torsdag 26 maj 2011

Prioritera

I min klass har vi ett uttryck för när man väljer att ta hand om sig själv istället för att exempelvis komma på första lektionen innan dansklasserna drar igång eller när man över huvud taget sätter sig själv i främsta rummet. Prioritera. Det är ett väldigt fint sätt som gör det ok att se sitt eget välmående som något viktigt. Det finns liksom gränser på uthärdandet och ibland är det inte så farligt att känna efter och säga stopp om kroppen inte vill mer. Eller huvudet heller för den delen.

Idag har vår rektor prioriterat fram en sovmorgon så jag ska inte vara på Dansens Hus förrän klockan 11:30. Men innan dess ska jag träna så jag kan tyvärr inte njuta av min solfrukost längre. Men gott var det och sol fick jag! Ska försöka uppdatera igen lite senare idag och bland annat skriva lite om gårdagen då vi hade möte angående nya danskonceptet BRANDED. Det är verkligen grymt att få vara med och arbeta och försöka skapa något från grunden! Hörs snart!

Klassen framför Dansens Hus
//Sanna

onsdag 25 maj 2011

Visdom på många plan

Sitter nu och ser att jag har 3 minuter på mig tills jag borde sova för att få 8 timmars sömn. Jag har varken duschat, borstat tänderna, stretchat eller fixat klart med de fakturor jag måste få iväg. Tror ni att jag hinner? Livet på en pinne ;D

Idag har jag prioriterat att sätta in mina linser för första gången istället för att gå ut och springa i regnet. Bra val kände jag nu lite spontant. Sedan sista klassen med Karl och Knut, vilka magiska konstnärer de är. Sök på Subjazz på Youtube så förstår ni vad jag menar, AMAZING. Visdomsorden och inspirationen haglar under klass. På ett väldigt fint sätt. Bland annat "A diva isn´t necessarily stronger than anyone else, she just doesn´t show the effort". Embrace.

Hann även med ett möte angående NuSkin, vars produkter jag tycker är helt fantastiska eftersom de verkligen kan hjälpa människor. Jag är inte helt inkörd på alla fronter än men jag äter exempelvis deras kosttillskott LifePak, Marine Omega och Vitality och känner väldigt stora resultat. Sistnämnda har jag även fått min mormor och morfar att beställa, och jag ser verkligen fram emot att få ta del av deras resultat. Kort och gott jobbar Vitality med att stärka upp cellerna i kroppen så att den bättre kan ta hand om sig själv. Forskning på hög nivå helt enkelt.

Sist men inte minst har vi entrat scenen på Dansens Hus för första gången idag, mäktigt. Med hjälp av Isaac Spencer och Johanna Lind från Cullbergbaletten har vi repeterat, stagat och ljussatt verken Point Of Eclipse och Walking Mad av Johan Inger. De är verkligen fantastiska att dansa och jag ska verkligen göra allt för att representera dem rättfärdigt. Är inte där riktigt än men kommer att vara det på fredag! Hann tyvärr inte fota något men lovar att göra det imorgon. Tack för nu och ta hand om er!

/Sanna

Här kan finns ett klipp med Subjazz, Karl-Erik Nedregaard och Knut Arild Flatner

tisdag 24 maj 2011

Sunne en del av den jag vill vara

Tankarna bara svävar runt i huvudet, eller snarare runt huvudet för ingen av dem vill stanna upp och formatera om sig till en konkret text.  Kort och koncist. Hur gör man det?
Att vara realistisk har aldrig riktigt varit min grej, men på många plan är jag så innerligt tacksam för det. Dans hade troligtvis inte varit vad det är för mig idag om jag sett en annan sanning som verklighet. Så tack för att jag får ha min egen värld och verklighet. Vem det nu är jag ska tacka. Troligtvis och förhoppningsvis väldigt många.

