Kärlek för tung industri

Här är jag i min fina Cerisa overall,
med Chalmersemblemet på armen

Ikväll smäller det!
Som jag sa igår är mamma och pappa här och ikväll ska vi se en av höstens stormatcher i Europeisk fotboll, mötet mellan Barcelona och Manchester City! Åh vad vi ser fram emot det!

Jag tänkte ägna inlägget imorgon åt matchen och samtidigt tipsa om några fler trevliga sevärdheter och aktiviteter.

Men inlägget idag skulle ju handla om något helt annat nämligen kärlek för tung industri. Jag började på Chalmers när jag jobbat ett år i Norge och hade då sökt mig in på programmet Ekonomi och produktionsteknik. Jag gick natur på Broby gymnasium i Sunne och hade därför mycket att välja på då jag skulle söka universitetet.
Jag är en person som inte fattar mina beslut så mycket på känslor utan väger potentiella för- och nackdelar mot varandra och väljer sedan det bästa alternativet. Så gjorde jag även när jag valde min utbildning och efter att ha läst lönestatistik, analyser av framtida bristyrken och så vidare så kom jag fram till att ingenjör var vad jag skulle bli.

Att börja på Chalmers var fantastiskt roligt och all matte som jag oroat mig så för var inte jobbig alls eftersom jag och mina nyfunna vänner på utbildningen gjorde allt tillsammans.
Det första året på Chalmers gick otroligt fort, jag blev med i en så kallad förening och fick springa runt på Göteborgs gator i en heltäckande CERISE overall.
De första två åren på Chalmers var fullt upp för mig med både föreningen och volleyboll som jag hade börjat spela i Kungälv. Under den här tiden spelade jag den bästa volleyboll jag någonsin spelat och vi var uppe i Allsvenskan som bäst (serien under elitserien). Det betydde resor till både Norrland, Stockholm och Skåne.
Trots det hektiska livet klarade jag alla tentor och utbildningen kändes väldigt rolig.

Det sista året under grundutbildningen innebar ett examensarbete eftersom min utbildning gav rätt att ta ut examen efter tre år om man inte ville läsa master. Examensarbetet på en ingenjörsutbildning innebär oftast att man gör ett arbete för ett företag.
Jag och min x-jobbspartner fick napp på Uddeholm i Hagfors och fick således vårt första riktiga ingenjörsjobb inom stålindustrin. Under hela våren 2015 besökte vi Hagfors regelbundet och gjorde en detaljerad studie av förbättringsmöjligheter och förändringspotential i den delen av företaget vi fått jobba på. Till slut var vi mycket nöjda med rapporten och den lämnades in som ett färdigt examensarbete under våren.
Även företagsledningen var nöjda och det bestämdes att vi skulle få fortsätta med vårt jobb som ett sommarjobb och sommarjobbet blev sedan ett deltidsjobb för mig under hela förra hösten. Det här var min första riktiga kontakt med industrin och jag älskade det från första början. Vi fick stort ansvar med en gång och det kändes verkligen som att vår utbildning hade något att tillföra näringslivet: Det  var en fantastisk känsla och jag älskade (nästan) varje sekund på det kala industrigolvet djupt inne i de Värmländska skogarna.

Det jag inte visste då var att den erfarenhet jag skaffade mig under de här månaderna i Hagfors skulle ta mig hela vägen till USA sommaren efter! Självklart kommer det även ett inlägg om det rockstjärneliv jag fick leva under tre månader den gångna sommaren men det blir lite längre fram.

Nu ska jag, mamma och pappa ut på Gaudijakt i Barcelona!

I en Chalmersförening är man oftast mellan 5-9 personer som gör saker
tillsammans under ett år innan nya personer tar över.
Det här var mitt gäng under det året och oj vad kul vi hade!

Hasta luego!/ Julia