måndag 31 maj 2010

När sagans land talar ett annat språk än vad Gösta Berling gjorde



Tiden går i tiden, samtidigt utvecklas språket ur språket. Inte bara genom sättet att tala utan även när det gäller att uttrycka sig i skrift. Både vad och hur vi skriver, och dessutom på vad vi skriver för att utrycka vad vi står för, våra känslor och vilken grupp av människor vi tillhör mm.


Klockan är snart 24.00, det är den 31 december. Det nya året skall firas in och i en liten by i Värmland, som med sin skönhet och med all rätt bär upp namnet sagans land, bor och lever Sunneraggarna.


Dessa är genuint äkta människor som på ett unikt sätt lever och verkar långt från storstädernas trender.

Den lilla byn är klädd i en gnistrande vinterskrud där kylan biter i kinderna och fönstren i de små stugorna fylls med vackra iskristaller. Men det finns en värme som genomsyrar hela tillvaron och öppnar sig för äkta kärlek. De har växt upp tillsammans, oberoende av ålder och sedan barnsben har de umgåtts med varandra. De är mycket frigjorda, bland annat genom att öppet visa sin kärlek till varandra, både som vänner eller i ett förhållande, som mor till sitt barn eller söner och döttrars vänner och detta helt okomplicerat. Här är alla lika mycket värda oberoende av ålder, klädsel eller bakgrund. På ett mycket intressant sätt tatuerar de flesta in sina känslor och på ett mycket uttrycksfullt sätt visar sig detta på deras kroppar. Med andra ord så kommer de att bevara sina historier på kropparna för den resterande delen av sina liv, något som till slut även kommer att följa dem i graven.


 
Sorgligt nog har några unga människor från umgänget gått ur tiden redan för tidigt. Och man kan se deras sorg i skrift och som konstverk på kroppen. Många av dem har levt ett hårt liv redan från tidig ålder med mycket fester, och detta har även kommit att prägla deras fortsatta leverne. Och en del av dem kommer även i framtiden att fortsätta leva på detta vis.


Bilarna har en central plats i raggarnas tillvaro och många av dessa är som konstverk vilka i sig utgör en ordentlig kontrast till den övriga naturens skönhet. Raggarna i Sunne utgör en stark skillnad till andra människor i dagens överexploaterande samhälle, där allt annat än det genuina tyvärr numera är tongivande. Här skildras en verklighet av grundmurad samhörighet, där ”du är den du är” och ingen annan.

fredag 28 maj 2010

I Sagans Land, Sunne


Klätterna ramar in sjöarna, skogarna har en uttrycksfull mystik, dimman stiger ur Fryken och inger oss med magi. I natt lyser månen med all sin kraft för att inbringa inspiration till alla vakna själar. Över din skrivande hand glimrar dess sken, och i ditt nakna oskyldiga sinne lockas du in med ett leende på dina läppar.



Himlavalvets midnattsblå färg lägger sig som en djup bakgrund och låter de spirituella känslorna träda fram som små, små stjärnor som tindrar i dina ögon.






Prostitution finns överallt


Prostitution finns överallt, både i större och mindre städer samt ute på landsbygden. Ett projekt jag fick i uppdrag att fotografera för länsstyrelsen i Värmland april 2009 var mot prostitution.

Just i dessa tider med ekonomiska svårigheter för många samt i den lågkonjunktur som just nu drabbat oss är det extra viktigt att uppmärksamma detta ämne då många människor lever i en kris som också leder till handlingar som vi kanske inte skulle gjort om vi varit mer ekonomiskt välbeställda. Men det finns även de människor som ser kvinnan som en ren handelsvara och även de som ser sin rätt att kunna byta sina tjänster mot sex.