Mitt namn är Sanna Jansson, uppväxt på Verkstadsgatan i Sunne och som för mig fortfarande är den bästa platsen på jorden.  Trots detta är jag numera mycket trivsamt bosatt i Stockholm där jag om 9 dagar har utbildat mig till professionell dansare på Balettakademien. Whoop Whoop! Under dessa två bloggveckor kommer ni att få följa med under finalen av dessa tre år, då vi repar inför slutföreställningen “En Som Vi” på Dansens Hus. Har möten och repar inför det kommande livet med danskonceptet BRANDED, samt repar inför föreställningen “TRIPLEX - inside the box and out“ med NUDANS som är ett studentprojekt som jag är en del av på Göteborgsoperan. Allt detta finns på Facebook om någon är nyfiken!

Jag är väldigt stolt över att få chansen att skriva på Sunnebloggen eftersom att Sunne är en del av vem jag är och vem jag vill vara. Det är en plats att komma tillbaka till, om och om igen! Avbryter lite abrupt nu, för vill stretcha innan jag går och lägger mig, annars kommer sista jazzklassen med Karl & Knut (två jazzgudar ifrån Norge) imorgon (läs idag) inte att bli särskilt lustfylld.  Ha det bra så länge!

// Sanna

Bilden är tagen av Anders Larsson och är tagen inför Dansens Hus. Även min profilbild på Facebook, tänkte att det kanske blir lättare att placera mig då!

fredag 20 maj 2011

Att möta andra kulturer

Det är bra för barn att få möta barn med ett annat språk , från en annan kultur och att få se barn med andra  hudfäger. Felicia vår dotter är oerhört reserverad i början av vår resa, hon är  väldigt reserverad mot svarta människor. 
Vi träffar en kvinna i Aschweem som var en fransyska från Senegal (en svart kvinna) och hon frågar om Felicia träffat några svarta människor tidigare. Nej, sa jag och blir medveten om hur sällan man ser en svart människa i Sunne. Det tog 5 veckor för henne att våga leka med andra barn som talar ett annat språk än hon själv. 
När vi kommer till Jaipur och hon får träffa  alla dessa barn på bilden, det är slutet på vår resa och då är det full rulle och spärrarna har släppt...

torsdag 19 maj 2011

Jaipur

När vi kommer fram blir vi förvånade över att det är så kallt, vi tror att det är sommar i hela Indien inte bara i söder, vi får införskaffa varmare kläder. Jaipur är en fantastiskt spännande stad i norra Indien! En plats vi blir mer och mer förtjusta i för varje dag vi är där. Vi är där 1 vecka.
Jaipur är huvudstaden i Rajastan och har 3 miljoner invånare. Staden ligger mellan berg och i staden finns ett tempel mitt i en sjö som är en stor turistattraktion. Det är en stad med puls  och har man idéer som man vill förverkliga så är det staden med stort S. Alla vill hjälpa till och förstås  tjäna på det,  så det kan bli dyrt i slutändan när många är inblandade. 
Det är positiva energier, man blir glad och inspirerad för här älskar man buisness! I och med möjligheten att tjäna pengar på turisterna så skenar lätt förståndet i väg. I vårt fall som söker någon som kan hantverket att borra i våra stenar går i genom många faser. Den första blir så girig att  innan vi hinner förklara exakt vart  i stenarna det ska borras hinner han och hans medarbetare borra sönder cirka 200 stenar.Med nästa kontakt  skenar priserna iväg för alla mellanhänder som ska ta del av kakan. Lyckligtvis, och i bland kan man tala om" att något är meningen", träffar vi en man med båda fötterna på jorden och vi får en kontakt  med ett bra pris utan mellanhänder.  Och vi vet att det är vår "drillmaster" som får alla pengarna för jobbet.

onsdag 18 maj 2011

Att resa med tåg

Att resa med tåg i Indien är fantastiskt! Vi åker från Chennai till Agra , vi har väldigt tur att i sista stund få tag i en tågbiljett.  Vår resa till Agra i Norra Indien tar lite drygt  1  1/2 dygn. Vi får en "liggvagn", i varje kupé finns 4 bäddar, man får lakan, kudde och en filt. Vi blir  uppassade hela tiden, med chai (indiskt te) eller kaffe. Vi får mat 3 gånger per dag, frukost, lunch, middag och däremellan godis, choklad, chips och så vidare. Dessutom är det mycket billigt, till exempel en kaffe kostar 10 rupies som är lika mycket som cirka 1,50 kronor.  
Vi träffar många glada och spännande människor.  Trots att resan är så lång så hinner vi inte tröttna. Det är verkligen semester och vilken service! Om man vill vara asocial så kan man bara se ut genom tågfönstret och njuta av landskapet som passerar förbi.

