onsdag 27 mars 2013

Inget alternativ att resa ensam

Som liten drömde jag mig bort i upptäcksresandens mystiska värld. Det är en av anledningarna till att jag rest en hel del i mina dagar. Jag har under mina resor skaffat en del kontakter som jag är mån om att ha kvar. Då kan man besöka dem igen vid tillfälle.

I Australien har jag varit två gånger och planerar att åka dit igen om några år. Tanken är att mina barn ska få ta del av vad andra delar av världen har att erbjuda. Jag ser det som mycket spännande att med dem få ta del av andra kulturer och synsätt som gör att man får sig en tankeställare om värderingar och vardagsliv.

 Det är oerhört lärorikt att resa och jag unnar och rekommenderar andra att ta chansen att se annat än hemmaplan. Jag menar dock inte att hemmaplan är sämre, jag trivs bra där jag bor. Men det är väl just det att få insikt i att man har det ganska bra jämfört med många andra, utan att för den skull bara vara tacksam och inte våga säga ifrån eller vilja få det ännu bättre.

Jag har under mina resor varit förskonad från otrevliga händelser som kunnat gjort att man fått avsmak för resandet. Naturligtvis är det inte jätteroligt varje dag eller timme men på det hela taget så har man haft kul när man planerade, reste och kommit hem. 

Jag har många minnen som etsat sig fast och som man kan dela med sin resekamrat. Att resa själv har egentligen aldrig varit något alternativ för mig, då jag i min ungdom åtminstone tyckte det skulle vara obehagligt och inte lika kul att inte ha någon att dela sina reseminnen med, när man kommit hem. Dessutom känns det lite opraktiskt och svårare om man tex skulle bli sjuk eller skadad på något sätt.

Men någon liten strapats har man väl gjort själv. Jag lever än idag på många minnen och dom får mig att skratta och må bra. Många delar av världen har jag sett men många delar återstår. Jag har varit i alla världsdelar utom Antarktis, än så länge. 

Ska också säga att efter den första jorden-runt-resan fick jag upp ögonen för närmiljön och Svea rike. En kul grej att nämna i det sammanhanget är att jag varit i alla landskap i Sverige. Föregående mening är ganska typisk för mig. Jag sätter upp ett mål eller får för mig en sak som kanske är lite udda och så försöker jag genomföra den. Mer om det nästa gång.

/Marcus 

måndag 25 mars 2013

Marcus Gullströms tur att blogga


För några veckor sedan fick jag erbjudandet att blogga och jag tyckte det lät spännande så jag tackade ja.
Jag är född i tvillingarna den 3:e juni i Torsby kl. 02.40, enligt säker källa, och uppvuxen i Sunne.

Hela mitt liv har präglats av mitt genuina idrottsintresse och då menar jag att utöva och inte i första hand att ha stenkoll på allt och alla inom idrott. Visst tittar jag en hel del på idrott men jag är inte fanatisk så jag måste ha särskilda tv-kanaler för att följa mitt favoritlag.

Trots att jag varit bosatt i Sunne hela mitt liv har jag ändå flackat runt lite på orten. Jag har bott på "gårn" i Skäggeberg, där jag har många trevliga och ett och annat mindre trevligt minne ifrån. Jag har bott i Klockaregården, Gårdsjö, Bengster/Sunsdvik, Brobyäng, Åmberg, Leran, S. Borgeby och nu befinner jag mig på Hea. Förutom det lokala flackandet har jag rest jorden runt två gånger och varit på semester/träningsläger/projektresor i Europa vid flertal tillfällen. Några resor återkommer jag till. 

Jag har två barn (Malve och Alvin), 8 och 6 år unga som också är idrottsintresserade. Min mor heter Kajsa och min far heter Pär. Mina syskon är Håkan, Henrik, Mikael, Mathilda och Adam.

Jag jobbar för närvarande på Fryxellska inom matte och no (fysik/kemi/biologi). Större delen av mitt arbetsliv har varit inom kommunen/skolan, så nu när påsken nalkas har jag förmånen att vara ledig och ska åka till Barcelona på träningsläger med Rottneros IK. Vi är 20 st som åker för att svetsa samman gruppen inför årets seriespel i div. 4. I fjol vann vi div. 5 så vi gick upp en serie och får nu se fram emot tre fryksdalsderbyn (Kil, Sunne, Torsby) förutom de övriga matcherna som är lika viktiga då det är lika många poäng som står på spel i varje match. I skrivande stund väntar en träningsmatch inom någon timme så jag får avsluta här och förbereda inför den och återkomma vid annat tillfälle.
/Marcus

måndag 18 mars 2013

Sunne är mysigare än Karlstad

Som jag skrev i första inlägget så bor jag i Sunne på helgerna och i Karlstad under veckorna. Det är en väldigt stor skillnad, och jag är glad att jag inte bor själv i lägenheten. Jag och min syster delar nämligen den 21 kvadratmeter stora lägenheten, det kan bli lite trångt ibland.