Ungdomar i dag lever i en större materiell värld än vad de gjorde förr, kläder, datorer mobiler med mera, denna situation utgör också ofta ett behov av snabba pengar.Detta kan i sin tur leda till prostitution.
Att det dessutom är lättare till prostitution på ett mindre märkbart sätt då Internet med webbkameror, kameror i mobilen med mera som idag finns hos de flesta yngre.

Att sälja sin kropp för tillgänglighet av sexuell tillfredsställelse för andra, detta för pengar eller byte av tjänst är lika med att förlora sitt eget människovärde.












Bilden är arrangerad
och kvinnan på bilden
har inget med artikeln
att göra




För en tid sedan öppnade jag min dörr för att ta emot min dator som hade fått en ny hård disk installerad. Inom detta företag så var det en extra service att hämta och leverera direkt till kundens dörr. När vi kom att tala om betalningen säger mannen samtidigt som han studerar mig, ler och glittrar med ögonen,
- Om du vill så kan vi ta det i ”natura”? Jag visste att där hemma satt hans fru med ett barn och hon var dessutom gravid med deras andra barn. Detta är en typ av, i denne mannens sinne, tilltänkt prostitution som drabbar mer än enbart den utsatta. För så är det i många fall, det finns ofta en tredje part hemma som sitter helt ovetande om sin ”livskamrats” försök att tillskansa sig sexuell tillfredsställelse på bekostnad av andra.

Sådana här saker är lätt att bära i tysthet, då man är rädd att andra skall se en själv som ett objekt av ett värde lika med noll. Men ska inte en kvinna kunna vara glad, öppen och ha lätt för att le utan att för den sakens skull bli sedd som något man kan köpslå om?

Att kvinnan ofta blir utsatt i många situationer är inte ovanligt. Ända sedan skapelsen så har kvinnan många gånger fått falla tillbaka i skuggan av mannen.
Redan i den bibliska skapelseberättelsen om Adam och Eva finner vi detta.
Evas föregångare som Adams hustru var en kvinnogestalt vid namn Lillith. Hon var en mycket vacker, självständig och stark kvinna som inte lät sig kuvas eller bestämmas över. Med anledning av detta förvisades hon ur paradiset för att senare återkomma i skepnad av ormen. Med ett revben ur Adams kropp skapade Herren sedan Eva. Detta enligt den bibliska berättartraditionen.

Ordet Eva betyder dessutom ”liv” på hebreiska och så långt allting gott. Men det liv som många kvinnor tvingas till idag innebär allt utom ett gott sådant. Detta är ibland en förfärlig tillvaro som vi alla, var och en, kan hjälpas åt att förändra. Att helt enkelt skapa något nytt ur det gamla.

Att se kvinnan för det som hon verkligen är, en självständig mänsklig varelse med ett hjärta och en själ, inte se henne som en handelsvara eller objekt. Detta är allas ansvar gentemot kvinnor idag, att bemöta oss med respekt och värdighet.





onsdag 26 maj 2010

Fånga dagen



Ibland måste tystnaden få tala för sig själv. Själen måste få tid att njuta av stunden, precis som den är just nu, just här.


Att fånga livet, och se ljuset som finns framför oss. Att andas luften som syresätter vårt blod. Jag vill ge dig dagen idag.

tisdag 25 maj 2010

Om utsatthet och krossade drömmar

Hon ser honom i ögonen och tror att han älskar henne.

Men hans ögon ser på henne på ett helt annat sätt än vad hon någonsin skulle kunna drömma om. Att handel med människor har förekommit i hundratals decennier är inget nytt. Men när skall vi förstå och sätta stopp för det? När skall människor se ett lika värde i varandra??


Kvinnohandeln är idag stor. Män handlar både kvinnor och pojkar. Jag står på Landvetter flygplats för att där fånga upp kvinnor som kommer till Sverige av en anledning; de tror att de ska bli älskade, respekterade och få leva ett liv i harmoni. Men drömmen om detta kraschar, och i stället förvandlas en dröm om ett liv i ett vackert Sverige till en mardröm, till ett helvete av förnedring och förkastelse.