tisdag 17 maj 2011

Mamallapuram

Vi reser först till Chennai på Östkusten. Det är en stor stad med många miljoner människor. Vi reser genast vidare därifrån med lokalbussen till en plats som heter Mamallapuram, ett litet samhälle som ligger invid Bengaliska bukten. Vi har fått tips om att på den platsen finns det många hantverkare som är skickliga i sten, där kan vi säkert hitta någon som kan borra hål i våra strandstenar. 
Nu visar det sig väldigt snabbt att de är skickliga på  mjukare sten, sandsten, vilka de gör skulpturer i. Hur som helst är det en idyllisk plats med sopade gator för medelkassturister från framförallt England, Italien och Frankrike. Det är dyrt att bo och äta  och leva där så vi stannar väldigt kort, 3 dagar, det är lagom.

Det bestående minnet av den platsen är ett besök vi gör på ett barnhem.  Dag spelar och demonstrerar  lergök och barnen får lära sig att spela på instrumentet och blir förtjusta! Dag sjunger även opera, O sole mio.. så taket håller på att lyfta.  Barnen har också uppträdande då de sjunger  och dansar. En minnesvärd kväll!

måndag 16 maj 2011

Resa med buss

Att resa med långfärdbuss i Indien är inte en allför angenäm upplevelse, men det är lätt att få biljett och man behöver inte vara lika välplanerad som när man åker tåg (vilket man helst ska boka minst 10 dagar innan resa för att garanteras plats).
En indier sa till mig att " trafiken i Indien är som ett galet  videospel", att åka buss är också det. Jag beundrar ändå busschaufförerna som är otroligt skickliga i trafiken! De kör fort och "kryssar sig" fram,  ibland kör de om på vänster sida , ibland på höger beroende på var det finns en"lucka" att passera igenom. De hanterar trånga snirkliga vägar vid tvära stup.  De rycker fram och tvärbromsar, tutar hela tiden och har man precis somnat vaknar man av en rapp inbromsning. 
Någon toalett finns det inte på bussen  och man får tåligt vänta om man är kissnödig till "busspausen", det ska gå fort! Man ska inte ha känsliga  öron för på hög volym spelas antingen indisk populärmusik eller så visas en Bollywoood film på dvd  igenom raspiga högtalare.  Det gör man för att chufförerna ska kunna hålla sig vaken berättade en man på väg till Chennai. 
Med buss reser vi från Goa till Chennai på östkusten, sedan från Jaipur i norr  till Goa i söder, sammanlagt cirka 290 mil. När vi kommer tillbaka till Goa efter denna busstripp berättar min bekant Lina att busschhufförerna går på amfetamin för att hålla ut vid långkörningar, väldigt betryggande! ... Nästa gång tänker jag planera mina resor väl i Indien! 

fredag 13 maj 2011

Råttorna i Ashweem

Innan vi reser vidare måste jag berätta om råttorna, ett fysiskt bestående minne som känns i ryggraden när jag tänker på det...

Det är väldigt mycket sopor överallt i Indien, i buskagen, vid vägarna, kring husen, växer sopberget och ingen vill kännas vid det.. Det är som att det inte finns. En morgon när vi packar inför resan till Chennai och ska ta fram det vi lagt under sängen kommer det fram en katt, den ser mycket förvirrad och nyvaken ut, sedan drar vi ut ett liggunderlag och ut springer en råtta, och stor är den, och strax efter en till. Jag är på väg att få hjärtstillestånd, medan Dag och Felicia inte ens ser dem. Det kommer en till springande så de får se en de också.

