onsdag 30 december 2009

Sunnebloggen tar nyårsledigt

Snart är Sunnebloggen igång igen. Men från och med 30 december och några dagar in på nya året så tar bloggen en liten, kort paus. Vi är snart tillbaka! Under tiden kan du titta på en film om Sagolika Sunne

tisdag 29 december 2009

Visionen och drömmen – ett berättarcentrum i anrik miljö

Jag har under mina två veckor som bloggare försökt beskriva hur vi på hotellet försökt bidra till att vårda och förstärka namnet och varumärket Selma Lagerlöf, för att på det sättet locka än fler besökare till Sunne, vilket i sin tur ger både arbetstillfällen och skatteintäkter som kommer oss alla till nytta.


Så… när jag nu avslutar mitt bloggande kanske det är läge att drömma, önska och visionera lite… vem vet vilken framtidstomte som kommer smygande ur Sundsbergets skog med oväntade klappar på ryggen.

Om jag får drömma, så ser jag i en nära framtid att hotellet och Sundsbergs Gård är införlivat i varandra. Det finns massor av samverkansmöjligheter som skulle bli ekonomiskt effektivt för båda verksamheterna, till exempel fastighetsskötsel, öppethållande, telefon, med mera. Den stora lokalen (ladan) har vinterbonats och rustats upp lite, och vips har Sunne fått sin stora möteslokal för ca 500-600 personer, dessutom belägen mitt mellan de två storhotellen. En enorm möjlighet när det gäller att locka större möten, event och arrangemang till Sunne, med några minuters promenadavstånd till totalt 700 bäddar.

Nya hyresgäster på gården har Västanå teater blivit… här, mitt i en genuin miljö, kan vi tillsammans stärka berättartraditionen i Sunne. Loftet och Stallet ger möjlighet till både gästspel och mindre teateruppsättningar, guidningarna i muséerna kan skötas av professionella skådespelare vilket lyfter upplevelsen till en ny dimension. Här kan besökare möta karaktärer från förr, kanske Marianne Sinclair guidar på gården en midvinternatt och berättar om hur det var i sagan…

Med en vinterbonad lada, kan det även arrangeras större uppsättningar, både inhyrda (liknande Pengarna eller Livet) eller egna uppsättningar. Här kan berättande ske på olika scener, i olika stora uppsättningar och i alla dess former… med gemensam kraft skapar vi ett Berättarcentrum på Sundsbergs Gård, som inte bara lockar fler besökare till orten, det bidrar även till en stabil framtid för just gården och ger möjlighet för flera viktiga verksamheter att utvecklas starkt tillsammans...

Vilka skulle då det här vara bra för? Min bild är enkel: Alla!! Det är bra för affärer och handlare i Sunne, det är bra för kommunen, det är bra för besöksnäringen och det är bra för kulturen. Det skulle kunna bli ett berättarkonstens Mosebacke, där en stor mötsarena genererar den ekonomiska grundstenen som allt vilar tryggt på. Det kan bli en unik mötesplats. I min värld är Sundsbergs Gård en pärla med oanade möjligheter… belägen där den är med cirka 90 000 övernattande besökare per år på bara några hundra meters avstånd på och med alla dessa spännande utrymmen, kryddat med historia och vacker miljö.
En dröm? Kanske.. En vision? Ja, men mycket närmare realitet än en vanlig vision… En omöjlighet? Absolut inte.. En möjlighet? Självklart!

Med dessa ord avslutar jag mitt bloggande, och passar på att tillönska er alla ett riktigt Gott Nytt År!

/Mattias Nord

måndag 28 december 2009

Hösten som gällde Pengarna eller Livet















Berättartraditionen är stark i området, och under vintern 2009 kände vi att höstarna var oroväckande svårsålda på hotellet. Konferenser hade vi ganska mycket av, men helgerna som vi är så starkt beroende av hade en vikande trend.

När det gäller helgpaketeringen, så är vi väldigt beroende av omgivningens attraktionskraft. På vintern och tidig vår finns Ski Sunne som lockar hyfsade skaror skidåkare. Under sommaren finns både golf, vattenland, kulturen och Västanå teater som ger oss bra paketeringsmöjligheter. Sämre var det med oktober och november, och så ville vi självklart inte ha det. Vi hade testat egna teaterpaket i samverkan med Västanå teater, och fått lite mersmak… så vad göra?

Plötsligt dök möjligheten att köpa in farsen ”Pengarna eller Livet” med en mycket stjärnspäckad ensemble. Vi blev otroligt lockade, men det var ett stort vågspel… skulle vi våga satsa? Och hur mycket? Hur många föreställningar? Det gällde ju att fylla hela hösten, så svaret blev att köra 7 helger… och 14 föreställningar… Om vi sålde ut det helt, skulle det röra sig om cirka 5000 biljetter. Efter mycket vridande och vändande på det hela internt, valde vi att ändå köra. Vi trodde på idén och var ganska säkra på att ett gott skratt var exakt vad man behöver i höstmörkret

Farsens namn sa ju nästan allt. Visst var det nervkittlande med en så stor satsning när man såg alla mörka och illavarslande rubriker, men vi var helt övertygade om att det här var rätt satsning och hade redan fått bra gensvar från olika håll. I mitten av april var vi till Västerås och såg farsen, och det var en lättnad… jag skrattade så tårarna rann, och det kändes som en bra början.

Farsen är skriven av den brittiska humormästaren Ray Cooney som haft mångåriga succéer på West End i London. I Sverige känner vi honom bland annat genom ”Hotelliggaren” och ”Kuta och Kör”. Pengarna eller Livet är en skrattresa med miljoner i väskan. Två dokumentportföljer byter ägare varav den ena innehåller en svindlande summa pengar. Här påbörjas planerna att lämna vardagen till fördel för ett liv i sus och dus, men det är fler som vill lägga vantarna på slantarna. Allt skruvas hårt kring miljonerna i portföljen, nya identiteter och galna infall avlöser varandra. Producent för pjäsen är Anna Norberg, och hon kände direkt att det var något speciellt med Sunne och samarbetsmöjligheterna. Såhär uttalade hon sig i sitt pressmeddelande kort efter att vi tecknat avtalet:

”Vi är otroligt glada över samarbetet med Mattias Nord och Quality Hotel Selma Lagerlöf, säger Anna Norberg. Det sa klick direkt och jag är övertygad om att det kommer att bli succé. Jag gillar Värmland och det ska bli jätteroligt att få producera underhållning här. Alla jag mött har varit så varma och visat att det är helt rätt ställe för vår underhållning. Jag hoppas alla hittar till Sunne i höst”

Nu var det alltså dags att bjuda Värmland och Sunnepubliken på denna pjäs. Vi siktade självklart på att få hit Sunneborna och värmlänningar, men målet var ju att även locka gäster från hela landet. Tusentals personer kommer varje sommar för att se främst Västanå teater, men även bygdespel och andra uppsättningar. Genom den här satsningen kunde vi stärka vår position som besöksmål och bidra till att locka gäster till Sunne.

Direkt efter sommaren kom en trevlig nyhet. Ensemblen skulle få förstärkning, och det var inte vilket namn som helst. Det var Lasse Brandeby som hade engagerats för att spela en av de bärande rollerna. Det var ett lyft, framförallt publicitetsmässigt.

Dagarna gick, premiärdagen närmade sig och vi var otroligt nervösa över bokningsläget... det rörde sig knappt, och det var oerhört stressande att varje dag kolla inflödet av samtal och webbokningar… När veckan för premiären kom, släppte plötsligt allt..