Medan jag väntar på flygplanet som kommer från Afrika, kommer två kvinnliga poliser fram till mig och undrar vad jag gör där med min kamera, då det inte är tillåtet att fotografera på denna plats. Jag förklarar att jag är här i syfte för att fotografera kvinnohandel, som ett led i ett projekt som Länsstyrelsen i Värmland driver. Ett projekt som landshövding Eva Eriksson står bakom och som går ut på att stoppa handeln med kvinnor. Och med tillåtelse av Landvetters personal för att i ett gott syfte ge våra medmänniskor kunskap och visa en verklighet som finns runt omkring oss här i dag, får jag fotografera.


Båda de kvinnliga poliserna blir genast mycket engagerade och berättar att de får se mycket av denna ”vara” här. Den ena av de två kvinnliga poliserna berättar bland annat om en mycket högt uppsatt läkare på ett av Göteborgs kända sjukhus. Självklart nämns inga namn i detta sammanhang. Men historien rör en ung pojke som denne ”högt” uppsatte läkare tagit hit, enbart i ett syfte att bruka honom för SEX! Pojken som hade kunnat vistas öppet med läkaren i Thailand började plötsligt ställa lite krav på sin överordnande. Han ville få vara med honom ute bland människor och tillbringa tid med honom bland hans umgänge även här i Sverige, för att han tyckte att han var helt isolerad i mannens lägenhet. Mannen hade han ju kunnat umgås öppet med honom i Thailand. Varpå läkaren desperat ringde polisen och bad dem hämta pojken.


Var finns respekten? Var finns människans naturliga instinkt av att leva i harmoni och älska på ett äkta och värdigt sätt?

måndag 24 maj 2010

Att våga söka nya vägar

Våren sveper just nu in oss i sin grönska. Den är här och nu. Det är här och nu som vi lever. Och att just ta till vara på dagen just som den är kan ibland vara det svåraste.

Med all rätt ska vi förvalta det som en gång varit, men vi får inte fastna i det förflutna.

Mårbakapelargonian har vissnat många gånger sedan Selma Lagerlöfs bortgång och ser vi till idag i nuet så har vi så fantastiska konstnärer att hylla och ta till vara på som finns levande av idag. För att nämna några exempel på detta finns Karin Broos, Lars Lerin och JH Engström; alla bosatta i Sunne komun. Alla livs levande där en energi flödar av att skapa.

Där nuet speglar en ny kommande historia. Men som finns för oss idag att leva för just nu och uppskatta. Detta gäller inte bara konstnärer utan det rör allt som finns kring oss idag.

Att stå inför nya mål i livet och våga bryta från gammalt, våga söka och trampa upp nya stigar i ett litet samhälle där det är vanligt att man följer redan upptrampade vägar kan i bland vara svårt.

Så som att kunna få leva som homosexuell och bli accepterad för den människa som man är. Att kunna få berätta om sig själv utan fördomar. Jag pratade en gång med en man från Sunne som sa, "Om jag träffar en människa med alkoholproblem så vänder jag och går, jag befattar mig inte med det." Men om vi tänker så, så faller snabbt ett samhälle. Denne man sitter dessutom som politiker i Sunne komun.


Det är viktigt att vi finns för varanndra och med varandra just i dag just nu.

Nyckelordet är samverkan

Hej igen alla bloggare.

Undrar om någon någonsin läser vad som skrivs, men man kan hoppas. Man har ju i alla fall haft chansen.

Jag lovade att skriva och tycka till om Sunne kommun. När man bor och lever i kommunen kan man inte nog uppskatta det som finns, man tar det för självklart, det bara finns där och skall så göra.