Vi städar ordenligt och plockar i hop våra saker innan vi åker i väg. När vi kommer tillbaka 2 veckor senare har råttorna haft kalas på vår madrass och vistats i vår säng, varit i våra kläder och så vidare. Vi vill inte bo där längre och fick istället flytta in i en lägenhet på övervåningen i samma hus. Här uppstår istället problem med hyresvärden: råttfällor? Neej det finns inte, madrassen förstörd? Jaha, något som kan hända... Eftersom vi tycker att det är "deras råttor" så får de ersätta oss för förstörda ting? "Våra råttor" är något som inte existerar.

Nej, här kunde vi inte mötas i något samförstånd, men i och med att vi lämnade en hel del kläder, böcker och så vidare när vi skulle resa hem kunde de bjuda på de 500 rupies vi var skyldiga (för bland annat användning av internet) = cirka 80 kronor.

torsdag 12 maj 2011

Vackra Goa

Vi flyttar till Aschweem i norra Goa , ett egentligen ganska "turistiskt ställe".  Men högsäsongen har tagit slut och nu är det folktomma stränder, gator, och en lugn plats . En vacker plats vid havet! Kilometerlånga stränder  till Mandrem och Arambol i norr, och till Morgim i söder. Vi njuter av sol och bad!  
Jag har förstått att förutom de livsfarliga undervattensströmmarna i Arabiska havet är  fallande kokosnötter den vanligaste dödsorsaken i Goa. Det är vid stränderna i Goa som vårat "oväntade projekt" tar sin form. Vi hittar vackra ,mjuka hårdslipade strandstenar och när vi ser dem tänker vi; Vilka fina smycken de skulle kunna bli, kan man hitta någon som skulle kunna borra hål i dessa stenar?
Vi börjar undersöka saken men finner inte någon kontakt i Goa. Detta blir en dörröppnare ut från turistreservatet Goa till det övriga Indien.  Att få tag i någon som kunde göra detta hantverk skulle inte vara så lätt att hitta!


onsdag 11 maj 2011

Elektricitet

Att promenera på eftermidagarna  är  underbart, det är inte så varmt som mitt på dagen, bara en skön varm luft. 

Vi upptäckter snart elledningarna ovanför oss efter vägarna. Dom är helt "fantastiska" att betrakta , de är  hopsnurrade som garnnystan men tycks ändå fungera?  Vilket är faschinerande. Vi undrar verkligen hur det fungerar? Snabbt ser man till att passera om man  ser detta ovanför sig och visst undviker man att luta sig mot en elstolpe för alla hängande trådar.

Vi får höra att väntas dåligt väder så brukar man för säkerhetsskull stänga av elen,  i bland ett par dagar och då får allting stå still.

tisdag 10 maj 2011

Siolim

Vi bor först i Siolim, en liten stad som ligger "mitt i Goa" ca 8 kilometer från havet.  En mysig plats med mycket människor och mycket trafik. För att bo där och lättare kunna uppskatta platsen med dess läge (nära till olika badstränder samt närhet till storstaden Mapsa)  behöver man hyra en vespa eller motorcykel.
Det är vänstertrafik och mycket trafik, det känns för riskfyllt att genast "slänga sig in i den trafiken och köra". Därför åker vi taxi när vi ska  till stranden, men det blir ganska "dyrt ", med vår begränsade budget på 200 kronor per dag får vi leva snålt i 3 dagar. Det fungerar inget vidare...
Ett promenerande med barnvagn mellan bakerystreet (där bageriet ligger, med goda bullar) och melonmannen, däremellan ligger en gata där prostitution äger rum... Vi börjar tröttna, vi vill flytta närmare havet.
Nu har vi bott i vår lägenhet i 2 veckor,  vi har lovat hyresvärden 2 månader. Vi hittar ett boende vid havet och flyttar ut från ena dagen till den andra, vilket inte gör hyresvärden glad. Men det går ingen större nöd på honom för han äger ett välbesökt lyxhotell i närheten.

måndag 9 maj 2011

Vi åker till Indien

Vi börjar vår resa till Indien den 7 Januari  från Arlanda klockan 12.00 på dagen. Vi mellanlandar  i Istanbul och där möter vi upp min kompis Lina och hennes son Noak 4 år som har åkt från Helsingfors.