Det jobbigaste med att bo i Karlstad är att man behöver laga mat och diska själv, och om man inte orkar diska direkt efter att man ätit klart så kan det tyvärr bli stående ett par dagar.. hihihi. Har jag tur så tröttnar min syster först på all disk och fixar det. The typical lillasyster.

Om jag ska vara ärlig så tycker jag inte att det är så kul att bo i Karlstad, men det blir ändå okej eftersom jag har mina två bästa kompisar i där. Resten av mina vänner har jag kvar i Sunne och dem längtar jag ofta efter, även min familj kan man ju sakna ibland. Men mest av allt så saknar jag min sötfula och mysiga hund Totte.

Jag vet många som säger att de inte kan vänta på att lämna Sunne, detta begär har inte jag. Det kanske beror på att jag typ redan flyttat därifrån, men jag kan verkligen tänka mig att flytta tillbaka till Sunne när jag gått klart skolan. Jag tycker att det är mysigt där, det känns liksom hemma.

Karlstad tycker jag däremot inte så mycket om, kanske för att jag mest förknippar Karlstad med skola. Det bästa är att det finns bra träningsförutsättningar och att jag har några kompisar här så klart.

Så själv tycker jag bättre om Sunne, men det går an att bo i Karlstad också.

/Emilia

fredag 15 mars 2013

Käpphästar

Ja, min vinnarskalle fick jag av att tävla mot min syster, men min spänst fick jag av något helt annat.

Jag tror jag gick i tvåan eller trean när min syster startade sin käpphästridskola på vår tomt, ridskolan bestod av kanske sju käpphästar som var gjorda av strumpor och pinnar. När man red var det mycket viktigt att man hade ridhjälm (cykelhjälm) och väst (plastkasse), man skulle ju inte skada sig om man ramlade av sin käpphäst.

Vi blev att ganska stort gäng på kanske 10 tjejer som red på min systers ridskola. På lov och helger anordnades ofta utflykter eller tävlingar, och att komma iväg på sådana grejer kunde ta tid, käpphästarna vägrade ju såklart att gå in i transportvagnen (bakluckan på bilen).

Och hur hänger nu detta ihop med min spänst? Vi hoppade väldigt ofta med våra käpphästar, och själv tycker jag att vi hoppade väldigt högt. Pinnarna låg på överkanten av stolsryggarna, och ni får komma ihåg att jag och mina kompisar bara gick i typ trean. Så detta tror jag var mycket bra träning och att det hjälp mig mycket inom friidrotten. 
Jag prövade faktiskt förra sommaren att hoppa över samma höjd med en käpphäst, och det var väldigt komplicerat att få över hela pinnen på käpphästen.

Det får räck för nu ska jag till skolan! :D

/Emilia
 

onsdag 13 mars 2013

Min tur att blogga! Wiihii!

Jag heter Emilia Kjellberg och är en 16 (snart 17) årig tjej vars liv mest består utav skola och friidrott, och så klart sömn. På helgerna bor jag med min familj i Sunne, men under veckorna så bor jag och går i skola i Karlstad. Anledningen till att jag valde att gå i Karlstad istället för Sunne är just att jag får bättre träningsmöjligheter.
Jag började med friidrott när jag var 11 år, så nu har jag alltså hållit på i ungefär sex och ett halvt år. Anledningen till att jag började med friidrott var för att jag hade många kompisar som höll på med det. Jag hade också gått på Sunnes sommaridrottskola innan, då var jag väl ungefär 8 år. Men mitt intresse för friidrott började långt innan det. Jag växte nämligen upp de åren som Sverige hade sin ”storhetsperiod” inom friidrott, då var det bl.a Kajsa Bergquist, Stefan Holm och Carolina Klüft.

Efter att familjen sett klart på hur Sverige kammade hem medalj efter medalj så var det minsann min tur. Jag satte på mig min version av Sveriges landslagsdräkt och började hoppa över ribban (morgonrocksskärpet) för att sedan landa i madrassen (sängen). Jag var inte ensam om detta i familjen, jag tävlade nämligen alltid mot min äldre syster Alexandra, bredvid satt mamma och pappa och hejade på.