Varför tar man beslut i Länsstyrelsen och Region Värmland att lägga en landsbygdsriksdag i just Sunne? Den frågan är det många som ställer sig, MEN svaret är ganska enkelt. Det finns INGEN ANNAN PLATS i Värmland som kan arrangera ett så stort arrangemang som Landsbygdsriksdagen. Men hur kan det komma sig att det är på detta viset? Jo, enkelt, här finns en infrastruktur som kan nyttjas med tre stora hallar, ett stort skolområde med tre skolbyggnader som kan göras om till seminarieområde, matsal som kan tillse att alla deltagare får luncher, hotellkapacitet med mycket hög standard inom närområdet. Detta är grunden för att kunna säga ja som medarrangör.

Inte vid någon av de 10 tidigare landsbygdsriksdagarna har man haft så många deltagare från Sverige, aldrig har så många internationella deltagit. Ur många perspektiv är den landsbygdsriksdag vi nyss genomfört unik, och jag tror att den kommer att bli unik på det sätt den genomfördes.

För att få hela evenemanget att fungera krävs samverkan. En samverkan som sker mellan massor av organisationer, företag och personer. Kommunen har ställt upp hehjärtat. En samverkan som byggt på förtroende i alla led. Alla problem eller rättare sagt allt där man behövt kommunen stöd har de funnits till hands. Korta beslutsvägar har varit grunden för att snabbt lösa det som behövde lösas, TACK för allt stöd.

Ytterligare saker som jag tror är unikt för kommunen är de företag som varit engagerade. Kan man tänka sig att vi har ett bussbolag som var det enda bussbolaget som kunde lösa alla transporter; Jönsson Buss. Övriga bussbolag dit jag skickade offertunderlag meddelade att de inte kunde ta ett så stort arrangemang utan att behöva gå utanför Värmlands gränser för att få bussar. TACK Iréne och Mikael för det fantastiska jobb ni bidrog med.

Mat under dessa dagar var inte av små ting. Cirka 6 500 portioner skulle lagas och serveras, men inte serveras på vanliga ställen utan i en ishall med allt vad det innebär. Bara en sådan sak att porslin skall fram, diskas och göras klart för nästa dag., varje kväll nyttjades cirka 4 000 porslin. Detta fixades av ytterligare ett Sunneföretag, Etage med Mikke Herbertsson i täten, TACK för allt du fixade.

Ljud och ljus är en mycket viktig del för att allt skall bli bra. 1 200 personer skall höra vad som sägs, höra musiken och de roliga historierna, oavsett om jag sitter i en ishall eller i sporthallen. Nu är det så att en ishall inte är byggd för att ha musikuppträdanden vilket gör att det krävs extra av det mesta för att det skall bli njutbart. Här kommer ytterligare ett Sunneföretag in i bilden, INKA ljud o ljus. Jonas, du gjorde ett kanonjobb som fick till allt ljud och ljus i alla hallar och salar. TACK för det du ställde upp med och på det sättet du löste alla tekniska problem.

Korta beslutsvägar är en viktig detalj för att allt skall fungera. Här måste jag säga att Olle Ramström gjorde fantastiska insatser. Oavsett när ett tryckbehov uppstod så fixade han till detta. Här rådde inga arbetstider 0700-1700 utan här var landsbygdsriksdagen i centrum. Stort Tack Olle för att du ställde upp oavsett tid på dygnet.

Sist med inte minst måste jag bara nämna Broby Grafiska. Ungdomar som tillser att vi har en färsk tidning på morgonen med nyheter om landsbygdsriksdagen, otroligt proffsigt gjort. Ni gjorde reportage under dagen, redigerade under kvällen, tryckte under natten och på morgonen stod ni där med en nytryckt tidning – underbara NI som fixade till allt detta för oss. Ni har fått ett erkännande av alla de som var med i landsbygdsriksdagen.