På morgonen klockan 04.30 landar vi i Mumbai, värmen möter oss när vi stiger av planet, samt en hel del pappersbyråkrati innan vi lyckas 3 timmar senare passera Mumbai International airport och åka vidare till inrikes för att åka vidare till Goa klockan 10.00 på morgonen. Vi sitter  och halvsover och läser sagor för barnen, när vi plötsligt får höra att strax intill håller de på att kontrollera en väska de misstänker innehåller en bomb. 
Poliserna kommer med sina bomb hundar för att sniffa på väskan. Och folk är nyfikna och vill  komma så nära som möjligt för att se vad som "kommer att hända". Det är  aldrig frågan om att utrymma  byggnaden och vi sitter kvar lugnt och  fortsätter läsa saga...Tur är  väl ändå att det nu inte är någon bomb i väskan, vad skulle då kunnat hända!?

Marie Rönnberg

Jag heter Marie Rönnberg , är konstnär och bosatt i Gårdsjö, Östra Ämtervik sedan 4 år tillbaka.
Under januari - februari var jag och min sambo samt vår 5 åriga dotter på resa i Indien. Vi började vår resa i södra Indien, Siolim i Goa. Ett oväntat projekt som dök upp för oss tog oss ut på en resa på cirka 500 mil i Indien. Jag tänker under dessa två veckor berätta om händelser och reflektioner från denna resa.

fredag 6 maj 2011

Avslutningsvis

Maskinkörningen och planterningen är i full gång och vi har det bra.
Rummen i elevboendet Boet är nu klara och vi har fått flyttat in, de blev jättefina!
Vi går snart ut på praktik som gäller planterning och inköp.
Timbersporten är i full gång och vi åker på träningsläger vecka 19.

En snabb sammanfattning om vad som sker och kommer ske inom en snar framtid, jag gör idag mitt sista blogginlägg och tackar för mig. Jag tycker det har varit roligt att blogga under dessa två veckor och jag hoppas ni har tyckt om det jag har skrivit. Och jag önskar en trevlig fortsättning!

Tack / Åse Palm

torsdag 5 maj 2011

Stihl Timbersport

Som jag skrev i ett tidigare inlägg håller jag på med en sport som heter Stihl Timbersport. Södra Viken är en av två naturbruksskolor i Sverige som håller på med denna sport, här på Södra Viken är vi totalt 6 elever och 3 lärare som utövar den. Det är en sport som handlar om tid och det är snabbast som gäller! Det är en rolig och spännande sport.

Vi ska på träningsläger till Älvdalen vecka 19 och träna med andra och även åka och kolla på någon tävling, kanske till och med delta!

Klicka här för att läsa mer om sporten/momentet.

tisdag 3 maj 2011

En naturbruksskola med charm!

Södra Viken har två inriktningar, transport och skog. Jag har valt inriktning skog på grund av mitt intresse för skogen och naturen.

Här på Södra Viken är vi väldigt mycket ute eftersom många av lektionerna är utomhus. Det är ett bra sätt att lära, att få se hur saker och ting fungerar i praktiken och inte bara i teorin . Personalen på skolan är bra och trevliga. Eleverna på skolan är också trevliga och pratglada. Sen jag började här i höstas har jag lärt känna många nya och trevliga personer!

En del av eleverna bor här på internatet och vi har mycket roligt på fritiden. Nu när våren har kommit finns det ännu mer att göra och många roliga minnen finns här!


måndag 2 maj 2011

Tillbaka till skolan!

Ja nu är skolan igång igen och det är full fart med en gång. Härligt!

Eftersom det är plantering och baskörning på schemat är det mycket tid ute i det fina vårvädret. Renoveringen av elevboendet Boet är nu klart på ena sidan av korridoren och jag får äntligen flytta tillbaka till mitt gamla rum.

Även hemma är det full fart med den nya familjemedlemmen!