Första dagen som ensemblen hade samlats på hotellet var smått surrealistisk. Vid lunchtid kliver jag in i vår personalmatsal där merparten av de anställda äter sin lunch. Där, mitt bland receptionister, serveringspersonal, kockar, städerskor och alla andra, sitter ”Kurt Olsson” och äter raggmunk med fläsk… och inte bara han, utan Johannes Brost, Martin Björk, Sanna Ekman och det extremt kända ansiktet tillhörande ”Teliapappan”… alla skrattade och pratade om vart annat, det var en skön kraftsamling och stämningen var nästan elektrisk, och där någonstans gick hela proppen ur på något sätt. Plötsligt började telefonerna att ringa, folk kom in och ville beställa biljetter i receptionen och webbeställningarna droppade in med tilltagande hastighet…

Själv såg jag totalt 7 föreställningar av 14, stod i dörren och rev biljetter på de allra flesta och bara njöt av en extremt intensiv höst… Hur det gick? Ja vad säger man… vi sålde 76% av biljetterna, vilket är cirka 3700… vi hade 33% högre beläggning på hotellet än föregående år. Vi satte omsättningsrekord för novembermånaden sett över alla år som hotellet varit öppet… och det var inte bara teatern, plötsligt hade vi fullt i nattklubben på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet. Ett snitt på nästan 300 betalande varje lördag… det har varit en häftig blandning att se teaterpubliken blandas med nöjespubliken. Att se hur gammal som ung vill prata med teaterensemblen, ta kort på dem och hur de i gengäld bjudit på sig själva och stannat till för att prata en stund, oavsett tid på dygnet.

Jag är stolt och glad över det vi gjorde. Att vi mitt i den svartaste lågkonjunkturen vågade satsa på det här sättet. Nu har vi i dagarna tecknat avtal om nästa års fars, och den blir inte mindre intressant. Vi utökar antalet föreställningar till 22, och gör det med en ensemble bestående av kärntruppen från det här året, men förstärkt av Regina Lund, Carina Lidbom, Linus Wahlgren och Göran Gillinger… namn på farsen: ”Liket som visste för mycket”!

Jag är helt säker på att det blir ännu bättre nästa år…
/Mattias Nord


tisdag 22 december 2009

Universitetsstudierna

Utbildning och utveckling är ett av mina hjärtebarn, det har nog framgått av de rader jag hittills knåpat ihop. Jag är nästan barnsligt förtjust i föreläsningar, kurser, teorier och liknande, bara älskar att gå från en föreläsning och känna berusningen av att ha fått nya insikter, nya kunskaper eller helt enkelt bara en ren inspirationsdag.

Selma Lagerlöf och lärande går för mig hand i hand, och både hennes yrke men självklart även Nils Holgerssons underbara resa ligger ju helt i linje med kunskap. I vårt nära och mycket givande samarbete med Karlstads Universitet, dök det upp en fantastisk idé. Tänk om det skulle vara möjligt att universitetsutbilda all personal på hotellet. Jag ställde helt enkelt frågan till Martin Sundqvist, VD för Karlstads Universitets Uppdrags AB och fick det enkla svaret ”ja, självklart kan vi ordna det”.

Personalen på Quality Hotel Selma Lagerlöf har därför med start under hösten kompetensutvecklas på arbetstid av Karlstads Universitets Uppdrags AB. Det vi valde var en universitetsutbildning i litteraturvetenskap om Selma Lagerlöf. Detta ligger ju helt i linje med hotellets långsiktiga satsning på sin egen AKKAdemi och på att vara Sveriges första kompetenshotell.

Torsdagen den 15 oktober bussade vi hela vår personalstyrka från hotellet i Sunne till Karlstads universitet. Då startade nämligen den skräddarsydda universitetsutbildningen ”Selma Lagerlöf och berättarkonsten” i samverkan med Karlstads Universitets Uppdrags AB. Det kändes fantastiskt att kunna erbjuda det här utbildningspaketet för personalen på hotellet. Vi funderade på om det verkligen är rätt tillfälle att genomföra en så stor utbildningssatsning, men kom fram till att inget kan vara värdefullare att satsa på, än personalens utveckling.

Den första kursen är i ett vid första anblicken ett oväntat ämne, nämligen Litteraturvetenskap. Med Margaretha Ullström och nyligen disputerade fil. dr. Sofia Wijkmark som lärare och handledare, handlar kursen om ”Selma Lagerlöf och berättarkonsten”. Ett ämnesval som kan verka annorlunda, men egentligen var det väldigt självklart. Vi har förmånen att som företag ha namnet Selma Lagerlöf, och vad kan väl då vara naturligare än att vi utbildar personalen på samma område. För oss är det både en viktig kunskap och en betydelsefull positionering att ta hand om och vårda Selmas berättararv, som både sätter oss på världskartan och lockar besökare till Sunne och Värmland.

Hela utbildningsplanen är flerårig, men närmast på agendan står den första kursen som ska genomföras under ett halvår för att sedan utvärderas. Det rör sig om en skräddarsydd utbildning för hotellets ca 50 anställda med fyra träffar under perioden oktober till februari, varav den första sker på Karlstads universitet.

I ett officiellt uttalande, om kursen och upplägget svarade Martin Sundqvist såhär:

- Så rätt han tänker, blev vår första reaktion på Mattias Nords fråga om Karlstads universitet skulle kunna fortbilda hotellpersonalen, säger Martin Sundqvist, vd för Karlstads universitets uppdrags AB. Universitetet är den självklara samarbetspartnern när arbetsgivare vill kompetensutveckla sin personal. Vi skräddarsyr utbildningar av hög kvalitet inom många områden. Och eftersom universitetet har en nybliven doktor med Selma Lagerlöf som huvudintresse kan vi erbjuda en ny, riktigt bra skräddarsydd kurs.

Nu när kursen inletts och fortgår, kan vi konstatera att vi inte fått så mycket beröm och så mycket uppmärksamhet för något annat vi gjort under dessa år. Det kommer fram kollegor och konkurrenter, intressenter och politiker och alla säger de samma sak: Det här är en otroligt häftig satsning.

Bland massmedia har inte intresset varit mindre, och följande medier har valt att uppmärksamma projektet:

VF:
http://www.vf.se/Arkiv/Nyheter/Karlstad/2009/09/Personalen-Selmautbildas-090909.aspx

Allt för jobbet:
http://www.alltforjobbet.se/nyheter/66-oevriga-nyheter/1449-alla-anstaellda-pa-quality-hotel-selma-lagerloef-far-universitetsutbildning

NWT:
http://www.nwt.se/sunne/article599352.ece

Konferensvärlden:
http://www.konferensvarlden.se/artiklar/branschnytt/id/171152/quality-hotel-selma-lagerlof-universitetsutbildar-all-personal

Restauratören Nyheter:
http://www.restauratoren.se/zino.aspx?articleID=15908

Restauratören Ledare:
http://www.restauratoren.se/zino.aspx?articleID=15918

Hotellrevyn:
http://www.hotellrevyn.se/index.cfm?c=2894

Kort sagt, helt fantastiskt gensvar… :-)

måndag 21 december 2009

Nytänkande och nyfiket

Skriver måndag den 21 december 2009 i almanackan, och är lite upprymd och glad efter ett PR-event vi genomförde i Karlstad på fredagseftermiddagen.

Vi genomförde en så kallad ”Flash Mob” i samverkan med Widelius Dance Company och Mitticity. 130 dansare hade synkroniserat kommit in på MittiCity klockan 13.55 fredag den 18 december. På given signal, en musikslinga som inleddes med vår egen ”ljudlogga”, släppte de sina ytterkläder och "frös" i en position i knappt 5 minuter. På sig hade de en orange T-shirt med texten "Quality Hotel Selma Lagerlöf önskar God Jul".

