund av omständigheter de inte själva valt, inte riktigt klarar ut att i alla lägen vara de välartade och exemplariska unga människor som vårt samhälle är konstruerat för.

Tänk er en gård på landet i utkanten av Sunne. Ett ganska stort boningshus, en riktig Fyksdalsgård. Gärna många uthus, laggård naturligtvis – röd och stor. En trädgård med växthus, några hektar åker och skog.

Här finns det plats för 4-6 ungdomar att bo i boningshuset och ett par tre vuxna som jobbar där – ungdomarna är aldrig ensamma, det finns alltid någon att prata med.
Ungdomarna är här av fri vilja, inget tvång, det är en frivillig överenskommelse mellan dom själva och deras föräldrar.

I en del fall är det ungdomar som inte orkar med sig själva, i en del fall orkar inte skolan och samhället med och i en del fall behöver föräldrarna tid och utrymme att hitta sig själva igen så att de kan vara föräldrar åt sina barn - och en del behöver bara byta miljö ett tag.

På gården lagar man och äter frukost tillsammans varje morgon och ser varandra i ögonen så där alldeles nyvakna och man lagar och äter middag på kvällen tillsammans och pratar kanske om vad som hänt på dagen. En del kvällar dricker man en kopp varm choklad framför den öppna brasan i vardagsrummet innan man säger god natt. Det är viktigt att samlas några gånger om dagen.

En del av ungdomarna går i skolan på dagarna, eller någon dag i veckan. En del har undervisning några timmar inne ett rum på gården. Men de flesta av dom har ingen skola just nu. Av olika anledningar orkar man inte med det just nu i livet.

Istället gör man något praktisk på gården på dagarna. Några odlar i trädgården och växthuset. I nått av uthusen renoverar man gamla fönster och snickerier. I ett annat finns en verkstad där man renoverar cyklar, gräsklippare, mopeder med mera. Naturligtvis finns där en bagarstuga med vedeldad ugn som några bakar i. Av det man producerar säljs överskottet och inkomsterna går till någon resa nu och då.

På dagarna kommer också några pensionärer dit, pensionärer som har ett helt livs yrkeserfarenhet och yrkesstolthet med sig, och dom är handledare åt en ungdom någon eller några dagar i veckan. Lär dom något hantverk eller någon del i ett yrke, så att dom känner sig stolta och ser att de duger till något - både ungdomarna och pensionärerna. Och så har dom kul ihop!

Det kommer också till några extra ungdomar på dagarna, sådana som bor hemma men som är så skoltrötta att inget i världen kan få dom att gå till skolan. Här får dom en vardag med lite struktur och får möjligheten att göra något vettigt och lagar och äter lunch tillsammans i gårdens kök.

En del ungdomar bor här en termin, nån kanske bara ett par månader – andra längre. Ja, en har faktiskt lämnat gården när skoltiden var slut – men kom tillbaka efter ett par år och jobbar här nu och hjälper andra ungdomar.
Det finns också ett rum som står tomt – men alltid är uppbäddat om det skulle behövas akut för någon, man vet ju aldrig vad som händer och när man kan behöva en säng att sova i för allt är bara kaos.

Detta är ett drömscenario som man kan utveckla mer om man så vill.
Min dröm är att detta skall bli verklighet här i Sunne. Jag tror mig veta att det behövs. Jag vet att det finns folk här i Sunne som skulle vilja arbeta med detta och som mer än gärna skulle lägga ner sin själ i ett sådant här projekt.

Det enda som saknas är resurser att förverkliga det med. En bagatell…

Rent krasst skulle det spara miljoner åt kommunen men framförallt skulle det få unga människor som kanske annars skulle ha ramlat ur samhället, eller ramlat ur livet, att få det stöd och den gemenskap som kanske gör att livet kommer på rätt köl igen.

Så är det någon med en stor gård och alldeles för mycket pengar…

…och ni som inte har det men tycker att det är en jättebra idé – stöt på politikerna här i kommun vett ja!

onsdag 2 september 2009

Att förstå e åsen och Juttegåln

”Den poetiska funktionen projecerar eqvivalensprincipen från selektionsaxeln på kombinationsaxeln.”

Jo tjena!

Igår kväll började jag på allvar packa upp mina lådor med böcker och papper på mitt nya arbetsrum i nya huset i Stöpa. Och där hittade jag en plastmapp som jag nästan glömt bort. Den innehöll diverse papper med citat och små dikter som jag samlat på mig under studier och möten med människor. Och där låg ett papper med ovanstående kryptiska mening på.
Den kommer från studierna i semiotik. Vi studenter hade en tävling om den mest obegripliga meningen i våra kursböcker. Detta var den vinnande meningen! Totalt obegriplig.

Det där med språk och att göra sig förstådd kan ju vara lite knepigt – även om det är fråga om svenska.

