Vardagsliv
Är vardagslivet annorlunda i Guatemala än Sunne/Sverige? Ja, delvis är det väldigt annorlunda, men vardagsliv blir ju alltid just vardagsliv. Det mesta kretsar kring dagis, skola, jobb och hem. Att vi bor 500 meter från dagis och alltid tar bilen kan kännas lite konstigt, men säkerhetsläget gör att man helst undviker att gå med barnen. I Sunne är ju också bilen favoritfärdmedlet på grund av ett antal orsaker, men säkerheten är nog det inte det första man tänker på.
Ett jobb är ett jobb och då spelar det nog ingen roll vart man är. Att jag befinner mig i Guatemala och pratar spanska på jobbet är ingenting jag reflekterar över. När man diskuterar något tema under lunchen, så slår det mig ibland att jag har en helt annan referensram än mina kollegor och man känner sig som en ¨outsider¨.
Den största förändringen i mitt vardagsliv har skett på motionsstadiet. Hur mycket som jag än vill så går det inte att skylla förändringen på Guatemala, utan här har åldern spelat in. Kompisfotboll på helgerna sker allt mer sällan på grund av ryggont, sträckningar eller allmän lathet. Nu är det snabb gång, eller långsam löpning, som gäller. Ett varv på elljusbanan vid Hembygdsgården har förbytts mot en ¨gated community¨ där jag måste visa ID för att komma in, och området övervakas av säkerhetsvakter på motorcykel. Kanske inte lika nära naturen som i Sunne, men trots allt så är det riktigt avslappnande.
Om någon undrar så finns även fenomenet stavgång även i Guatemala, inte lika utbrett givetvis, men det ser lika konstigt ut i Guatemala som i Sunne.
Vi hörs imorgon.
Olov
Ett jobb är ett jobb och då spelar det nog ingen roll vart man är. Att jag befinner mig i Guatemala och pratar spanska på jobbet är ingenting jag reflekterar över. När man diskuterar något tema under lunchen, så slår det mig ibland att jag har en helt annan referensram än mina kollegor och man känner sig som en ¨outsider¨.
Den största förändringen i mitt vardagsliv har skett på motionsstadiet. Hur mycket som jag än vill så går det inte att skylla förändringen på Guatemala, utan här har åldern spelat in. Kompisfotboll på helgerna sker allt mer sällan på grund av ryggont, sträckningar eller allmän lathet. Nu är det snabb gång, eller långsam löpning, som gäller. Ett varv på elljusbanan vid Hembygdsgården har förbytts mot en ¨gated community¨ där jag måste visa ID för att komma in, och området övervakas av säkerhetsvakter på motorcykel. Kanske inte lika nära naturen som i Sunne, men trots allt så är det riktigt avslappnande.
Om någon undrar så finns även fenomenet stavgång även i Guatemala, inte lika utbrett givetvis, men det ser lika konstigt ut i Guatemala som i Sunne.
Vi hörs imorgon.
Olov
Kommentarer