Jakten på Nils Brelin

Sökandet efter Nils Brelin började med att jag och hans ättling Randi Brelin Furu besökte ålderdomshemmet Bergskog där Nils tillbringade sina sista dagar. Vi besökte också Stensjön där han var verksam en tid och skriven hela tiden.

Nils Brelin
Nils Brelin föddes 1859 i Mangskog och gifte sig med Maria Andersdotter också hon född i Mangskog, 1859. Paret fick fyra barn, varav den äldsta Hilma Kristina född 1882 är anmoder till Randi.
Nils hustru Maria dog i Stensjön endast 33 år gammal och lämnade Nils ensam med fyra barn. Hur livet förflöt där uppe vid Stensjön kan vi kanske inte ens tänka oss, men besvärligt måste det naturligtvis ha varit.

Hilma Kristina flyttade till Norge 1901 och i våra kyrkböcker står att även Nils troligen vistades där. Nu finns belägg för att han gjorde detta. Nils blev rallare och blev en del av rallartraditionen under sina första år i Norge. Han kallades gammelsvensken i de trakter han drog fram.

Men nåväl vem var han och vika anor hade han.

Tio generationer bakåt i rakt nedstigande led träffar vi på en kronobefallningsman som hette Håkan Werme, född ca 1490. Denne Håkan blev halshuggen av Gustav Vasa då en silvertransport från Sala silvergruva till Uppsala kom bort och för vilken Håkan Werme var ansvarig för. Hårda tider under landsfaderns regim alltså.

Ett barnbarn till denne Håkan Werme blev Brunskogs första kyrkoherde. Han hette Paulus Nicolai Wermius född ca 1570. Kyrkoherden fick två döttrar.
Den ena hette Birgitta Pålsdotter (efter Paulus) Brunskogia född 1622, hon blev sju generationer senare anmoder till Nils Brelin.
Den andra dottern hette Dårdi Pålsdotter född 1620. Det märkligaste och som en saga finner man om man följer den andra dottern Dårdi i rakt nedstigande led. Var kommer man då? Jo till Maria Andersdotter som gifte sig med vår Nils Brelin!

Cirkeln är sluten och en grav på Sunne kyrkogård har fått ett annat liv och i mitt tycke en del av vårt kulturarv som vi måste bevara. Nils och Marias gravplats på Sunne kyrkogård är i alla fall bevarad för eftervärlden och är numera försedd med en gravsten på vilken det längst ner är inhugget det norska ordet TAKK.

I denna historia har jag lagt ner många dagars arbete vilket gjort att jag inspirerats att skriva en bok. Arbetsnamnet är rätt och slätt Nils och Maria. Vi får se om jag orkar skriva den färdig. Jag har i alla fall kommit upp 70-80 sidor. I nästa blogginlägg ska ni få läsa inledningen till boken.

Hälsningar Arne Persson/Arne ve körka

Kommentarer

Håkan Sandmark sa…
Jag tingar 1 ex av förstauppl.
med tanke på ev. framtida värde
stegring..
ett ex. till Höjen också
Maritha Sandmark sa…
Mycket spännande och trevlig läsning!Är det dottern Zandra som lärt dig? Roligt att följa far o dotter på Sunnebloggen!

Populära inlägg