Den andra gruppen som jobbade hela dygn var filmteamet. Jag hade första mötet med teamet förra året och målet var att visa stora delar av landsbygdsriksdagen live, ut på webben med inslagen. Dessutom ville jag att andra delar skulle filmas och läggas upp på YouTube. Kan ni tänka er, ALLT DETTA fixade eleverna, helt otroligt bra. Alla var imponerade av det ni gjorde. I samband med invigningen ringde jag en kompis och bad honom att gå in på datorn, på http://www.landsbygdsriksdagen.se/ och kolla invigningen och DET FUNKADE. Gå in och se alla de reportage som ungdomarna gjort, de finns på YouTube. Stort TACK till er som tillsåg att hela Världen kunde se era sändningar.

Den tredje gruppen jag vill nämna är ungdomarna på Ledarskap och hälsa. Eftersom jag själv jobbat mycket med ledarskap så ville jag ha med er på landsbygdsriksdagen. Och det var inte svårt – det kom ett JA ganska omgående efter att ni fått frågan. Men jag ville inte bara ha ett seminarium, jag ville också att det genomfördes seminariet på engelska – samma sak denna gång, ”JA” det gör vi blev svaret. Ni skall veta att era seminarier har blivit så oerhört uppskattade, ni var fantastiska och jag hoppas fler kan ta del av ert budskap. Ni kommer att gå en härlig framtid till mötes, fortsätt utveckla ledarskapet, det behövs överallt och ni behövs. TACK för era insatser, det kommer att bli banbrytande

Och för att allt detta skulle fungera har det varit ett underbart stöd från skolans ledning, lärare, teamledare m fl; ett samarbete och samverkan på ett professionellt sätt hela tiden. TACK för allt stöd och skolan är i topp på det man företar sig.

Säkerligen skulle man nämnt många fler, men jag hoppas att de som inte nämnts inte känner sig trampade på tårna.

Men hur kan det komma sig att kommunen har allt detta att tillgå? Beror det på förutseende personer i kommunen med kloka förtroendevalda, människor som har en hög grad av insikt om kommande behov, företagaranda och ett gott företagarklimat, konsten att sätta de tre dimensionerna samman – TÄNKA – SÄGA – GÖRA?

Sköt om er

onsdag 19 maj 2010

Fantastiska insatser av frivilligarbetare

Hej igen alla bloggläsare

Är det inte märkligt att bara efter 5 timmars avveckling så kan man nästan inte se att det genomförts en Landsbygdsriksdag i Sunne? Det som återstod att avveckla på söndag kväll var de 24 flaggstänger med vajande flaggor från lika många nationer. En vacker syn som jag helst velat ha kvar som ett minne av vilka som varit på besök. Hur känner man sig efter att allt är genomfört? Måste säga att det kändes oerhört skönt att allt gått bra, alla tranporter har fungerat till 100%, alla har kommit till rätt plats på rätt tid, seminarierna med 116 föreläsare på en dag, 30 besökplatser under lördag med all logistik som detta innebär har fungerat perfekt.

Alla som varit med på ett eller annat sätt har gjort fantastiska insatser. Som projektledare har man att välja ut vilka man behöver ha runt sig i en liten stab, människor som man kan lita på, som kan ta egna initiativ och jobba för ett gemensamt mål. Inte vid något tillfälle har det varit sura miner utan alla har gladeligen ställt upp vilket jag beundrar er alla för, NI HAR VARIT ETT FÖREDÖME FÖR DET GODA VÄRDSKAPET.

Om alla dessa fantastiska frivilliga som ställde upp skulle jag kunna skriva en bok om hur de jobbat, tagit egna initiativ, kommit med lösningar när man haft ett problem, tillsett att alla andra mått bra, ja listan kan göras hur lång som helst. Hoppas att alla de som inte var med förstår vikten av de andras insatser och inte föringar det.

Ett gemensamt mål – ja det var det viktigaste av allt att kommunicera ut, att de som var mottagare inte bara läste vad det gemensamma målet var utan att det kunde ta till sig, lägga det närmast hjärtat och förstå vad det innebar. Förstå då kan de flyga med egna vingar, då behöver man inte hela tiden reglera detaljer och de behöver inte fråga 1 000 frågor utan de tar tag i saker och ting av egen kraft. VIKTIGT är att hela tiden redovisa var de var i sin process så att vi återkopplade det till det gemensamma målet.

