Filmarbetare på landsbygden en smula uppbragt

Ja vart var jag nu igen... efter några ganska stressiga dagar med slutleverans till kund, födelsedagskalas, teknikstrul, och annat smått och gott är jag på rätt köl igen.
Förra veckan var jag som sagt på ett spännande uppdrag och snackade lite inför riksdagens kulturutskott. Meningen var att de skulle få en bild av hur vi här i Värmland arbetar med film och hur man därmed överlever som filmarbetare på landsbygden.

Allt gick jättebra, men jag blev en smula uppbragt över deras sätt att resonera.... De påpekade att vi ändå behövde ta in hjälp av kompetenta personer från storstäderna vid större filmproduktioner här på landsbygden. Jo det stämmer ju, men deras resonemang borde snarare varit: Hur ska vi jobba för att behålla kompetensen på landsbygden? Hur ska vi motarbeta centraliseringen av filmproduktion till storstäderna?

Det lustiga är ju att alla kompetenta personer som nu mer bor i exempelvis Stockholm kommer till 80% från landsbygden, eller medelstora städer... Hade det funnits stöd och bättre förutsättningar kanske de skulle startat sin verksamhet på den ort de kommer ifrån istället... vem vet?

Jag personligen tror starkt på mångfald vad det gäller kulturyttringar och om alla kulturproducenter bor i storstäder tror jag att kulturen har en tendens att bli likriktad och endast spegla EN bild av Sverige.

Nåväl.. låt oss lämna området kulturpolitik... ;)

I kväll ska jag ner på Teaterbiografen här i Sunne, där jag arbetar extra som biografmaskinist. Vi visar filmen ”Försvunnen” i kväll, en riktigt läskig svensk thriller, där Kjell Bergqvist har en mycket ovanlig roll. Mer om underbara Teaterbiografen i morgon!

Häpp! /Lisa

Kommentarer

Populära inlägg