De fanns överallt inne på gallerian, och den som fick mest uppmärksamhet var en tjej som lagt sig i en trappa. Människor kom fram och tog pulsen på henne, frågade hur hon mådde, om ambulans skulle tillkallas, men hon fullföljde uppgiften med bravur.

50 av de medverkande hade kuvert i ena handen, vars innehåll var en julklapp (övernattningar, middagar, luncher, m.m.) från Quality Hotel Selma Lagerlöf i Sunne. Till en början var publiken försiktig, men när några hade vågat, spred sig informationen snabbt att det var julklappar och kuverten försvann snabbt. I morgon bitti ska vi träffa alla som hämtade ett kuvert, och dela ut julklapparna och det ska bli väldigt spännande att höra synpunkter och reaktioner.

Filmen från eventet ligger nu ute på Youtube och har bara under helgen fått flera hundra visningar. Kolla in http://www.youtube.com/watch?v=KuNGsQZTU6U

Vi har satt som intern målsättning att alltid våga tänka nytt, alltid våga testa gränser och alltid ha en arbetsmiljö och ett arbetsklimat där kreativitet och mod uppskattas. Under 2008 gjorde vi t.ex. en kampanj i Karlstad där vi smög ut tidigt i ottan och lade ut ca 200 kuddar på diverse ställen. De låg på parkbänkar, i busskurer, på restauranger, i gallerior och på alla tänkbara ställen. Varje kudde hade texten ”Lite trött? Få energi på Quality Hotel Selma Lagerlöf i Sunne! www.selmahotel.se”. Lite senare under dagen kompletterades kuddarna med en kort men intensiv radiokampanj, och vi fick genast den effekt vi eftersträvat. Kuddkriget som vi kallat det internt, hade ett extremt uppmärksamhetsvärde och vi blev uppringda av massor med människor från olika ställen. Detta ledde sedermera till att vi blev belönade av Marknadsföreningen med priset ”Årets nytänkare”, vilket var väldigt kul för oss alla.


Nu sitter vi och finslipar på nästa idé… och nästa.. :-). Håll ögon och öron öppna!

fredag 18 december 2009

Berättartraditionen

Ett av de viktigaste bitarna som vi tagit fasta på är berättandet. Inte bara på ett sätt där sagor, noveller eller liknande står i centrum, utan det faktum att berättande kan vara så oändligt mycket och göras på så många sätt. Berättande är ju en mycket central del i en konferens eller föreläsning, det handlar om hur man kommunicerar internt och externt, och det kan även handla om de nöjen vi erbjuder.

Vi ville göra en förflyttning av vårt utbud, så att berättande blev en allt tydligare del av vårt varumärke och fick större utrymme på hotellet. Det första vi testade var en uppsättning av Bortbytingen, framförd av Anna Jankert och Katarina Persdotter-Jäder, som med enkla medel, humor och allvar berättade den spännande och rörande sagan – en historia om godhetens oövervinnerliga kraft.

Nästa steg var att arrangera viskvällar i samverkan med Anders Stävarby, för att påvisa ett bredare musikutbud och som ligger i ett annat stråk av kulturens land än vår traditionella repertoar av musik. Ungefär samtidigt satsade vi under en period på teatersport i vår nattklubb, vilken arrangerades och genomfördes av Fredrik Petterson, m.fl. Allt för att erbjuda hotellets gäster en möjlighet till nya upplevelser och intryck. Vågar man inte prova, så får man aldrig höra resultatet.

Nästa större kliv var uppsättningen av Kopparmanteln av Västanå teater. Teater och berättarkonst ligger som synes helt i linje med vad vi vill stå för och har dessutom nära anknytning till det namn vi bär. Att dessutom få göra det i samverkan med Västanå Teater var otroligt inspirerande, eftersom de har lokal förankring till bygden, men samtidigt står för något som även på nationell basis är unikt och spännande.

Föreställningen handlade om Äventyraren Lemminkäinen och spelades i Yurtan, vilken vi satte upp i Gösta Berlingsalen under 6 stycken lördagar, våren 2009. På scenen stod Hanna Kulle, Christian Hillborg, Nina Åkerlund. Det var en magisk upplevelse, ett fartfyllt äventyr på runometer. En föreställning om rädsla och fåfänga. Om utanförskap, våld och brudrov. Om en moders besvärliga kamp med sin lättsinnige, ombytlige son. En saga om en hjälte eller en antihjälte. En saga med magi, svärdskamp och mytiska väsen.

Alla som såg föreställningen lovordade den, och den spelades ju självklart inte bara på hotellet utan gick på turné över stora delar av Sverige. För oss var det förvisso ingen stor succé ekonomiskt, men det gav oss visshet, profilering och råg i ryggen att gå vidare med nya idéer… och det blev en annan typ av berättande, nämligen FARS… och det återkommer jag till.

Ber att få önska er alla en härlig helg!

torsdag 17 december 2009

Galleri Lövdala – en ny möjlighet av ett gammalt utrymme


Alla som varit på hotellet har sett den glasade gången som löper från receptionen och ut mot konferensavdelningen med Gösta Berlingsalen. När den delen av hotellet byggdes, kallades det Vinterträdgården och var vackert utsmyckat med diverse attiraljer. Alltmedan åren passerat, har utsmyckningen blivit allt mer sparsmakad, och benämningen Vinterträdgården försvunnit i samma takt. Sedan många år kallades detta rätt och slätt Glasgången. En vacker yta, i synnerhet vissa årstider, men inte alls i närheten av vad det en gång var.

Bland de idéer som kom fram, var tanken på om inte detta var en utmärkt utställningsyta med både ett betydande ljusinsläpp och med närheten till receptionen. Vi spånade vidare, och kom fram till tanken att skapa ett eget galleri. Namnen som diskuterades var många, men den som kom med förslaget Galleri Lövdala var Matts Nilsson, ordförande i Stiftelsen för Selma Lagerlöfs Litteraturpris och tillika en av våra samarbetspartners. På en spontan förfrågan om vad han skulle kalla det om han fick välja, kom svaret ”Galleri Lövdala” blixtsnabbt. Det är det som är så berikande med att samarbeta med begåvade människor, det blir plötsligt så enkelt. Namnet Galleri Lövdala kommer från Gösta Berlings saga, där Selma Lagerlöfs hem Mårbacka finns beskrivet och omnämnt under namnet Lövdala. Namnvalet ligger helt i linje med hotellets alla konferensrum och restauranger, som alla har namn från sagan.

Premiärutställning blev en tidsresa i bild, ord, föremål och ljud över Västanå Teaters uppsättningar och skapelser de senaste tio åren. I föreställningen finns scenkostymer, masker, bilder och citat, centrala föremål och rekvisita från åren som gått samt musik av Magnus Stinnerbom, hämtad från främst ”En Herrgårdssägen”. Vi funderade över olika alternativ, men just denna möjlighet, en utställning som berör flera sinnen, kändes som en lämplig invigning av Galleri Lövdala. Samarbetet med Västanå har utvecklats under året, och det här är förutom en utställning, också ett sätt för oss att uppmärksamma och hylla deras verk.

Därefter följde en mycket uppskattad och uppmärksammad utställning av Grete Lindström, som hade gjort en hel serie målningar på temat Gösta Berlings saga. Denna hade premiär i anslutning till firandet av Selma Lagerlöfs 150-årsdag. Därefter har det ständigt varit utställningar, och av helt skilda slag. Just nu pågår t.ex. en intressant utställning av två fotokonstnärer.

Det som nu har permanentats i utställningen är sex stycken dräkter som Inger Stinnerbom gjorde till uppsättningen av Gösta Berlings saga. Dessa hänger över springbrunnen, och runt omkring hänger solgardiner med texter ur sagan samt ur Nils Holgerssons underbara resa.

