Ett liv med djuren mitt i skogen

För några år sedan flyttade jag med min make från Tyskland till Värmland.
Utanför Sunne hittade vi äntligen vår drömgård mitt i skogen.

















Tillsammans bedriver vi en liten besöksgård med alpackor, kaniner, marsvin, höns, gäss, vaktlar, påfåglar, hundar och naturligtvis katter.
Vi försöker att leva i harmoni med naturen och försörjer oss så mycket som möjligt själva.

Ibland är vi ute på olika aktiviteter eller marknader med två eller tre alpackor.
Så var det också i augusti 2013. Vi var på barnkulturdagen med några kaniner och alpackor på hembygdsgården i Sunne. Det var första gången vi träffade Sunnes djurskyddsförening. De var där med hönskycklingar, kattungar och mycket information om djurskyddet.

Så fick jag nya trevliga bekanta och efter en kort tid var jag med i Djurskyddet Sunnes styrelse. Jag visste inte att Sunne har en egen djurskyddsförening och säkert finns det många som inte heller vet om det! Mest har vi att göra med hemlösa katter som behöver ett nytt hem, men ibland även andra djur.

Vår gård heter Vallarna och utanför hagen syns ibland älgar, rådjur eller en räv. För det mesta upptäcker alpackorna djuren mycket tidigare än vi. De varnar nämligen och skriker högljutt.

Förresten har varje alpacka sin egen personlighet. Till exempel Honey med sina långa ögonfransar - man kan nästan bli lite avundsjuk. Dessutom badar han jättegärna i en närbelägen sjö när vi går på promenad.  Alla är grimtränade och följer oss gärna för att de är mycket nyfikna djur.

Chef på gården är Ronja, en liten blandrashund som vaktar här tillsammans med sin bästa kompis Evy. Ronja kom ursprungligen från ett tyskt djurhem och Evy från djurskyddare på Cypern. De trivs här och ibland fångar Evy också möss. Egentligen är det ju våra katters uppgift. Merlin och Lea är jätteduktiga mus- och sorkjägare. Merlin kollar varje morgon kanin- och alpackastallet efter möss.

Vi har två olika raskaniner: de långhåriga Jamorakaniner och zobelsiamesbruna Hermelinkaniner. Jag är med i Värmlands kaninavelsförening och ibland med dem på en utställning.
På gården finns jättegulliga äggleverantörer: silkeshönsen är en gammal kinesisk lantras som värper även i vintertid. De ruvar ofta och gärna. Dessutom har vi några franska Jumbovaktlar som värper många små ägg med prickar på.

Nu kommer äntligen våren. Det börjar att blomma här omkring  och det är även parningstid för påfåglarna. I fjol har vår hona Sita fött två kycklingar. Tupparna sprider nu sina fjädrar och skriker så högt,  vi ska se om det blir kycklingar även i år... Kanske träffas vi någon gång ?  

/Kerstin

Kommentarer

Populära inlägg