Jag och min syster tävlade väldigt ofta och i alla möjliga saker. Snabbas till diskmaskinen och tillbaka, vem som var bäst på konståkning (pappersskridskoåkning) eller kanske vem som kunde cykla rakast. Det var antagligen här jag fick min stora vinnarskalle, att komma tvåa är lika med förlust. Jag skulle aldrig kunna komma till en tävling och satsa på något annat än guld, jag vill alltid vara bäst i det jag gör och vinner man inte så finns det ju någon som är bättre.

Ja nu får det räcka för jag är väldigt hungrig och tänker gå och äta. Så måste jag ju spara saker till andra inlägg också :)
/Emilia
 

fredag 8 mars 2013

Vardagsliv, skäggväxt och livsfilosofi


 
Ja, då har dessa två veckor gått och man får väl tacka för att man fått förmånen att få skriva några personliga tankar och funderingar på Sunnebloggen!

Eftersom jag har det arbete som jag har så tror ni väl säkert att den däringa Åke han lever nog livet varje dag och tar varje tillfälle i akt att verkligen njuta av det...

Men där tar ni nog lite fel, om ni tror det. Jag lever ett alldeles vardagligt liv precis som ni gör, och upplever ibland en mindre personlig katastrof om jag upptäcker att rakhyvlarna var är slut, på morgonen då man ska till arbetet. ( det är kanske därför ni kan se mig lite orakad ibland, men en del tycker det är klädsamt det också)...

Men ett ord på vägen kan jag väl få ge er: Försök iallafall att ta vara på alla dagar ni har, gör något bra tillsammans och njut så mycket ni bara kan! Tänk på att livet bara är en glimt mellan två evigheter!
// Åke

torsdag 7 mars 2013

Engagemang, fotboll och snickarkorv

Mallbackens IF, Sunne, vilken satsning! Det är verkligen positiv reklam. Och det är väl alla engagerade i bygden som är den bästa reklamen. Tänk att för fotbollsspelare från alla större orter få komma ut på grusvägar i en stor buss och mötas av både stora mörka skogar och en och annan älg.

Få komma fram till en liten glänta med en älv brusande och där mötas av en grönskande grön välskött fotbollsplan. Oj vilka kontraster för spelare som är vana vid stora anläggningar med asfalterade ytor runtom och stress och jäkt!

Genom alla år har detta skötts av dessa glada och arbetsvilliga funktionärer. Många är de äldre damer och herrar som alla tillsammans kämpat åt samma håll, nämligen att de stöttat Mallbackens och dess damfotboll i både medgång och motgång.  All heder åt alla engagerade, snickarkorven och damfotbollen!

// Åke

tisdag 5 mars 2013

En positiv dag för Sunne

Då gick väl helgen som förväntat! Mycket folk kom till Sunne och trivdes!
Men det var allt lite kallt i vädret hörde jag Kjell säga från scenen. Ja, knapparna på spelet var det inget fel på iallafall, det lät riktigt bra, hörde jag flera säga!
Ja, en positiv dag för Sunne med skidåkning och folk i affärerna.

När man i mitt arbete har kontakter med kontor från norr till söder och berättar att man är från Sunne, säger de ofta.
- Ja, Sunne är fint, där har jag varit, och det kan vara de mest skiftande aktiviteter de varit här på, både naturen uppskattas högt liksom kultur och nöjen!
Så sträck på Er alla ni som är engagerade på olika sätt och skapar denna positiva stämning! Alla ni det är Sunne det!
// Åke

fredag 1 mars 2013

Laddat för en sagolik dag

I morgon verkar det hända saker här i Sunne! Hoppas Hasse Andersson är i högform för då kommer nog tågresenärerna att ha ont i skrattmusklerna när de anländer till Sunne! Ja, Sunne är verkligen kreativt när det gäller att skapa aktiviter av alla de slag, vi har ju till och med kokat gröt på torget!

Hoppas nu att det blir som man läst - en sagolik dag i Sunne! Men det blir iallafall en stunds underhållning av Camell, duktig att sjunga hon, den där Camilla, men hon är också bra på att mycket annat. Som att välja ut och sätta upp gardiner och ibland också möblera om. Hon har nämligen två hushåll att ta hand om, sitt eget med sin man Bosse och så mitt!

Nu får man väl hoppas att alla tillresta till Sunne även kommer med på tåget tillbaka till Karlstad, så inte Sunnes egen trollkarl, Hampus, trollar bort några av dem!
// Åke