Varför då ett galleri? Svaret är ganska enkelt… det ger ständigt ombyte i miljön, det skapar attraktion för nya målgrupper att besöka hotellet. Det ligger helt i linje med vår profilering mot kulturen och det kan förhoppningsvis ge lite extra inspiration och avkoppling till de tusentals konferensgäster som besöker oss varje år. Kan vi genom detta ge minsta lilla extra energi eller få en person att upptäcka något nytt, så har det ett stort värde för oss.

onsdag 16 december 2009

Konferenslokalerna – Selmas namn och tradition


















Sedan invigningen för över 27 år sedan har samtliga konferenslokaler burit namn efter gestalter och platser i Gösta Berlings saga. Här finns Ekeby, Broby, Sintram, Anna Stjärnhök med flera. Det har varit en självklarhet under alla år, och något som vi är både glada och stolta över.

Men vi vill mer än så, och som ett led i vår intention att komma närmare namnet Selma Lagerlöf och bidra till att vårda varumärket, har vi under 2009 valt att se hur vi kan utveckla just mötesrummen till en ny och inspirerande nivå.

Vi vill bidra till att stärka varje mötes behov och syfte, och vi vill ha mötesrum som ligger i linje med vår strävan mot att vara ett Kompetenshotell. Därför har vi skapat 4 nya rum, som var och ett är en allt annat än konventionell mötesmiljö. Namnen på de 3 första lokalerna som var klara följde den tidigare profileringen kring Selma Lagerlöf, och de nya rummen heter Kejsarn, Nils Holgersson samt Löwensköld.

De här rummen ligger helt i linje med vår ambition är att vara en spännande och inspirerande miljö, som via nytänkande och kreativitet ligger långt fram vad gäller utveckling av möten och konferenser. Hotellet har vare sig byggts ut eller om, utan vi har helt nyttjat befintliga utrymmen på nya sätt för att därigenom få tillgång till okonventionella konferensrum.

Vi är helt övertygade om att annorlunda mötesmiljöer är en stor konkurrensfördel, och med de nya lokalerna får våra gäster en valbarhet som vi tidigare saknat. Tillsammans med AKKAdemin tar vi nu ytterligare ett kliv i utvecklingen, och det stärker vår position framledes.

Rummet som heter Kejsarn liknar vid sin utformning ett vardagsrum, med stora soffor och fåtöljer att sitta i, och med ett stort panoramafönster med utsikt över de närbelägna skogarna. Miljön är mysig och behaglig, ganska långt från traditionella konferensmöbleringar. Målet med den här lokalen är att kunna erbjuda en avslappnad mötesmiljö, för mindre grupper som komfortabelt vill sitta och diskutera. För många möten och syften, kan det vara för stramt med vanliga konferensbord och stolar, och då tror vi att Kejsarn kan vara ett lockande alternativ.

I den lilla lokalen Nils Holgersson är det leklust och kreativitet som står i centrum. Ett rum med starka färger, annorlunda möbler och hela hyllor fulla med spel, filmer och annat som ska syfta till att bryta mönster, tankebanor och höja kreativiteten. Istället för block och pennor, finns det kritor och ritblock, penslar och färger. Ett lekrum för vuxna är den omedelbara känslan, då Nils Holgersson är skapat för att inspirera och framkalla leklust. Vi ville skapa ett rum för kreativa processer och lekfulla möten, där man kan bryta vardagens mönster och gruppdynamik. Man ska bli glad när man kommer in i rummet, och de reaktioner vi fått hittills ligger helt i linje med den intentionen.

Den tredje lokalen som fått namnet Löwensköld och nu öppnas är det som sedan tidigare är hotellets relaxavdelning. Med lite nya investeringar och andra förändringar, har rummet förvandlats till en avkopplande och behaglig mötesmiljö, där man kan konferera, diskutera och samtala under mycket informella former. Några sittgrupper för gruppsamtal, och ett större konferensbord för max 10 personer. I konceptet ingår förutom tillgången till pool, bastu och andra relaxfaciliteter, även en vatten, juice och fruktbuffé, morgonrockar och dagstidningar. Poolsidemöten är helt enkelt ett koncept för de grupper som vill koppla av och diskutera under avslappnade former, och dessutom få göra det i avskildhet. En helt egen relaxavdelning för att säkerställa sekretess och diskretion, så man inte behöver tänka på samtalsämnet medan man till exempel badar bastu.

Något senare under 2009 kom nästa nyhet. Då öppnade vi ett ”hemligt” konferensrum i en dold del av hotellet, och breddade vårt utbud ytterligare. Namnet på den nya konferenslokalen följde vår tidigare tanke, med ständiga kopplingar till författarinnan och nobelpristagaren, och blev ”Löjtnant Lagerlöf” som en liten hyllning till Selmas far.

Lokalen Löjtnant Lagerlöf kommer inte att skyltas upp på anslagtavlor eller via hotellets ordinarieinformationssystem, utan tanken är att det ska hållas helt osynligt för alla utom de initierade. Vi tror att det finns ett ganska stort behov av mötesrum som detta. Det finns massor av möten som måste ske i avskildhet, till exempel anställningsintervjuer, affärsöverlåtelser, nya samarbeten med mera och nu finns möjligheten att genomföra dem i en skön miljö med den stora konferensanläggningens kompetens och servicenivå.
Samtliga lokaler har rönt att stort massmedialt intresse, med artiklar om de olika inriktningarna och profileringarna. TV4 tyckte att det hemliga mötesrummet var ett så annorlunda tänkande, att man gjorde ett långt reportage om det i samband med invigningen.

Med några månaders erfarenhet, kan vi med glädje konstatera att samtliga mötesmiljöer används mycket regelbundet, och att de har uppskattats av gästerna för sin särprägel.

tisdag 15 december 2009

AKKAdemin – från klassiskt Konferenshotell till framtidens Kompetenshotell

Om vi ser till varumärkesbyggnad och verksamhetsinriktning, så är det ingen hemlighet att utvecklingsprojekten för Quality Hotel Selma Lagerlöf (QHSL) hade lyst med sin frånvaro de senaste 10 åren och att vi ur ett utvecklingsperspektiv hade hamnat lite på efterkälken vad gäller innovationer och utveckling. I den tuffa konkurrenssituation som råder gav detta negativa konsekvenser för både beläggning och snittpriser, med bristande lönsamhet som direkt påföljd. Som leisurehotell fungerar vi utmärkt, och har gjort under en längre tid, med stor framgång på många paket och bra helgbeläggning året om. Det klassiska konferenshotellskonceptet var dock något vagt, men fungerade någorlunda väl tack vare ett mycket väl inarbetat varumärke och en välkänd produkt.

…då föddes en idé. Selma Lagerlöf var inte bara en författare, utan utbildad lärarinna. Kunde det finnas något där som vi kunde jobba vidare på?

Grundtanken var att utgå från fyra hörnstenar. Det är enkelt att visualisera, enkelt att förklara och det finns även en mycket tydlig symbolik i begreppet ”fyra hörnstenar” som är värdefull så ett nytt tänkande ska implementeras i en verksamhet.

För att gå vidare med projektet var det av betydelse att utröna följande två frågor:
- Vad kan vara av sådant intresse för omvärlden att det röner uppmärksamhet och får stark genomslagskraft?
- Vad är lätt att applicera på befintlig verksamhet och som samtidigt ökar vår lönsamhet?