Om det är något man skulle ha kunnat önska sig mer och fler av är det besökare från allmänheten till landsbygdsriksdagen och mässhallen. En fredag och lördag där allmänheten hade tillgång till massor av spännande saker; seminarier, utställare där samtliga har koppling till landsbygden, Carl-Jan Granqvist, VM i armbrytning med Heidi Andersson, NM i grötkokning m m, m m. Allmänheten trodde inte de hade tillgång till allt detta eftersom evenemanget uppfattades som en ”Riksdag”, vilket det i egentlig mening inte är. Här skulle allmänheten kunnat få ut mycket av vad som var att ta del av.

Hur som helst, nu är det över och nästa gång jag bloggar kommer jag att ta upp Sunne som kommun med alla de förtjänster den har.

fredag 14 maj 2010

Summering av Landsbygdsriksdagen

JA nu är det gjort. Landsbygdsriksdagen har genomförts och nu är vi alla före detta arrangörer. Tiden har gått så oerhört fort så man har knappt hunnit med att ta del av allt som hänt, även om man varit med och styrt det hela.


Vad har då hänt? Lite fakta som kan ligga till bakgrund för fortsatt bloggande:

Deltagare
1 150 personer kom från hela Sverige och 96 personer från 22 olika nationer fanns med. Aldrig tidigare har en landsbygdsriksdag besökts av så många personer, både nationella och internationella. Vad beror detta på kan man fråga sig?

Jag tror det är några viktiga faktorer som gjort att man kommit till Sunne:
1. Det var ett mycket intressant program. Landsbygdsriksdagen hade utökats med ytterligare en dag mot tidigare, vilket gav deltagare tid för nätverksbildande
2. Lätt att komma till Sunne Kommun
3. Bra ställe att lägga kongressen på, allt på ett ställe
4. Bra boende inom korta busstider

Logistik
Vi hade 33 bussar som körde alla delegater kors och tvärs.
Varje kväll nyttjades fyratusen porsliner.
Det producerades 6 600 portioner mat.

Seminarier
Vi genomförde 88 seminarier med 116 föreläsare under fredag den 7 maj

Besök ut i området
Lördag åkte 33 bussar ut till olika besöksobjekt. Först på morgon kom alla deltagare med buss från boendeanläggningarna. Vid kongressområdet skulle man byta buss och ta den buss som gick till besöksplatsen. Kl 15.30 skulle man vara tillbaka och byta buss till den som gick till beoendeanläggningen.

ALLT klaffade perfekt.

VM (Värmlands Mästerskap) i armbrytning
Heidi Andersson (värdens bästa armbryterska) var på plats och förevisade hur det gick till att bryta arm. Därefter hade vi utslagstävling och en vinnare korades.

NM i grötkokning
14 deltagare tävlade om den Gyllene sleven. Här gällde det att koka den bästa gröten, den mest aptitliga, bästa uppläggning m m. Vinaren gick automatiskt vidare till VM i Carrbridge.

Landsbygdsriksdagen avslutades söndag den 9 maj kl 11.45 med att överlämna stafettpinnen till Blekinge som genomför evenemanget i september 2012.

tisdag 11 maj 2010

Hur fortsätter vi med Sunnebloggen?

Sunnebloggen går mot sitt slut inom EU-projektet Genius Locis ramar. Den 4 juni är det bloggslut då Mia Petzäll gjort sitt sista inlägg. Sunnebloggen har snart haft 15 000 besök sedan starten i slutet av april 2009 och ungefär 250 inlägg har skrivits av våra totalt 19 bloggare. Tycker du att Sunnebloggen ska leva vidare?