Som Kresnehamnere är man ju uppvuxen med en dialekt som kanske inte är den vackraste värmländskan alla gånger och även om jag inte talar den så förstår jag uttrycken och vändningarna.

Det gjorde jag inte när jag flyttade upp hit till Fyksdalen först.

I en av de första konfirmandgrupperna jag hade var det en kille som pratade ovanligt bred fryksdalska och som väl inte riktigt hade kläm på det där med kyrkliga termer (kyrkiskan är ju också ett språk i sig nästan) När jag sa att vi skulle gå över till kyrkan en gång upphävde han sin stämma och sa ” Sa vi gå till den stôga där ”. Det var först när jag följde fingret han pekade med som jag förstod att ”Stôga” var kyrkan.

En annan gång var det fråga om vilket djur Jesus red in på i Jerusalem -”E åsen” Självklart!
Lika så var det väldigt jobbigt i början med det särdrag som speciellt de som bor i Lysvik har; att man relaterar allting till väderstreck. Det gör att man dels måste förstå uttrycken ”där sy” och ”där nol” samtidigt som man skall hålla reda på var väderstrecken är…phu!
Eller när det står ”Gjutaregården” och ”Öjenäs” på vägskyltarna men när någon säger var de bor så är det i ”Juttegåln” och ”Ynnes”. Hur skall man hitta då?

Men det är väl som med det mesta. Vill man verkligen förstå så lär man sig till slut – och det allra bästa sättet att ta reda på något som man inte förstår är att fråga. Man får bjuda på att man framstår som lite dum – hellre fråga en gång för mycket än att inte förstå.

Men fråga mej nu bara inte vad meningen ”Den poetiska funktionen projecerar eqvivalensprincipen från selektionsaxeln på kombinationsaxeln” betyder. Den kunskapen har fått lämna plats för något som antagligen var mycket viktigare.

tisdag 1 september 2009

Lyssna, och du får höra de mest fantastiska berättelser

Ja men hallå. Det där jag skrev igår kan väl inte vara sant! Det är väl bara fantasier. Jag har väl förläst mig på gamla folksagor och folktro.

Jag hade faktiskt släktingar hemma i Kristinhamn som var fullständigt övertygade om att de sett tomten eller vätten som bodde på höskullen på gården i Bergsjötorp. Dom var fullständigt sansade och vettiga i allt annat dom sa, men man kunde inte ifrågasätta att gårdstomten fans och att dom sett honom.
Lögn? Osanning? Vidskepelse?

Vad är sanning egentligen? Svaret på den urgamla frågan, som Pontius Pilatus frågade Jesus vid förhöret på borggården, det svaret är nog inte så enkelt.
Jag själv har ett arbete och har vigt mitt liv åt tjänst till en kyrka som på något sätt tror på berättelser som är betydligt märkvärdigare än den om mitt möte med vätten på spången över Klättbäcken. Där finns berättelser om hav som delas, eld från himlen, döda som får liv igen, änglar, om Gud som blir människa och mycket, mycket mer.

Och jag möter människor som berättar berättelser från sina egna liv om möten med människor och händelser som också de är betydligt märkvärdigare än berättelsen om mitt möte med vätten, berättelser som verkar otroliga, levnadsöden som verkar fantastiska och makalösa. Och jag träffar också människor som berättar om erfarenheter som dom beskriver med ord som änglar, krafter och röster.

Vad är sant?

Är inte det sant som människor tror. Tror på i den betydelsen att det utgör grunden för hur de handlat och tänker och påverkar deras liv.
Om jag skulle möta dessa människor med att säga ”Det där, det tror jag inte på, du hittar på”. Då blir det inget möte.
Men om jag istället ber dom berätta mer, ber dom bjuda in mig i deras berättelse så att jag kanske kan se och ana livet ur deras synvinkel då kan jag kanske också förstå vad det är dom menar och vad som är viktigt för dom. Deras berättelse är sann i den bemärkelsen att den är viktig, den har påverkat dom och deras liv.

Människor runtomkring oss bär på de mest fantastiska och otroliga berättelser, på fasansfulla och obegripliga berättelser. Lyssna på dom! Avfärda dom inte som lögn, fantasier eller överdrifter på en gång. Ta dig tid att lyssna så kanske du kan ana djupen i en människas liv.

Sen finns det ju de också som bara hittar på, som berättar för berättandets skull. Och här i Sunne finns det ju en tradition av skrönor och berättande – men kanske, kanske – även i de mest fantasieggande och märkvärdiga berättelser från Selmas eller Görans hand eller från någon av de berättare som man än idag kan möta i trakten - kanske det finns där i dom berättelserna korn av sanning, den sanning som betyder något.

Och min berättelse om mötet med vätten då - ja kanske lärde jag mig något när jag satt på en granstam ute i skogen en stund här om dagen.