Det som kan konstateras blir allt viktigare inom de flesta organisationer är att stärka, utveckla och behålla kompetensen i organisationen. Samtidigt är någon form av kompetensutveckling till 99 % anledningen till att våra kunder genomför konferenser på anläggningen. Det som vi i detta sammanhang tillhandahåller är en av fyra väggar avgränsad yta där de konfererar, en plats för vila samt möjlighet till påfyllning av energi och näring. Vad är det som säger att QHSL inte kan vara en totalleverantör av kompetenstjänster, och det med ett genomtänkt verktyg samt ett uppbyggt nätverk av kunskapsleverantörer. Vår målsättning kan då vara att med ett komplett utbud av kunskap, tillämpningsövningar, och behovsanalyser, erbjuda våra kunder en konkret och sammanhållen idé om kompetensutveckling.

Fyra nya hörnstenar
Tanken är att bygga verksamheten kring fyra hörnstenar, har nämnts tidigare och dess fördelar är flera. Förutom att detta är ett utomordentligt sätt att visualisera ett nytt koncept, finns det även fördelar med att använda detta tankesätt inom företaget.

De tänkta fyra hörnstenarna för QHSL i utvecklingen av Sveriges första Kompetenshotell är uppbyggda enligt följande:

Attityd
Energi, mod och begeistring är ledorden inom Choice Hotels, och ”Glädje – helt enkelt” är den strof som används inom Quality hotellen. Genom att vara unikt bra på att sprida denna känsla, genom att vara de främsta företrädarna för ledorden och genom att ständigt ge våra gäster ett tillskott av positiv energi, ska QHSL vara starkt förknippat med skratt, glädje, värme och energi. Målet ska vara att varje gäst som lämnar hotellet, ska med vår försorg göra det lite gladare än när man klev in.

Vi ska dock inte bara ge av oss själva, utan i samverkan med prestationspsykologer, mentala rådgivare och inspirerande föreläsare erbjuda en meny av möjligheter kring hur man bygger positiva prestationsmiljöer och vinnande lag. Via hela kurser och enstaka övningar, ska vi bistå med ett verktyg som kan ge varje möte extra inspiration. Vår samarbetspartner Edvisor tillhör de ledande i landet och det ligger helt i linje med vår ambitionsnivå.

Här jobbar vi även med instrument för att förstå organisationens individer och vilka behov de har. Grundtanken är att om vi inte förstår de människor vi jobbar med, vad de har för behov, vilka drivkrafter de har och hur de mår, kan vi omöjligt utveckla dem på ett optimalt sätt. För att utveckla och optimera varje individ, måste man först av allt förstå och möta dem för att föra dem vidare.

Här finns möjlighet att undanröja alla de störmoment som kan omöjliggöra ett optimalt kunskapsintag för en individ. Vi har även möjlighet att ta reda på hur varje individ vill utvecklas eller hur en grupp är sammansatt. Vi förstår samtidigt vilka behov en grupp eller organisation har vad gäller komplettering av kompetens eller personligheter.

Aktivitet
Den andra hörnstenen är att skapa och utveckla ett eget aktivitetsutbud, där vi jobbar med en bred meny av blandade aktiviteter och övningar. Tanken med denna hörnsten är att våra samarbetspartners i de andra hörnstenarna, ska bistå med utveckling och framtagning av nya övningar och aktiviteter. Dessa ska i kombination med vissa av våra befintliga, kunna erbjudas kunden som en tillämpningsövning av det teoretiska budskapet i våra föreläsningar och utbildningar. Om föreläsningen handlar om kommunikation, då ska man kunna bryta föreläsningen för att genomföra en kommunikationsaktivitet. Efter utförd övning, kan föreläsaren göra återkopplingar till vad som hände under den praktiska övningen. Vi har helt enkelt ett verktyg där vi kan omsätta teori till praktik, och därmed omsätta ny kunskap till kompetens.

I vårt nya aktivitetsutbud finns även körsång, dansaktiviteter, musik quiz, teatersport, berättarövningar, måltidsupplevelser som ”Nils Holgerssons underbara matresa genom Sverige” och mycket mer. Borta är den enahanda fokuseringen på traditionella aktiviteter. Istället finns aktiviteter som inspirerar och utvecklar, lär och ger mervärden.

Målet är att vårt aktivitetsutbud ska bli vårt kanske viktigaste säljargument, om vi kommer dithän att vi är bäst i landet på att erbjuda övningar som förstärker konferensens mål och syfte.

Vi kan även erbjuda analyser som testar personer gentemot olika personligheter, till exempel säljares färdigheter att möta människor eller som ett delverktyg i en rekryteringsprocess.

Kunskap
Detta är hörnsten nummer 3, den mest konventionella och kanske den mest grundläggande vad avser kompetensutveckling. I denna hörnsten handlar det om den rena kunskapen som ska implementeras på individen, gruppen eller organisationen. Det kan handla om säljutbildning eller ledarskap, det kan handla om kommunikation som är både verbal, skriftlig och digital, och det kan även handla om service eller juridik. Kort sagt, i denna hörnsten avser vi att genom nätverket tillhandahålla alla former av kunskap som våra kunder och vår målgrupp efterfrågar.

Via samarbetet med framstående organisationer som Karlstads Universitets uppdrags AB, Försvarshögskolans ledare och föreläsare, BSG Utveckling och flera andra kan vi erbjuda en spännande mix av utbildningar, kurser och föreläsningar. Genom en nära dialog med Karlstad Universitet blir vi första hotellet i den svenska mötesindustrin som kan erbjuda möjligheten till kurser med högskolepoäng. Med Utvecklande Ledarskap och föreläsningar från Försvarshögskolan har vi tillgång till några av de mest högkvalitativa utbildningar som finns att tillgå. Med dessa som bas bland våra samarbetspartners, ger det oss en tyngd och en akademisk trovärdighet som i mångt och mycket saknar motsvarighet.

Kultur
I den fjärde och sista hörnsten kommer ordet Kultur. Vi har idag en rik flora av upplevelser i närområdet, och kan erbjuda ett nära nog unikt utbud. Kultur behöver dock inte bara vara konst, litteratur, musik och teater, det kan ju vara allt från danskultur och företagskultur till matkultur och skräpkultur. Via ett rikt och kundanpassat kulturutbud, kan vi tillföra en unik ingrediens till kunder och samarbetspartners. Vi kan förändra middagar från näringsintag till en sinnlig upplevelse, vi kan erbjuda rekreation och inspiration i pauser via utställningar och annat.

De fyra nya hörnstenarna bildar tillsammans:
Attityd – Kunskap – Kultur - Aktivitet

Det vill säga AKKA, och därmed har vi fått en bra anknytning till Selma Lagerlöf.

Det som ska understrykas är att Quality Hotel Selma Lagerlöf inte ska jobba med detta, då vår profession är att erbjuda en bra arena där detta kan utföras. Vi har även en bra organisation för att koordinera hela processen, en säljkår som kan sälja produkterna och många års erfarenhet av vilka marknadskanaler som är lämpliga att använda. QHSL ska istället bygga upp ett nätverk av professionella, målmedvetna och seriösa leverantörer av dessa tjänster, vilka förstår och är intresserade av möjligheterna med detta nätverk. För att använda AKKA´s anknytning till Selma Lagerlöf och hörnstenarna, och koppla detta till ett starkt namn för kunskap och utveckling, får nätverket namnet: AKKAdemin.

AKKAdemin blir även det namn under vilket nätverket ska marknadsföras och det varumärke som kommer att kommuniceras ut till marknad, målgrupper, press och andra intressenter.

Sedan detta lanserades 2008 har vi genomfört ett flertal kurser via AKKAdemin, som har genererat ca 900 rumsnätter till hotellet. Vi har fått en hel del massmedial uppmärksamhet och vi har fått några trogna samarbetspartners som inte bara levererar gäster till hotellet. De bidrar aktivt till den fortsatta utvecklingen genom aktiv feedback och tips på fortsatt produktutveckling.

måndag 14 december 2009

Mattias Nord - att leva med Selma ...


