Den besynnerliga händelsen med gravstenen om natten

Onsdag 30 mars
Idag tänkte jag berätta om en händelse under min resa till Jerusalem som var så märklig att jag höll på att bli religiös på kuppen.  Det blir nog ett lite längre blogginlägg idag men historien är så pass märklig att jag hoppas att du hänger med till slutet.

Oscar Schindler
När man som jag håller på och arbetar med frågor kring förintelsen kommer man förr eller senare i kontakt med Oscar Schindler, den tyske fabrikören och medlemmen av nazistpartiet som vände våldet ryggen och hjälpte tusentals judar undan en säker död. Han ligger idag begravd på en sluttning i Jerusalems utkanter och under min vistelse där kändes det som ett måste at besöka hans gravplats.

Jerusalem ligger i stort sett utslängd i öknen och regndagarna är lätt räknade. Tyvärr lyckades jag pricka in ett av de ovanliga och ovanligt häftiga regnoväder som drabbar stan. Just den här dagen hade vi redan bestämt att vi skulle besöka platsen där Oscar Schindler ligger begravd så vi trotsade vädergudarna och gav oss iväg.

Regnet orsakade ett visst mått av kaos när gatorna förvandlades till bäckar och åar och alla försökte ta dig därifrån. Trots trafikstockningen lyckades vi ta oss fram till begravningsplatsen, bara för att upptäcka att grinden var låst, suck. Som tur var fanns det ett telefonnummer till nyckelhållaren och han lovade att komma så fort som möjligt.
Så fort som möjligt visade sig vara en och en halv timme. När han till slut dök upp hade vår tappra skara decimerats till några få helt genomblöta entusiaster/nördar.
Förväntansfulla skyndande vi mot grinden bara för att bli varse att han tagit fel nycklar! Han var dock en handlingen man och visade oss runt muren till en sidogrind. Där slog han helt sonika sönder låset med en sten och lät oss gå in.

Vid det här laget hade det hunnit bli becksvart ute och regnet hällde fortfarande ner. Med hjälp av våra mobiltelefoner lyste vi oss fram och samlades i en liten ring kring graven. Christer som var den som visste mest om Oscar Schindlers livsgärning ställde sig vid sidan av gravstenen för att börja berätta.

Det var då det hände!

I samma ögonblick som han inledde sin berättelse slutade det plötsligt att regna och ett hål öppnade sig på himlen precis ovanför våra huvuden och det blev alldeles stjärnklart.
Christers historia varade väl sådär femton, tjugo minuter och i samma stund som han var färdig slöts hålet igen och regnet började vräka ner.

Jag kan lova er att det var en mycket märklig känsla att befinna sig på denna historiskt laddade plats och samtidigt få vara med om denna märkliga händelse.

Om du undrar över titeln på dagens blogginlägg så är den en travestering på Mark Haddons alldeles underbara lilla bok ”Den besynnerliga händelsen med hunden om natten”. Den har inte ett dugg med det här att göra egentligen mer än att titeln var passande. Läs boken.

Nu får det vara slut för idag
Tack och hej
L

Kommentarer

Populära inlägg