Urinstinkt på väg att gå förlorad


Vi glider sakta fram i vår kanot, det är en ljummen och ljus afton i maj. Stillheten speglar sig i den mörka älvens vatten, samtidigt som det pirrar i hela kroppen av spänning. Längs med vattenbrynet ser vi hur bävrarna har fällt träd. Ytterligare ett paddeltag och vi flyter vidare och vi blir ett med naturen.


Jakten är en av människans två urinstinkter. En av människans två instinkter för att kunna överleva. Att äta köttet från vilda djur är det mest naturliga vi kan tillgodose oss med vad det beträffar kött. Det är både ekologiskt och dessutom har djuren levt i harmoni med naturen. Dessa har sluppit att leva på människans villkor med instängdhet och begränsad rörelsefrihet. De är inte uppfödda på foder utan på naturens färska och välsmakande råvaror.

De har inte behövt genomlida de, för djuren, ofta fasansfulla färder i en djurtransport och vid slutdestinationen känna lukten av död från slakteriet.


Det vi däremot alltid borde göra är att ta till vara på det mesta av djuret. Att kunna bära det skinn vilket kommer från det djur som vi själva jagat och lagt ned, utan att detta på något vis skall ses som fel eller omoraliskt. Exempelvis så är sannolikt renskinnet det tätaste och varmaste skinn som finns bland djuren. Detta är även då också det mest hälsosamma för naturen, att använda sig av skinn. Detta med tanke att djurhudar är ett naturligt material som lätt bryts ner i det naturliga kretsloppet. Till skillnad från alla syntetmaterial som dessutom gynnar oljeindustrin. Och hur denna sköter sina ”kort” kan vi var dag, med fasa, höra i nyhetsflödet.


Jag upplever dessutom en väldig dubbelmoral. Då många som kallar sig ”djurvänner” och som skall vara vegetarianer för att de i den trons skull använder sig utav exempelvis både skinnsadlar, träns, skor, jackor plånböcker m m. Allt detta i skinn som härstammar från döda djur. Dessutom kommer ofta detta skinn till exempel från Spanien, Brasilien mm. Barn blir fotograferade liggandes på plädar av skinn från slaktade får. Vad har dessa djur haft för uppväxtmiljö?? Ett flertal av våra större butikskedjor tar hem och säljer skinn som kommer långt utanför Sveriges gränser. Istället för att köpa in det som finns producerat i Sverige, vilket innebär betydligt kortare transportvägar och till följd av detta behövs det mindre bränsle och så vidare.....


Att använda sig av den föda och det tillhörande skinn som vi har här, i vår närhet, borde anses som ett betydligt mer lämpligt tillvägagångssätt för en ekologisk struktur och för hela vårt kretslopp.

Frågan, som de så kallade djurvännerna och vi alla borde ställa sig, är vilket som är mest djur- och naturvänligt. Att använda sig av syntetiska material som inte är en del av naturens naturligt nedbrytbara ämnen eller att använda sig av det som är en del av hela kretsloppet. Vad är det egentligen som bäst ser till en ekologisk värld och som minst förstör vår miljö?


Det finns ett stort antal mycket duktiga mathantverkare och dessutom mycket kunniga inom detta gebit i Sunne och i trakterna runt omkring Sunne kommun. Här finns bland annat Cari och Lennart Roberts Persfolk gård i Bjälverud, Lennart Svahn och Kersti Persson Naturkraft, Kajsa och Stig Andersson vid Lillängens gårdsmejeri, Lakene ost som bland annat vann SM-guld i mathantverk och Höjes vedugnsbageri. Dessa personer kan mycket väl stå som förgrundsgestalter för en, för alla människor, hållbar tillvaro. En tillvaro som mycket väl kan lämpa sig för alla former av ekoturism. Människor reser ofta flera hundra mil för att till exempel besöka en bondgård i Italien och där smaka och köpa ”närproducerade” produkter. Varför skulle man inte ytterligare kunna utveckla verksamheten med att åka omkring i Sunne kommun och därstädes få sig tillgodo allt det underbara som producerats där i form av välsmakande primörer, närproducerat kött och dessutom härliga naturupplevelser?


Kommentarer

Populära inlägg