Detta är den tredje gången under mina arbetsår som jag jobbar på Hotell Selma Lagerlöf, som det hette vid min första anställning eller Quality Hotel Selma Lagerlöf, som det benämns idag. Att det blivit tre anställningstillfällen beror dels på att jag tycker att det är ett fantastiskt hotell med massor av möjligheter, och att det är beläget på en plats som är sagolik. Första gången jag anställdes var i juni 1989, och det var då mitt absolut första jobb. Jag fick börja som restaurangbiträde på Värdshuset Nils Holgersson, med arbetsuppgifter som att sitta i kassan, köra brickvagnar och liknande. Efter sommaren fick jag den för mig i det läget otroligt spännande möjligheten att jobba inne på hotellet, som servitör i det ena av dåtidens två skiftlag. Det blev två lärorika och starkt minnesvärda år då, och än idag finns det minnen som jag gläds åt att de numera bör betraktas som preskriberade. Självklart blir man då och då påmind om dem, men numera är det mest under gemensamma skratt som man nämner någon händelse…

Därefter var jag tillbaka som försäljningschef 2001-2005, då Selma och Spa var ett gemensamt företag. Även det väldigt lärorikt och mycket utvecklande, även om just de åren bar en sorgkant av en händelse på den privata fronten.

MEN… hösten 2007 fick jag efter att ha jobbat på TV4 i två år ett samtal som handlade om jag möjligen var intresserad av att bli VD för Quality Hotel Selma Lagerlöf. Första reaktionen var tveksam, men samtidigt kittlades jag av tanken och möjligheten att få stå vid rodret för hotellet i mitt hjärta. Jag hade min uppfattning om vad som tappats bort under åren, och vad som kunde vara utvecklingsmöjligheter värda att satsa på. Efter att ha rådfrågat familjen och några närstående beslöt jag mig för att anta utmaningen.

Min bild var att den själ som hotellet haft vid starten och den tydliga koppling till namnet ”Selma Lagerlöf” som vi fått förmånen att bära, hade tappats bort under åren. Hotellet hette så, och visst bar konferenslokalerna fortfarande namn efter gestalterna i Gösta Berlings saga, men mycket annat hade försvunnit under resan. Min uppfattning var att möjligheterna med att bära ett så starkt namn, med internationell ryktbarhet och kännedom, var en osannolik tillgång i allt som kunde inrymmas i kommunikation, produktutbud och varumärke. Det finns få personer som känns igen av de allra flesta bara på förnamnet, men Selma är definitivt en av dem… så hur kunde vi nyttja det starka företagsnamnet och samtidigt bidra till att själva göra insatser för att Selmas namn skulle vara fortsatt starkt och intressant.

En av de absolut första dagarna lyssnade jag till marknadschefen för Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby. Allt han sa gick rakt in i huvudet på mig. Det han framförde, var att ingen produkt får finnas där, inte den minsta lilla godisbit, utan att man ställer sig frågan vad Astrid sagt om den saken eller hur den kunde passa in i hennes berättelser. Självklart är det stor skillnad på en upplevelsepark för barn, och ett hotell med ett brett utbud av nöjen, paket och upplevelser… men grundstenen måste ju vara densamma! Jag rannsakade mig själv och vårt utbud, och insåg att vi var ganska långt från att ha det just så. Men det var ju en möjlighet!!! Så det bar hem till skrivbordet och ganska snabbt kallade vi ihop ett brainstormingmöte… Hur kunde vi hitta en röd tråd genom alla våra produkter, paket, måltider och upplevelser som kunde kopplas till Selma Lagerlöf? Det blev en lång lista… och de följande dagarna ska jag berätta om några av dem. Vissa idéer är ännu inte förverkligade, och vissa ligger i träda, men idélistan är rik, frodig och inspirerande… Det är en enorm styrka och tillgång för trakten att ha Selma som ett dragplåster och lockelse, och det förpliktigar att vi alla hjälps åt med att putsa på varumärket så det behåller sin glans och lockelse.

fredag 11 december 2009

Ordbrukare

Igår var det Nobeldagen. Det var också 100 år sedan Selma Lagerlöf fick Nobelpriset. Hon var den första kvinnan som fick det i litteratur. Priset var helt avgörande för Selma: tack vare det kunde hon köpa tillbaka Mårbacka och renovera det. Det var en väldans tur för Fryksdalen, det! Genom åren har mer än 3 miljoner människor besökt Mårbacka Minnesgård. Och Selmas ande svävar än idag över bygden och hon känns fortfarande mycket närvarande. Inte minst de personer som besökte Sunne Bibliotek under gårdagen kunde konstatera hur aktuell hon fortfarande är. Det var stor fest för att fira Selmas Nobelpris. Alla som kom dit fick kaffe och fin tårta. Mycket populärt och uppskattat. Ungdomar från Kulturskolan spelade, man kunde lyssna på Selmas Nobeltal, det fanns en Selmautställning, Daniel Skogman läste ”Råttfällan” och Hélène Ohlsson framförde teatern ”Spökhistorier och galenskap”. Allt handlade om Selma och hennes texter.

Men det fanns också något nytt. Något som hör framtiden till: Ordbrukarna. Det är de ungdomarna som tycker om att använda sig av ord. Förtjust formar de fantasifulla historier med dem, målar upp storslagna scener och bilder. Eller också skildrar de sina innersta tankar och känslor. Ordet har inga begränsningar.

Ordbrukarna som jag träffade igår var vinnarna i tävlingen ”En skröna i Selmas spår.” De var indelade i tre klasser: låg-, mellan- och högstadiet. I varje klass utdelades första till tredje pris. Man blir alldeles tagen när man läser deras berättelser. Vilka makalösa ungdomar vi har här i Fryksdalen!

Jag och min författarkollega Lars Andersson var helt överens: vi kan lugnt gå i pension om några år. Det finns en fantastisk skara ordbrukare som tar över efter oss.

torsdag 10 december 2009

En ny författargeneration i Fryksdalen

I går träffade jag Ilona. Hon går tredje året på Broby Grafiskas mediaprogram. Jag är handledare för henne när det gäller hennes specialarbete. För dem som är lite äldre respektive lite yngre, kan jag berätta att sedan några år tillbaka måste alla elever som tar studenten ha gjort ett specialarbete. Det ska lämnas in i slutet av vårterminen och bedömas av någon ansvarig lärare. Ilona har valt att göra en bok. Det är där som jag kommer in i bilden. Eftersom hon bara har 90 minuter per vecka till förfogande för specialarbetet, och det är massor att läsa i andra ämnen, så började vi med att diskutera upplägget. Att skriva en bok på 8 månader, med bara 90 minuter i veckan till sitt förfogande, är omöjligt. Själv tar jag 6-7 månader på mig för att skriva klart förstamanus till en bok. Då har jag inte räknat in tidsåtgången för allt researcharbete som alltid föregår starten av en ny roman. Då har jag arbetat dagligen – och jag menar dagligen! – minst 4 timmar per dag framför datorn.

När förstamanuset är färdigt vidtar redigeringsarbetet. Numera tar det cirka 3 månader. De första böckerna tog ännu längre tid. När jag själv anser att jag inte når längre med texten, skickar jag den till förlaget och en redaktör. Det är lika märkligt varje gång, hur många felaktigheter de hittar! Saken är den att man till slut blir helt blind för sin egen text. Man ser inte felen. Redaktören är alltså en väldigt viktig person i redigeringsprocessen.

Totalt tar det alltså ca 9 månader innan min text är tryckfärdig och kan kallas för en bok. Min första bok tog 14 månader …

Med ovanstående fakta som grund, beslöt vi att Ilona ska göra en antologi, d.v.s. en samling av kortare berättelser och noveller. Det är det enda hon kommer att hinna. Oftast är det kortare textformatet enklare att arbeta med, när man är i början av en skrivarkarriär. Det är viktigare att skriva kort men bra, än långt och dåligt. Låter löjligt självklart men svårare än så är det inte.