Vem/vilka skulle du vilja se som gästbloggare på Sunnebloggen? Personen bör ha anknytning till Sunne på ett eller annat sätt.

Hur tycker du bloggen kan förbättras? Är två veckor för varje bloggare lagom lång tid eller bör vi blanda inlägg från flera personer samtidigt?

Sunnebloggen har en egen fan-sida på Facebook – tycker du att denna bör utvecklas? I så fall hur?

Vi är mycket glada för dina åsikter – lämna dem som kommentar på bloggen (länk till höger under texten) alternativt maila: anna-karin.sandell@sunne.se eller anneli.jansson@sunne.se.

torsdag 6 maj 2010

Om uppsatser och vikten av väntande morötter

Nedgrävd i böcker om popkonst, minimalism och futuristiska moment. I syften, avgränsningar och estetiska objekt.

Det är b-uppsatsen som hägrar. Igår kunde man se oss i Stadsbibliotekets konstavdelning och bland Akademibokhandelns hyllor.

Det är svårt att disciplinera sig ibland. Hur intressant det än är hamnar jag gärna bland djurnamn på latin och gamla 90-talslåtar.

Plötsligt blir det viktigt att tvätta och dammsuga. När solen skiner utanför och vitsipporna har slagit ut, och björkarna knoppats utanför balkongen är det extra svårt att sitta inne och fokusera på en sak. Tacka vet jag att ha en morot framför sig.

Min idag är Amanda som anländer till Centralen 16:45!

måndag 3 maj 2010

Smaken av gul saft och mariekex

Jag och Louise pratar gul och röd saft. Mariekex. Det kryper i kroppen av nostalgi. För den röda saften tog alltid slut, och så satt man där med sin gula saft och kex som mjölades sönder i munnen och inte smakade någonting. Munnen blev så torr och man försökte skölja ner med den gula saften som inte på långa vägar var lika god som den röda. Med blöta och svettiga vantar. Kliande långkalsonger och strumpor som skaver och hasar ner i skorna.

Jonas Hassen Khemiri skriver i sin bok Montecore ”i främmande hotellrum fylls jag med den särskilda glädje som vi kan kalla nostalgi (eller sorg)”.
Den boken tycker jag förresten att ni skall läsa.

Vissa saker framkallar hos mig den glädje jag kan finna i nostalgi. Tidiga mornar i stallet. När jag gick upp innan både mamma och pappa. Klädde på mig i sömnen och satt i dörröppningen till stallet medan min häst Busen tuggade i sig havren. Jag minns hur mormor visslade inåt när hon lagade gröt till mig innan skolan. Och hon säger:

Ett tu tre
Katta kutter på sne’
Ta en pinne och perka rätt
Kutter ho lika lätt

Jag minns öllådan jag klistrade och målade på i pappas ateljé. Jag minns hur jag spelade Super Mario Bros utan ljud för att brorsan spelade Fu-gee-la för mig. När han spelade och sjöng ’Polaren Pär är kärlekskrank’ och jag tänkte att det här är nog det bästa jag någonsin kommer få höra. Och att den där gubben som egentligen sjöng den inte lät alls lika bra. När jag tog pappas skiva med Björks Greatest Hits när jag var tio år och lyssnade på första spåret i flera dagar innan jag lyssnade på låt nummer två.

Men, ibland drabbas jag av en melankolisk nostalgi. Som är så sorgsen att det vibrerar i kroppen. Då dyker misslyckade nyårsaftnar upp. När jag somnar innan tolvslaget och min alkoholfria dryck inte smäller lika häftigt som jag föreställt mig. Och där gråter jag av höga smällare. Och jag gråter i skogen när inte hästen vill hoppa över diket. Och jag tjurar när en klasskompis klipper av min blomma som jag planterat själv. Och, jag minns hur det känns när man inte fick mima till favoritlåten och när man gör bort sig och…

Och nu minns jag speciellt smaken av mariekex och gul saft.