Kommer Ilona att kunna bli författare i framtiden? Absolut! Men det kräver faktiskt en del utbildning. Författande är ett hantverk. Det är något som måste tränas för att vidmakthållas. En författares främsta verktyg är SPRÅKET. Det verktyget måste hållas skärpt och rent. Det vet alla hantverkare att slarvar man med verktygen, blir de snabbt förslöande och obrukbara. En blivande författare måste alltså jobba med det svenska språket. Läsa svenska, läsa svensk litteratur, utbilda sig i skrivande och liknande.

Jag håller tummarna för Ilona och alla andra ungdomar som vill satsa på en framtid som ordbrukare.

tisdag 8 december 2009

Spökjakt

Jag har lovat att bidra med en novell till ”All världens barn” 2010. Den brukar ni väl köpa? Författare skänker en novell till antologin som sedan säljs till företag som ger bort boken som julklapp till anställda och kunder. Den säljs också i bokhandeln. Informationsförlaget, som ser till att det blir en bok, tar bara ut exakt vad löner, distribution och tryckkostnader går på. All vinst går oavkortat till All världens barn, som består av organisationer som UNICEF, Rädda Barnen, WHO. Genom de tre åren som antologin har funnits så har det resulterat i 60 miljoner kronor! Finalen på försäljningen är en stor gala som sänds i TV.

Det är andra gången som jag är med. Förra gången var det en antologi med kriminalhistorier. Den här gången vill de blanda författare inom olika genrer, för att få olika typer av berättelser. Mig har de bett om en kriminalhistoria eller spökberättelse. Jag har valt spökgenren. Den har jag tidigare erfarenheter av, eftersom jag faktiskt har gett ut en liten samling med spökhistorier i en bok som hette ”Kvinnan i hissen”. Den här gången känner jag att det vore kul att skriva en historia med viss verklighetsförankring och gärna från Fryksdalen. Speciellt som jag av en tillfällighet har ramlat på en historia med ett bevisat spöke. Det har nämligen fastnat på flera foton! Jag har kopior av fotona i min ägo. Man ser tydligt en figur som sitter i ett fönster och tittar ut. Den ser ut att bestå av förtätad rök. Och korten är tagna i fullt dagsljus, under senvåren 2009.

Med gott mod kontaktade jag de senaste ägarna till huset, som har bott där i 22 år. De borde ju ha hårresande historier att berätta! Men nej, de hade aldrig upplevt något övernaturligt i huset. Inte ens i det aktuella rummet. Den äldre damen fnös och tyckte det var olustigt. Hennes teori är att det rör sig om speglingar i fönsterglaset.

Utan att låta mig nedslås ringde jag till två äldre män som båda bott i närheten av huset sedan de var barn. Ingen av dem hade någonsin hört några rykten om spökerier i det aktuella huset. Ingen som de kände till hade dött i huset. Vilket i sig är anmärkningsvärt, eftersom det är byggt i början av 1900-talet. Slutsatsen verkar bli att det är ett ovanligt stillsamt och spökfritt hus. Troligen har damen som bott i huset i över 20 år rätt: det är en spegling i fönsterglaset. Fast det ser inte så ut …

Vilket inte var vad jag ville höra. Det får bli som vanligt: jag får hitta på egna spöken. Det har jag ju gjort tidigare genom åren.

Nöjesmetropolen Sunne

I fredags kväll var det dags för julbord nummer två. Årets första var det som vi åt på Hotel Frykenstrand den 1:a advent, men för övrigt hade de två julborden inte mycket gemensamt. Det här gick av stapeln på Hotel Selma Lagerlöf. Gösta Berlingssalen var dukad med långbord för ca 200 personer. Vi fick förse oss från det dignande julbordet i omgångar, eftersom vi var så många. Utöver maten så bjöds vi på underhållning. Allas vår Hasse Andersson var kom-fram-och-säg, i snygg kostym och röd sidenväst. Det var annat än blåstället som han går omkring i till vardags på Granngården. Han var sååå stilig så man kände inte igen honom. Inte förrän han öppnade munnen och meddelade omvärlden sina historier på bredaste Fryksdalsdialekt, till publikens förtjusning. Då insåg man att han var sitt vanliga jag. Underhållare var en sång- och dansgrupp, Dröse & Norberg, som bestod av tre tjejer och tre killar. De dansade och sjöng, visade sig vara superproffs. Vi fick höra allt ifrån ”Oh helga natt …” till ”Smoke on the water”. Dock inte samtidigt, för uppträdandena var indelade i olika block: julsånger, schlager, pop och rock. Stämningen var på topp! Publiken var med på noterna, sjöng och klappade i händerna. Väldigt kul och lyckat.
Hasse Andersson kommer vi att få se mer av i årets nyårsrevy som har premiär på Teaterbiografen. Den ser jag fram mot!

Ni missade väl inte farsen ”Pengarna eller livet” som gick på Hotel Selma Lagerlöf tidigare i höst? Synd om er i så fall, för den var verkligen jätterolig. Publiksuccé, med utsålda föreställningar. Man får inte roligare än man gör sig och en skrattfest är precis vad man behöver när höstmörkret djupnar över gamla Svedala. Läste i tidningen att det kommer en ny fars nästa höst på Selma, med bl.a Regina Lund och Johannes Brost. Den ska jag se! All heder åt vd:n Mattias på Selma som har vågat satsa på bred underhållning i lilla Sunne. Publiken har hittat hit ända ifrån Stockholm och Göteborg. Till och med en och annan Karlstadsbo har setts smyga sig in genom Selmas dörrar ... Ni är alla så välkomna, så. Det kan vara nyttigt för storstadsfolk att få komma ifrån allt Norén-depp.

Om någon nu fryner på näsan och tycker att det är ett alltför lättviktigt scenutbud som bjuds i Sunne, så säger jag bara: Västanå Teater. Det är kvalitetsteater, det! Flera somrar i rad har de spelat för utsålda hus. Eller lada, för att vara helt korrekt. Hit kommer folk från hela Sverige, ja hela Norden, för att se riktigt högkvalitativ teater.

Under sommaren har vi ofta konserter i Rottnerosparken med kända artister, t.ex. Göran Samuelsson från Västra Ämtervik. Han brukar komma med sin Packmopedsturné, tillsammans med vänner som Niklas Strömstedt, Uno Svenningsson, Pugh Rogefeldt, Idde Schultz, för att bara nämna några som har varit här genom åren. På andra sidan Fryken, i Lysvik, bor den kände trubaduren Anders Stävarby. Också han brukar underhålla tillsammans med sina artistvänner. Andra kändisar som har varit här och uppträtt ät Tom Jones, Tomas Ledin, Magnus Uggla, Sven-Ingvars, Rhapsody in Rock (två gånger!) The Legends (gamla rocklegender) m.fl. Det kan vi tacka Peter Besterman för.

Det är bara att konstatera att Sunne har blivit en riktigt nöjesmetropol.

fredag 4 december 2009

Ständigt dessa påhittiga skator

Ni som har gott minne kanske kommer ihåg att jag gjorde ett fågelbad i början av sommaren (Sunnebloggen, maj), som snabbt annekterades av traktens kråkfåglar. Ibland kom någon törstig grannkatt och lapade i sig av vattnet men de kloka småfåglarna höll sig borta. Det slutade med att jag gjorde ett nytt och mindre till småfåglarna, vilket fungerade utmärkt hela sommaren. Men nu börjar rövarbandet av skatslynglar ta över helt. Hade de varit ett gäng i Bronx hade de hetat ”Magpie gangsters” (Gangsterskatorna) eller något liknande. De är verkligen fräcka! Samtidigt måste man beundra deras smarthet och förmåga att samarbeta för att nå sina mål.


I alla år har jag hängt ut talgbollar till fåglarna när kylan har börjat krypa ner mot fryspunkten. För några år sedan upptäckte jag att det inte gick att hänga bollarna på för kraftiga grenar. Då kom skatorna och tog dem. De slog sig ner en bit in på grenen, fiskade upp talgbollen i snöret och hackade snabbt i sig innehållet i nätet. Det gick på några minuter. Efter den upptäckten började jag hänga talgbollarna längst ut på veka grenar så inte skatorna skulle komma åt dem. Det har fungerat ända tills nu. De intelligenta skatligisterna har utarbetat en plan. Den är helt enkelt som följer: några skator turas om att flyga mot talgbollen. När de passerar den hackar de mot nylonnätet. Tillslut lyckas de få upp ett tillräckligt stort hål och talgbollen trillar ur och ner på marken. Sedan är det skatfest!

Antar att man kan dra några kloka lärdomar om vikten av samarbete och liknande, men jag blir bara sur på dem. Fast visst tycker jag att skator är fina där de struttar omkring i sina vita frackbröst. Och de är faktiskt himla roliga. Jag minns när vår hund Sammie var liten (han dog för 1,5 år sedan, 15 år gammal) och sprang omkring på gräsmattan och lekte. Då satte sig fem stycken skator på grannens taknock. Plötsligt lyfte en av dem och singlade ner mot den intet ont anande Sammie. När skatan passerade över hunden försökte den dra honom i svansen med näbben! Sammie blev vansinnig och jagade den försmädligt kraxande skatan som slog sig till ro i en stor rönn på andra sidan av gräsmattan. Nöjd började jycken trava tillbaka. Då lyfte skata nummer två och upprepade samma manöver som den första. Sammie blev naturligtvis vansinnig igen och började jaga den också. Så höll det på en lång stund. Sammie blev totalt knäckt och utsjasad. Skatorna hånskrattade åt den korkade jycken så de höll på att trilla ur rönnen.

Varför gjorde skatorna så här? Bara för att roa sig på någon annans bekostnad. Enligt min vän ornitologen Per, är skator de grymmaste fåglarna. Varför? För att de är så intelligenta.

Antar att vi kan lära oss något av det också …

torsdag 3 december 2009

Glöggtime

Nu börjar jultecknen hopa sig. Finns det egentligen något säkrare tecken på att julen närmar sig än invitationerna till olika glöggfester? I början av december tycker man fortfarande att den söta drycken både doftar och smakar gott. Nu för tiden får man ofta en hel del godsaker att äta till: ostar, bröd, skinka, godis o.s.v. Ibland är det rena minijulbordet. Igår var det premiär för min del. Eftersom jag har ett förflutet inom tandvården var jag inbjuden till Tandhälsans trevliga glöggfest. Att jag är gift med Hilmer som fortfarande är aktiv tandläkare, är säkert också en bidragande orsak. Samt att tandläkare Ulla Lundman och jag är gamla klasskamrater. Jodå, vi gick i samma klass hela högstadiet. Vi gick faktiskt också på samma gymnasium, men då var vi inte klasskamrater. Hwitfeldska är en stor skola och har många klasser inom varje årskull. Ulla tog tandläkarexamen före mig och Hilmer, och flyttade till Stockholm där hon arbetade i många år. Hennes dåvarande man var läkare och fick en tjänst på Centralsjukhuset i Karlstad. Först hamnade Ulla alltså i Karlstad och sedan här i Sunne som efterträdare till Håkan och Lena Brohagen när de gick i pension. Och här fanns alltså jag, hennes gamla klasskamrat från Göteborg. Medge att världen är liten! Men så är det: världsmetropolerna drar till sig människor från alla delar av världen.


Och tack mina vänner på Tandhälsan för den mysiga glöggfesten. Glöggen smakade härligt och minijulbordet var gott.

onsdag 2 december 2009

Jultecken

Tecknen på att julen närmar sig strömmar nu över oss. Det första brukar vara JULSKYLTNINGEN. Där anser jag att affärsidkarna i Sunne är föredömliga. De börjar smygskylta så smått sista veckan i november, för att vara klara till 1:a advent. Det är helt OK. Den 19:e november åkte jag till Frankrike för att göra en kort turné. När jag landade i Paris var det +16 grader och strålande sol. När vi anlände till Bordeaux var det +18 grader och än om möjligt ännu mer strålande sol. Överallt hängde ljusgirlanger och ståtliga julgranar var uppsatta på torgen. I skyltfönstren var det full jul, med bomullssnö och tomtar. Gamle Bing sjöng ”Jingle bells … ” i varuhusens högtalaranläggningar. Allt var upplagt för JULSTÄMNING. Den ville inte riktigt infinna sig, kan jag tala om. Vi gick omkring i t-shirts och satt på en uteservering och lapade sol innan kvällens evenemang. Nej, någon julstämning infann sig aldrig …

Då blev det mer julstämning i söndags, när jultecken nummer två gick av stapeln: första JULBORDET. Tyvärr har det på senare år börjat dyka upp erbjudanden om dignande julbord redan i början av november. Det är mest i storstäderna, där de i vissa fall alldeles har tappat greppet om saker och ting. Här i Sunne väntar vi till julmånaden. För egen del avnjöt jag ett delikat julbord på Hotell Frykenstrand. Det ligger gudomligt vackert, alldeles vid – ja just det – Frykens strand. Allt var hemlagat. Fantastiskt gott! Det brukar man tycka om årets första julbord. För de stackare som har massor av representation kan julbord nummer sex eller sju börja kännas lite motigt … Själv äter jag inte kött sedan många år tillbaka. Däremot äter jag fisk och skaldjur. Därför var söndagens julbord en fröjd för en sill- och laxälskare. Och rotfruktsgratängen och Janssons frestelsen var sagolika. Jag tänker inte stiga upp på vågen förrän julen är över.

tisdag 1 december 2009

Den goda speldjävulen, finns den?

Jag har funderat på det där när folk vinner så mycket pengar. Som jag lite skruvat skrev om i gårdagens inlägg, så bör man nog inte vinna för mycket pengar. Fast lite lagom med pengar kan ju inte skada. Nog önskar alla människor att de vore skuldfria och kunde unna sig lite extra guldkant på tillvaron. Speciellt idag när vi går in i julmånaden. Det är många som av olika skäl får ångest inför julhelgen. Ibland ligger orsakerna på det personliga planet men väldigt ofta är skälen ekonomiska. Man vill ge sina nära och kära en god jul med allt vad det innebär av julklappar och mat.

Det är som med Sunne kommun: man vill allas bästa men har inte råd. Kassan ska räcka till så mycket och alla intressegrupper har olika prioriteringar.

Ponera att jag och min syster verkligen skulle kamma hem Drömvinsten. Vad skulle jag då skänka pengar till? Högt på min lista skulle Teaterbiografen i Sunne stå. Den invigdes 1915 och är en av Sveriges äldsta biografer som fortfarande är i drift. Tyvärr är den idag ganska förfallen. Sunne musik- och revyförening har sett över renoveringsbehovet och gjort en kostnadskalkyl som landar på 5,8 miljoner. Det är verkligen frågan om en totalrenovering, med bl.a. basala saker som fukt och mögelsanering, nya toaletter, nytt ventilationssystem. Men man vill också bevara salongens väggmålningar, vilka är helt unika.

Jag kan faktiskt tänka mig att skänka 5,8 miljoner av mina 93 miljoner till Teaterbiografens upprustning. Är inte det storsint, så säg?